Opecs återkomst

I januari i år kunde man köpa ett fat råolja på världsmarknadenför tio dollar. I mitten av september är priset 23 dollar. Vadär det egentligen som har hänt?En förklaring är konjunkturen. Världsekonomin har verkligenvaknat till liv under sommarmånaderna. Tillväxten i USA äralltjämt stark och Västeuropa har piggnat till på ett sådantsätt att nästa ränte-justering från Europeiska Centralbanken,ECB, med självklarhet blir uppåt i stället för nedåt. Dessutomhar Asien och Latinamerika tagit sig ur krisen oväntat raskt.Den ökande ekonomiska aktiviteten genererar ett ökat sug efterenergi. I Sydkorea har oljeförbrukningen ökat tio procenthittills i år (jämfört med samma period 1998). Samtidigt har denglobala förbrukningen ökat med två procent.Det finns även en säsongsmässig effekt. I början av höstenlägger slutkunder och oljedistributörer på norra halvklotet uppstora lager inför höstens eldningssäsong.

Fördubbling

Men de här förändringarna är relativt små och kan omöjligenförklara varför priset har fördubblats på bara några månader.Orsaken finns i stället på utbudssidan.Det är Opec, den organisation som grupperar de flesta (menlångtifrån alla) oljeexporterande nationer, som ligger bakom.Under större delen av 1990-talet var Opec en blek kopia av sitttidigare mäktiga jag. Energisparande, ökad användning avkärnkraft och kol samt utvinning i nya fält i Nordsjön, Mexikooch Alaska har gjort att utbuds- och efterfrågebalansen harförskjutits till konsumenternas fördel.De senaste åren har dock producentländerna försökt få upp prisetgenom att minska utbudet. Som alltid är sådant lättare sagt ängjort. Det krävs bara att något eller några länder pumpar i smygför att produktionsbegränsningarna ska bli verkningslösa.Successivt har dock producenterna blivit duktigare på att hållaigen produktionen och hålla uppe priserna – precis som iexempelvis stålindu-strin och skogsbranschen. Det som verkligenfick polletten att trilla ner var när Opecnationerna i mars fickmed sig Iran, Mexiko och Venezuela på att minska produktionen.Smygpumpandet har varit förvånansvärt litet. En förklaring äratt statsledningarna i Mellanöstern numera inser att det lönarsig att överse med kortsiktiga nackdelar (fallande intäkter) föratt nå långsiktiga mål (att etablera en uthålligt högreprisnivå).

Lagren krymper

Resultatet har blivit att lagren, som under större delen av1990-talet ofta varit bräddfulla, har krympt successivt undersommarmånaderna. För 20 år sedan hade detta inte spelat så storroll, eftersom konsumtionsmönstren då skilde sig åt markantunder sommar- respektive vinterhalvåret. På sommaren gick det åtbensin; på vintern tung eldningsolja.I dag är mönstret ett annat. Elförbrukningen i Nordamerika harnumera sin topperiod sommartid – eftersom alla använderluftkonditionering – och inte vintertid. Effekten av detta bliratt lagren av tung olja (för kraftgenerering) inte kan byggasupp i lugn och ro på samma sätt som förr om åren.Nu är lagren förvånansvärt små för att vara under en period dåreserverna skulle behöva fyllas på ordentligt. Blir det enriktigt kall vinter på norra halvklotet kan priserna antagligenstiga ytterligare.I övrigt får dock prishöjningarna små konsekvenser iförbrukarländerna. Priset ut till konsument består ju i deflesta europeiska länder till 80-90 procent av skatter av olikaslag. Nettopriset må ha fördubblats, men detta resulterar bara ien mindre höjning vid bensinpumpen.

Kärnkraft och gas

Dessutom är industriländerna inte på samma sätt beroende avoljan som energikälla som de var förr. Kärnkraften svarar förmellan en fjärdedel och hälften av elproduktionen i de flestaeuropeiska länder (och hela 75 procent i Frankrike). Naturgasfrån Nordsjön och Ryssland används också på ett helt annat sättän på 1970-talet. Samtidigt har världsekonomins karaktär förändrats underde gångna 25 åren. Tjänsteproduktionen växer på bekostnad avtillverkningsindustrin. Dessutom är bilar, vitvaror, elektronikoch annan apparatur i hemmen och i företagen inte sammaenergislukare som de var förr i tiden.Därför blir det ingen repris på den sortens utbudschocker somvärlden drabbades av 1973 respektive 1979.