På de anklagades sida

Högmod, girighet, lust, avund, frosseri, vrede och lättja. I stenportalen vid huvudentrén till Stockholms tingsrätt är de sju dödssynderna inhuggna i granit. Efter tio år i yrket har advokat Olle Kullinger hunnit passerat granitsynderna hundratals gånger.

– Här uppe finns fantastiska väggmålningar som är typiska för domstolen, säger han och visar takmålningar av Rådhuset som gjordes av den svenske målaren Olle Hjortzberg.

Stockholms rådhus som stod klart år 1915 är byggd i nationalromantisk stil. En av takmålningarna på andra våningen hänger över den gång som leder till Magistratsalen – den provisoriska förhandlingssal där HQ-rättegångarna ägde rum. Förhandlingarna hölls i en del av byggnaden dit allmänhet och media inte hade tillträde, endast parter och ombud. Skälet var att ingen av de ordinarie förhandlingssalarna var tillräckligt stor och utomstående som ville följa förhandlingarna hänvisades att göra det i en sidosal, där bild och ljud visades. Domen i den andra HQ-rättegången – tvistemålet – är relativt färsk. Den kom i mitten av december förra året och är ett alster på hela 2 600 sidor, ­vilket kan jämföras med författaren Karl Ove Knausgårds självbiografiska verk Min kamp som består av sex stycken böcker på sammanlagt 2 500 sidor, eller Bibeln med 1 500 sidor.

***

När Olle Kullinger går av plan den 21 oktober 2007 har han inte bara ett mål och en varning i ryggen, han ger också upp sin fotbollskarriär för gott.

Anfallaren Olle Kullinger har just tagit farväl av supportrarna i fotbollslaget Sirius efter att ha vunnit en match mot Örgryte på hemmaplanen Studenternas i Uppsala. Han har en tung säsong bakom sig i Super­ettan med flera skador, och detta var hans sista match – någonsin. Den mesta av tiden satt han på bänken men i den 67:e minuten ­byttes han in och på bara 23 minuter lyckades han bli varnad av domaren för snack samt göra matchens sista mål – och Sirius vann med 5–2. Efteråt följer en intervju med Kullinger i Upsala Nya Tidning med rubriken: En uppländsk legend tackar för sig.

– Jag tänkte att jag måste avsluta på ett sätt som personifierar mig. Så jag snackade först till mig en varning, sedan tänkte jag: Finns det något som personifierar mig lite mer? Och då satte jag ett mål också, säger han i tidningen.

Vid sidan av plan har den skadade skytte­kungen utbildat sig till jurist och ska snart bli en flitigt anlitad advokat åt svenska ­näringslivstoppar i blåsväder. En av den pensionerade fotbollsspelarens första klienter blir finansmannen Mats Qviberg – i ett av Sveriges största mål genom tiderna.

***

När fotbollskarriären började gå mot sitt slut började Olle Kullinger att ­arbeta som biträdande jurist vid Stockholmsbyrån Nordia. Han hade då varit två år vid Uppsala tingsrätt, där han varit notarie, en slags avancerad praktik efter juristexamen. En rådman i domstolen kände en av Nordias delägare och tipsade om den ambitiöse tingsnotarien.

Nordia är en bred affärsadvokatbyrå, men mest känd för white-collar crime, det vill säga ekonomiska brottmål samt affärsrelaterad straffrätt och tvistlösning. En av delägarna är Sveriges tyngsta ekobrottsförsvarare: advokat Hans Strandberg. Några av Strandbergs klienter: Nordeamannen under Cevianmålet, Skandias vd Lars-Eric Petersson under Skandiaaffären och S-ledaren Håkan Juholt under lägenhetsskandalen.

Som biträdande jurist på byrån fick Olle Kullinger bistå i olika typer av ärenden, som härvan kring värdetransportbolaget Panaxia, till exempel. Ganska snart arbetade han återkommande med just Hans Strandberg, och bildade med honom snart en duo.

