OECD: Detta drar ner den svenska tillväxten

Blygsamma löneökningar och lägre huspriser fortsätter att dämpa privatkonsumtionen och globala osäkerhetsfaktorer tynger företagens investeringar.

OECD noterar att Sveriges export har förblivit relativt stark så här långt, med stöd av en svagare krona, medan en trög inhemsk efterfrågan dämpar importen. Matchningsproblem på arbetsmarknaden bromsar samtidigt ytterligare nedgångar i arbetslösheten. Inflationen ligger nära målet, något som delvis beror på stigande energipriser.

Den svenska finanspolitiken är enligt OECD ”lämpligt klok”, men organisationen ser utrymme för lättnader om ekonomin skulle försvagas mer än väntat. OECD välkomnar också regeringens planer på reformer av bostads- och arbetsmarknaderna för att stärka tillväxt och inkluderande.

OECD ser fortsatta nedgångar i bostadspriserna som en nyckelrisk mot den svenska utvecklingen, men å andra sidan skulle en nedgång för den globala osäkerheten kunna vara gynnsamt för en starkare utveckling än väntat.

Beträffande Riksbankens penningpolitik anser OECD att den fortsatt är ”mycket stödjande”, även efter den första räntehöjningen i december, och en gradvis normalisering av räntan är välkommet med tanke på det höga resursutnyttjandet och de potentiella negativa effekterna av en lång period med mycket låga räntor på skuldsättning, tillgångspriser och resursallokering.

”Ändå, att fördröja ytterligare policysteg till dess att inflations- och tillväxtutsikterna har blivit tydligare är lämpligt”, skriver OECD.