OLJA: Yuksi!

Ryssen kommer! Nu blir Yuksi världens tredje största oljebolagefter giganterna Exxon och Shell.

Med Gazprom har Ryssland redan världens största privatiseradegasbolag och nu formas de framtida oljejättarna. Genom ensammanslagningen av Yukos och Sibneft bildas ett oljebolag medvärldens största bevisade oljereserver. Mätt i produktion blirYuksi världens tredje största privata oljebolag. Förra åretpumpade bolaget ca 1,1 miljoner fat per dag (mfd), vilket kanjämföras med Sveriges hela förbrukning av ca 360 mfd. Ett fatråolja rymmer ca 159 liter.

Yuksi kommer att svara för drygt tjugo procent av Rysslandstotala oljeproduktion och ha mer än 200.000 anställda.Tillsammans omsatte de båda bolagen förra året motsvarande ca 8,3 miljarder dollar.Det nya bolaget får ca 13,9 miljarder fat ibevisade reserver, vilket är dubbelt så mycket som Shell har ochfyra gånger BP:s reserver. Yuksi tar härmed över Lukoils rollsom Rysslands största oljebolag.

Yukos och Sibnefts samgående är Rysslands första riktigastoraffär mellan två privatföretag och har skett efter sammamönster som västerländska noterade bolag går samman. Affärenskulle kanske kunna ses som något av en mogenhetsexamen för detryska näringslivet, men än så länge finns alltför mångaoklarheter. Som så ofta i Ryssland är de exaktaägarförhållandena inte helt klara. Hur det egentligen står tillmed de båda bolagens oljefält, reserver ochproduktionsanläggningar är det också svårt att få något greppom.Den ryska oljeindustrin är på väg att få en allt viktigareroll på världsmarknaden och de stora bolagen har, sedan deflesta av dem helt eller delvis privatiserats, börjat ageratallt friare på världens kapitalmarknader.

Allianser och maktkamper, där de stora internationella bjässarnaär inblandade, präglar den gigantiska oljeindustrin. Nästa stegför den nya jätten blir säkert också att, precis som bl.a.Gazprom, Lukoil och Sidanco, formalisera olika ägar- ochproduktionssamarbeten med sina västliga kollegor.

Affären satte också fart på ryktena om att Lukoil, Rysslandsstörsta oljebolag, och Sidanco, Rysslands fjärde största, ocksåskulle gå samman.

BP köpte för ca 750 miljoner dollar i höstas in sig till tioprocent i Sidanco och Lukoil, som hittills varit Rysslandsstörsta och mest välkända oljebolag, ägs i dag till åtta procentav amerikanska Atlantic Richfield och noteras i New York. Ihöstas köpte Shell in sig med en miljard dollar i Gazprom.Bolaget är världens oomtvistade gasgigant, med en produktion somnästan skulle klara Tysklands hela behov. Gazprom är åtta gångerstörre än sin nye partner, världstvåan Shell, men har haft ettakut likvidtetsproblem och tyngts av stora skatteskulder.Förutom kapital tillför Shell, BP och de andra en hel del av denteknik och kunskap som de forna sovjetiska giganterna liderbrist på. I gengäld får Shell in en fot på världens i dagviktigaste oljemarknad. Dels växer den inhemska konsumtionen itakt med ekonomin, dels växer den ryska produktionen och därmedexporten.Sovjetväldets fall och det kaos som uppstod inte minsti de stora statliga energibolagen gjorde att landetsoljeproduktion sjönk från ca 12,5 miljoner fat per dag 1989 tilldrygt 7 miljoner 1995. Nu är produktionen på väg upp igen ochtill sekelskiftet kan Ryssland komma väl förbi 8 miljoner fat(Norge producerar ca 3,4 mfd).

BILDTEXT: Ryssland blir ett allt viktigare oljeland – trots atttekniken fortfarande är gammalmodig.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.