Några av ärendena Kullinger och Strandberg haft på senare år är HQ-rättegångarna, där de företrädde tidigare styrelseordföranden Mats Qviberg. I ledningskarusellen i storbanken Swedbank för två år sedan företrädde advokatduon bankens dåvarande styrelseordförande Anders Sundström och i elbolaget Kraft & Kultur är de advokater åt bolagets tidigare vd.

De anlitades även som ombud åt mät­teknikbolaget Hexagons styrelse, som ville ha en egen bild av anklagelserna mot vd Ola Rollén. Advokaternas bedömning är att ­Rollén inte gjort sig skyldig till insiderhandel i norska Next Biometrics. Rollén frikändes nyligen också från misstankarna om olaglig insiderhandel (domen har överklagats av åklagaren).

Det täta samarbetet med Olle Kullinger förklarar Hans Strandberg med att advokat­rollen har förändrats.

– Det är allt större uppdrag, det är mer pengar på spel. I de målen som vi håller på med är det numera mer av ett teamwork. Olle har arbetat med mig sedan han kom till byrån och vi har utvecklat ett nära sam­arbete, säger Strandberg.

Olle Kullinger föredrar mål där mycket står på spel, det finns ett tävlingsmoment och han gillar att processa.

– Man har en idé här som ställs mot en idé där. Och man får ett facit, kanske inte alltid på vad som är rätt och fel, men iallafall ett ­facit över hur det gick. Skillnaden med fotbollen är att när domaren blåser av matchen, så vet man slutresultatet, men i HQ till exempel tog det ett halvår innan domen kom.

Visst är det ett problem att rättegångar tar så lång tid, anser han. Likväl är det få, inte heller Kullinger, som kan komma med förslag på konkreta, rättssäkra lösningar för att snabba på förfarandet.

– För klienten blir det till slut någonting man lever med. Det kan ju bli lite som Stockholmssyndromet, man vänjer sig och frågan är hur man agerar när en så pass lång process tar slut. Vad händer då med en person?

***

Det finns en Wikipediasida om Olle Kullinger, där nämns bara hans avslutade fotbollskarriär, ingenting om hans juridiska bana.

– Slutsatsen är väl att fotboll är mer intressant än juridik.

När han ännu var aktiv fotbollsspelare ­florerade ett rykte om att Kullinger hade skrivit 2,0 på högskoleprovet.

– Trist att behöva avliva en gammal myt, men jag fick 1,8. Det var mamma som drog med mig.

Hon var psykolog, pappan matematiker som framför allt arbetade med att översätta tekniskt komplicerade texter till begriplig svenska. Att han hade vuxit upp i ett akademikerhem spelade ingen roll för honom som barn. Han var dålig i skolan, minns inte vad slutbetyget i gymnasiet landade på, men kanske 2,6 på en femgradig skala.

– Jag var så rastlös. När jag tog studenten ville jag aldrig sätta mig i skolbänken igen.

Vid sidan av skolan var fotbollen närvarande och han slog igenom som anfallsspelare i IF Vindhemspojkarna, en fotbollsklubb hemmahörande i Luthagen i västra Uppsala. Precis som i andra lag han senare skulle spela i så bidrog han till att laget vandrade vidare, i det här fallet från division IV till division II. Därefter avancerade Kullinger till Superettan med Enköpings SK som han hjälpte upp i Allsvenskan år 2002 och sedan åkte han söderut till Halmstads BK. Men tiden i Allsvenskan blev inte riktigt som han hade tänkt sig, han satt en del på bänken och kontraktet bröts i förväg.

– Skälet till att jag ville bryta kontraktet i förtid var väldigt rationellt. Jag märkte att jag inte hade den talang som skulle föra mig vidare utomlands. Kanske hade jag kunnat etablera mig som en bra allsvensk spelare, men inte mer än så. Då bestämde jag mig för att i stället satsa på en civil karriär. Tränarna var några av Sveriges bästa spelare genom tiderna, Jonas Thern och Janne Andersson, nuvarande tränare för svenska herrlands­laget i fotboll. Så jag kunde inte ens skylla på dåliga tränare.

