Om Trump vinner

USA är världens mest betydelsefulla land. Detta gäller också på det ekonomiska området. Den politik USA bedriver har potential att påverka hela världen. Ett exempel är penningpolitiken. En oväntad räntehöjning från Federal Reserve kan orsaka omedelbart kaos på världens finansiella marknader.

Än mera betydelsefull är USA:s roll i det längre perspektivet. De institutioner som reglerar de ekonomiska relationerna mellan länderna är i hög grad beroende av uppbackning och medverkan från USA, som sålunda är ankaret i institutioner som WTO, Nafta, IMF, G20, OECD och Världsbanken. Försvarsalliansen Nato är inte en ekonomisk samarbetsorganisation, men har ändå betydelse för den politiska och ekonomiska stabiliteten i västvärlden.

Därför är det mycket betydelsefullt att det har funnits en kontinuitet i USA:s politik vad gäller internationella ekonomiska relationer.

Denna kontinuitet har knappast byggt på någon förankring i de amerikanska folkdjupen. Kunskapen om, och intresset för, omvärlden är där mycket begränsat. Kontinuiteten har i stället haft sin förankring i ett ”utrikespolitiskt etablissemang”, med starka förgreningar i såväl det republikanska som det demokratiska partiet. Detta är en mycket välutbildad elit med en världsledande ställning när det gäller kunskaper om internationell politik och internationell ekonomi.

De välutbildade eliterna står dock inte högt i kurs i USA i dag. Detta understryks av Donald Trumps framgångar i den amerikanska opinionen. Skulle han bli president är det definitivt slut på kontinuiteten i USA:s utrikespolitik och internationella ekonomiska politik.

I sin valkampanj har han dragit undan mattan för Nato, genom att göra amerikanskt stöd till medlemsländer i händelse av ett ryskt anfall, villkorligt. Han framställer USA som förlorare i de flesta handelsavtal. Han har direkt utfäst sig att riva upp Nafta. De aktioner han utlovat i handelsrelationerna med Kina kommer med säkerhet att torpedera WTO. Vad jag känner till har han inte givit sin syn på IMF eller Världsbanken – frågan är om han känner till dessa institutioner – men hela det multilaterala upplägget går emot de instinkter Trump givit uttryck för i sin kampanj. I stället för en regelbaserad ordning för de internationella relationerna vill han se en politik av dealmaking fråga för fråga. Därtill anser Trump att oförutsägbarheten bör vara ett grundelement i den amerikanska utrikespolitiken.

Opinionsmässigt verkar det finnas en betydande resonans för Trumps syn. Här, liksom när det gäller Brexit, är det en debatt mellan gräsrötterna och eliten, där Trump representerar gräsrötterna. Varför ska USA ta ett ansvar för världen utanför de egna gränserna? är den folkliga frågan, som inte kan besvaras med en one-liner.

Det finns all anledning att räkna med att Trump menar vad han säger. När det gäller utrikespolitiken är den amerikanske presidentens ställning mycket starkare än i inrikes­politiken. Därför bör man här också räkna med att Trump kommer att driva igenom mycket av sin politik.

För att uttrycka sig försiktigt så kommer effekterna på världsekonomin att bli oöverskådliga.

I västvärlden kommer man därför att dra en samfälld suck av lättnad om Hillary Clinton blir vald till USA:s president. Men även om så sker, kommer det inte att bli som förut. Trumps kampanj och Trumps opinionsmässiga framgångar har tydligt demonstrerat hur bräcklig grunden är för det institutionella ramverk som reglerar den internationella ekonomin.

Illa för Sverige

”The Economic Consequences of Mr. Trump” kan bli värre för Sverige än för USA. En liten nation som Sverige är mycket beroende av stabila och fungerande internationella regelverk. USA har genom sin storlek mycket lättare att klara sig på egen hand.