***

I Stockholms tingsrätt finns ett kafé, en samlingspunkt mitt i ljusgården under det glastak och gångar som binder ihop byggnaderna. Olle Kullinger slår sig ner vid samma bord som han och resten av försvaret brukade sitta vid under HQ-processen.

– Rättegången var så pass infekterad mellan parterna att vi knappt pratade med motståndarsidan i pauserna. Man hälsade, men inte mer än så. Det är mycket ovanligt att stämningen är så spänd mellan ombuden.

De rättsliga turerna i dramat började ­efter att Finansinspektionen drog in banktillståndet för HQ Bank den 28 augusti 2010 då myndigheten ansåg att bristerna i bankens tradingverksamhet äventyrade dess ­överlevnad. Det ledde senare till två olika rättegångar. Den första – brottmålsrättegången – riktade sig mot fyra tidigare företrädare för moderbolaget HQ AB och dotterbolaget HQ Bank samt bolagens tidigare revisor. Åtalet rörde bokföringsbrott och grovt svindleri för årsredovisningen 2009 samt den första kvartalsrapporten 2010. Vad gäller års­redovisningen åtalades även bolagens ansvarige revisor för medhjälp till grovt svindleri. Åklagaren yrkade också att de åtalade skulle åläggas näringsförbud. Samtliga åtalade förnekade brott – och samtliga friades i tingsrättens dom som föll den 21 juni 2016. Denna dom har inte överklagats.

I november samma år togs HQ upp igen, men då rörde det sig om ett gigantiskt skadeståndsmål. Bakom stämningen stod en ny styrelse i HQ AB som bland annat före­trädde de mindre ägarna i den havererade banken. Talan riktades även här mot HQ:s förre styrelse, revisor samt den tidigare storägaren i HQ AB – investmentbolaget Öresund och dess styrelseordförande Mats Qviberg, med flera, som stämdes på 3,2 miljarder kronor, plus uteblivna vinster och ränta, totalt cirka 5 miljarder kronor. Skadeståndskravet ­avsåg de skador som följde av Finansinspektionens beslut att återkalla banktillståndet vilka, enligt nya HQ AB, berodde på att den förre styrelsen hade agerat oaktsamt.

Advokat Ulf Stigare vid Nova advokatbyrå, Olle Kullinger samt Hans Strandberg företrädde Mats Qviberg under delar av den första rättegången – brottmålsrättegången – samt under hela skadeståndsmålet där domen föll klockan 11 torsdagen den 14 december 2017 och Mats Qviberg samt övriga i styrelsen vann målet. Tingsrätten konstaterade förvisso att styrelsen i HQ Bank hade agerat oaktsamt men det räckte inte för en fällande dom.

Enligt tingsrättens dom ska nya HQ AB betala svarandens rättegångskostnader på cirka 260 miljoner kronor. Vad gäller rättegångskostnaderna i tvistemålet har advokater, däribland Kullinger, fått betalt löpande av sina klienter, men tanken är att dessa kostnader kan betraktas som ett slags utlägg för vinnande part. En ovanlig omständighet i sammanhanget var dock att HQ AB hade listat sig på Aktietorget. Aktien handelsstoppades hela dagen då domen föll, en vecka senare lämnade HQ AB in ett så kallat blankt överklagande där tanken är att man ska återkomma med detaljerna längre fram. Samma dag som vi sitter i tingsrättens kafeteria, fredagen den 22 december, kommer HQ AB:s styrelseordförande Christer Sandberg också till tingsrätten. En konkurs­ansökan lämnas in i kassan, det är bolaget som begär sig självt i konkurs: ”Grunden för yrkandet är att HQ AB (publ) är på obestånd”, står det i ansökan.

Tingsrättens konkursbeslut kommer samma dag, det gör även ett pressmeddelande. Det har ”blivit uppenbart att förutsättningar saknas att få in nödvändigt kapital i Bolaget för att ställa säkerhet för motparternas rättegångskostnader”. Som konkursförvaltare utses en av de advokater som bolaget ­föreslår, nämligen Bill Kronqvist på Wesslau ­Söderqvist advokatbyrå. Frågan som hänger löst är vad som händer med överklagan när kärande part i fem-miljarders-tviste­målet har gått i konkurs.

Det finns fyra alternativ.

 Bill Kronqvist kan i egenskap av konkursförvaltare för konkursboet driva vidare processen i Svea hovrätt och konkursboet tar då fullt rättegångskostnadsansvar.

 Han kan meddela att konkursboet ­låter bli och bolaget, alltså HQ AB, driver själv processen vidare i nästa instans.

 Konkursförvaltaren får ett förlikningserbjudande från svarandena som han menar att han bör acceptera men HQ ­ställer säkerhet och fortsätter driva processen i hovrätten.

 Konkursförvaltaren ingår ett förlikningsavtal med svarandena och processen upphör.

I skrivande stund väntar Bill Kronqvist ännu på att hovrätten ska förelägga honom om konkursboet vill inträda i målet och driva talan vidare. Vad han själv tänker kring ovan nämnda alternativ är ”ingenting han kommer att meddela genom Affärsvärlden”.

– Det är ju väldigt speciellt att man, som noterat bolag i Sverige 2017, får driva en process på någon annans risk och senare på någon annans bekostnad, säger Olle Kullinger.

Själv har han hela tiden räknat med en ­andra prövning i hovrätten. En sådan process tar i princip lika lång tid som i tings­rätten, även om ombud inte behöver vara med varje dag.

***

En stor skillnad mellan att vara verksam jurist i tingsrätten och på advokatbyrå, som Olle Kullinger slogs av, var hur de olika rollerna skiljer sig åt.

– I domstolen får man ju ett tydligt material serverat för sig: detta är vad man ska ta ställning till. Men som ombud bestämmer man själv över vilket material som ska samlas in och då är frågan vad som egentligen är relevant och om det räcker för att bygga ett vettigt försvar.

Att materialet som domstolen får utgör kärnan i juridiska mål förstod Kullinger redan som tingsnotarie men att det kunde samlas in på kreativa sätt lärde han sig bland annat under arbetets gång med HQ där ­affärs- och mediemannen Christen Ager-Hanssen fungerade som en slags detektiv åt försvaret och samlade in material genom okonventionella metoder. Försvaret har återkommande kritiserat åklagarsidan som de anser stod alldeles för nära de nya ägarna i HQ AB.

Detta är en principfråga som Kullinger återkommer till och som han anser blir allt viktigare i flera av de fall som han arbetar med för tillfället, inte minst i det uppmärksammade målet Kraft & Kultur, där Kullinger och Strandberg företräder den tidigare vd:n som i slutet av november 2017 dömdes av Svea hovrätt till 3,5 års fängelse för grovt svindleri och grovt bokföringsbrott – en dom som advokaterna ska överklaga till Högsta domstolen.

Det finns några principiella likheter mellan HQ och Kraft & Kultur. Precis som HQ finns en brottmålsrättegång mot en ledningsperson och parallellt pågår en sidoliggande skadeståndsprocess där mycket pengar står på spel. I HQ:s fall fem miljarder kronor, i Kraft & Kulturs fall 1,8 miljarder kronor då det norska elbolaget Troms Kraft också har stämt en revisor på Grant Thornton för att ha varit oaktsam vid granskningen av ­räkenskaperna i dotterbolaget Kraft & Kultur som hade redovisat vinster men i själva verket gick med förlust.

Orsaken till att de vill ta fallet vidare till HD beror i huvudsak på att advokaterna anser att åklagarsidan återigen har stått för nära målsägande.

– Kraft & Kultur är helt unikt på det sättet, för där har åklagaren gett i uppdrag åt den person i Troms Kraft som har gjort polis­anmälan att även göra Ekobrottsmyndig­hetens egen sakkunnigutredning. Beräkningar har gjorts utifrån förenklingar och vi har inte fått se grundmaterialet i redovisningen. Det är principiellt intressant, för vi har ingen aning om vad de har räknat på eller på vilket underlag. Vi har processat mot en black box.

Det är en del i ett större fenomen som Kullinger ser allt oftare, alltså att kärande i ett tvistemål gör en anmälan och förser utredningen med material. Han kallar det styrda utredningar.

Men vad är egentligen problemet med det? Att en åklagare tar hjälp från en part som polisanmäler för att kartlägga påstådda skador är väl inte så konstigt? Inte heller är det väl anmärkningsvärt att målsägande uppvaktar åklagarmyndigheten för att ge sin syn på saken?

Nej, det tycker inte Olle Kullinger heller, så är ju spelets regler. Men han anser att myndigheten borde ha en större distans till kärande och göra självständiga utredningar, inte minst i de tvåstegsprocesser som blivit vanligt med brottsmål och tvistemål. I Kraft & Kultur förklarar han frustrationen kring ­utredningen med hjälp av en allegori:

Det är som om någon skulle ta fram en burk med kulor, skaka den och säga: ”Jag har gjort vissa antaganden, det är ungefär 85 kulor i burken.” Och man frågar: ”Hur vet du det?” ”Jamen, jag har gjort vissa antaganden och förenklingar.” ”Jaha, men vad har du gjort för antaganden?” ”Det vill jag inte berätta”. ”Okej, men kan vi inte öppna burken och ­titta?” ”Nej, det kan vi inte göra.”

– Det blir inte en rättvis rättegång, eftersom han inte får möjlighet att försvara sig och vi menar att det innebär en överträdelse av mänskliga rättigheter.

Peter Danowsky är advokat åt Troms Kraft i tvistemålet där Grant Thornton har stämts på 1,8 miljarder kronor. Han delar inte uppfattningen om att det skulle vara problematiskt med det som Kullinger kallar för styrda utredningar – vare sig principiellt eller vad gäller Kraft & Kultur.

–Om ett företag har blivit utsatt för brottslighet så sitter företaget självt på primärkunskapen om vilka verkliga förhållanden och skador som har uppkommit. Det är företaget som har den kunskap som EBM kan och ska tillgodogöra sig. Det är effektivt för brottsbekämpningen att EBM, i så stor utsträckning som möjligt, får tillgång till internt material från det företag som utsatts för brott. Sedan ska förstås EBM förhålla sig objektivt till materialet, säger Peter Danowsky och fortsätter:

–I just det här fallet har en konsult som var knuten till Kraft & Kultur hjälpt EBM att komma tillrätta med sifferunderlaget, och skulle man inte tillåta den typen av hjälp så skulle brottsbekämpningen bli ännu sämre. För övrigt har inget framkommit som ger anledning att ifrågasätta utredningen. Det har både tingsrätten och hovrätten konstaterat.

Ekobrottsmyndigheten delar inte heller uppfattningen om hur utredningsprocessen i Kraft & Kultur har gått till, men med ­hänsyn till att målet ännu inte är avgjort avböjer myndigheten att kommentera ärendet ytterligare. Brottmålet är alltså avgjort i tingsrätten och hovrätten, men advokatduon vill pröva målet i HD. Tvistemålet pågår dock fortfarande i hovrätten, där sista förhandlingsdag är den 15 maj. Det principiella påståendet om att brottmål kan användas för att få information i tvistemål tror Peter Danowsky ”inte ett ögonblick på”.

–Inget företag kan spekulera i att utgången i ett skadeståndsmål av det här slaget påverkas av en brottsutredning, särskilt inte om brottsutredningen avser vd och ytter­ligare några anställda medan skadeståndstalan gäller ansvaret för revisionen, säger han.

–Det finns knappast något företag som i en sådan här situation lägger ner stora ­resurser för att utreda vad som har hänt om det inte har betydelse för företagets eget intresse av att utreda de riktiga förhållandena. Någon draghjälp från EBM för skadeståndskrav räknar nog ingen med.

Visst vet Olle Kullinger att hans roll som advokat inte handlar om att kvälja domar, eller säga att domstolarna gör fel. Han tillägger att rättssäkerheten i landet är god, att Sverige kanske är bland de bästa länder i världen att bli åtalad i, och nog man måste acceptera det som domstolen kommer fram till.

– Det är förstås inte heller alltid så att ­advokaten har rätt, he he.

– Men detta med självständiga utredningar är principiellt viktigt i en tid då man ser att brottmålsrättegångar inte nödvändigtvis startas för att någon ska bära skulden, utan också används som en murbräcka i ett stort tvistemål. Det är helt klart vår upplevelse att det ökar. Vi ser det i många case, säger han.

Vikten av integritet på åklagarsidan blir alltmer relevant, eftersom den bakom­liggande orsaken inte alltid är uppenbar. Han tar upp hedgefonder som kan jobba aktivt för att personer ska utsättas för negativ publicitet, och som också kan göra egna utredningar.

– Det kan ju vara så att avsändaren inte alltid representerar den goda viljan som vill meddela att något är fel. Det finns olika ­aktörer runt börsbolag, där några har ­intressen av att kursen går upp, andra vill att kursen går ner. Vetskapen om detta innebär också en risk att informationsunderlaget som ligger till grund för att väcka åtal är förorenat. Om det blir fler styrda utredningar eller om det bara är jag som har fått insikt nu, det vet jag inte.

Konspiratoriskt eller inte. Hexagons vd Ola Rollén påpekade under insidermålet i Oslo att en representant för en hedgefond hade befunnit sig inne i rättssalen.

– Det är ett otroligt spel som pågår runt det här, och det är inte mig man är ute efter, utan det är att hitta ett informationsövertag och tjäna pengar på en fallande Hexagon­aktie, sa Rollén till Dagens Industri.

Efter mer än tio år i yrket har Olle Kullinger utvecklat en tanke om att Sverige behöver ändra lagarna kring bevisföring.

– Det behövs fler möjligheter där man kan underkänna bevis, på ett helt annat sätt än vad man kan i dag.

I det amerikanska systemet till exempel kan det fungera så att om en polis kommer till en mordplats och hittar en pistol i brevlådan men husrannsakanbeslutet avsåg inte brevlådan utan bara inne i huset så får polisen inte använda pistolen som bevismaterial, vilket förstås kan leda till att en mördare går fri.

– De har ju haft samma system som vi! ­Tidigare fick de också använda all bevisning. Om någon har gjort fel i en husrannsakan skulle man gå på den enskilda personen men i USA märkte man att det aldrig hände. Om du kan lägga en pistol i brevlådan och du ändå kan använda den som bevis, då ökar risken för att det kommer att läggas ­pistoler i brevlådan, men däremot om du har en ­regel som säger om du lägger en ­pistol i brevlådan utan att ha ett beslut så får man inte använda det som bevisning. Först då får man ett verksamt incitament så att det inte går att fuska med bevisning.

Att starta en brottmålsprocess med cyniska motiv handlar inte nödvändigtvis om att smutskasta en person, enligt Olle Kullinger. Det är också bra om man behöver få kompletterande information till det parallella skadeståndsmålet då Ekobrottsmyndig­heten eller polisen kan hjälpa till med informationsbiten, genom att göra husrannsakan eller tanka över mejl­korgar.

– Jag menar inte att alla mål är förorenade men man måste förstå att det kan finnas en osäkerhet i informationen. Behovet av källkritik är större i dag än det var tidigare. Jag tycker inte att vi har ett stort systemfel men åklagarna måste leva upp till de objektivitetskrav som finns, och funktionerna som kvalitetsgranskar materialet som används i utredningarna kan förbättras ytterligare.

Ekobrottsmyndighetens hållning i frågan om påståendet kring styrda utredningar är att ”de ser det som en självklarhet att våra åklagare följer rådande lagstiftning kring kravet på åklagarens objektivitet, både i förhållande till misstänkt och målsäganden”. Det säger Niklas Ahlgren, presskommunikatör på EBM.

”Det är viktigt att kontakter mellan våra åklagare och anmälare/målsäganden sker med stor försiktighet. Detta är en fråga som återkommande är uppe för diskussion och har så varit under lång tid tillbaka. Bland ­annat har frågan lyfts i samband med åklagarrollsdiskussionerna 2016, som skedde både hos EBM och hos Åklagarmyndig­heten. Frågan har också lyfts i andra sammanhang såsom beslagsutredningen”, skriver han i ett mejl.

***

Efter det brutna kontraktet med Halmstad BK flyttade Olle Kullinger till huvudstaden, och spelade med Brommapojkarna en halv säsong – och hann då göra elva mål på 30 spelade matcher. Därefter återvände till hemstaden Uppsala – där han vid sidan av fotbollen också var tingsnotarie – och spelade med det lokala laget Sirius. Säsongen 2006 hjälpte han Sirius att avancera till Superettan då han tryckte in ett avgörande mål: 1–0 i returmatchen mot Väsby på Vilundavallen. Även om det går ännu bättre för Sirius nu, då laget har åkt upp i Allsvenskan, och trots att det fanns andra upplänningar som har gjort fler allsvenska matcher än de tjugo som ­Kullinger hann med under sin tid i Halmstad BK, så betydde Olle Kullinger mycket för fotbollen i Uppland under 2000-talet. Per ”Texas” Johansson var lagkamrat med Olle Kullinger i Halmstads BK och beskriver honom som trygg och själv­säker i sin person ”Han var ju utbildad jurist och för honom – att komma in i en fotbollsbubbla, där man äter, sover, skiter och spelar fotboll, det gjorde honom nog understimulerad. Han stack ut i fotbollssammanhang, kunde plötsligt sitta och lyssna på P1, men samtidigt var han en väldigt avslappnad kille. Underfundig och man hade alltid roliga samtal med ­honom. Hans högsta dröm var inte att få spela i Manchester United som alla oss andra. Han var duktig på att argumentera för sig. Vår dåvarande tränare var Janne Andersson och Kullinger kunde absolut ifrågasätta honom och även andra tränare som vi andra inte kunde, eftersom vi uppfattade dem som auktoriteter – det gjorde aldrig Kullinger.”

Hans sista säsong i Sirius avslutades med 13 spelade matcher, åtta av dem spelade han från start, han gjorde sammanlagt fem mål och fick sammanlagt sju varningar men ­utvisad – det blev han inte.

***

HQ-dramat befinner sig nu i ett slags limbo, och en månad efter att konkursen var ett faktum är det ännu oklart om det blir en till säsong. Efter så utdragna processer tillstår Kullinger att relationen till klienten kan kännas märklig.

– Ibland kan jag nästan få lite dåligt samvete. Som advokat gör jag det som jag tycker är roligast och viktigast, men för en person som står åtalad för ett brott och riskerar ett fängelsestraff det är förstås det värsta den personen har varit med om.

Det finns kanske inte någon motsättning i att ha en exalterad advokat vid sid sida. En klient vill troligtvis ha ett ombud som är ­engagerad och gillar sitt jobb.

– Men ofta finns det spännande juridiska frågeställningar som jag går i gång på. Samtidigt finns det inte någon som vill vara ­försökskanin i ett juridiskt experiment.