Paulsens krönika

Välkommen att göra affärer i Indien, världens största marknad i antal potentiella konsumenter. Eller kom och se Taj Mahal och sola i Goa.

Låt dig inte störas av heliga män klädda i lakan som rusar fram med tillhyggen i händerna. Blickarna flackar galet och skäggen spretar. De mordbränner och plundrar i religionens tecken. På några veckor har minst 700 personer dödats i bråk om ett ännu icke uppfört tempel på en så kallad helig plats.

Det gör mig extra orolig att regeringen inte helt tar avstånd från det som sker, trots att det är rena medeltiden.

Liksom Islams galna mullor och kristna korsfarare verkar dessa fundamentalister anse att det inte finns någon gud som deras, ingen religion som deras och ingen vetenskap som deras. Självgodheten slår i taket, som hos de flesta som tror för mycket på sin egen tro.

Bilderna påminner om Västbanken, Gaza eller Balkan. Bara kläderna, ritualerna och slagorden skiljer. De religiösa upploppen började med att ett tåg stoppades, man höll för dörrarna på en vagn och kastade in bensinbomber. Föreställ dig skriken och sen lukten av bränt hår och grillat kött.

Men potentialen är alltså god för ökad export till Indien. Sverige säljer bara för tre miljarder per år, 0,4 procent av totalen. Det är litet med tanke på att det finns över en miljard människor i Indien.

Det är mycket som gör att handeln inte är större. Religionsbråken är bara ett hinder. Överbefolkning, fattigdom, kvinnoförtryck och analfabetism är andra problem. Och så terroristattackerna och det potentiella kriget med Pakistan. Men det största hindret är nog ändå den korrumperade byråkratin.

Den indiska managementgurun Shiv Khera sa nyligen i en intervju att indierna fortfarande väntar på sin frihet, trots att de blev självständiga från britterna 1947.

”Friheten kommer först när en ärlig person lagligt kan leva ett liv i fred, lycka och ekonomisk framgång”, säger han. Han poängterar att Indien är världens sjunde mest korrumperade land. Ett rysligt exempel är att om du krockar och hamnar på statligt sjukhus kan dina anhöriga behöva muta läkarna för att de ska rädda livet på dig.

De svenskar som jobbar här klagar över hur svårt det är att driva en vettig verksamhet. De blir lurade och hur generösa tidplaner de än gör blir sällan något klart i tid.

På klarspråk kan man säga att det är ett litet helvete att försöka sälja något i Indien. Enligt optimisterna lyckas bara de som orkar med strul, höga tullar, byråkrati och korruption.

Det tog Skanska tio år av projektjakt och förluster innan det blev något. Nu bygger Skanska Delhis tunnelbana och har fått väg- och brobyggen värda 1,4 miljarder kronor. Efter genombrottet är nog fler order att vänta.

Ericsson går också bra i Indien. Senaste halvåret har man sålt system till Hutchinsons lokala samriskföretag för en halv miljard och till en annan lokal mobiloperatör för 700 Mkr. En del säger att Indien är Ericssons bästa marknad just nu, men det är inte bekräftat. Kurt Hellström var i alla fall i Delhi förra veckan, så nya storaffärer kan vara på gång.

En plump i protokollet är bråk med den statliga mobiloperatören BSNL, som har anklagat Ericsson, Lucent och Motorola för att ha en priskartell.

För de som köper saker i Indien är livet lättare. De tjänar pengar på sina affärer när upplägget väl satt sig. Världens modeindustri med H&M i spetsen utnyttjar billig arbetskraft och textiltradition. Ikea köper också mycket.

Bofors har offererat artilleripjäser igen. Alla skakar på huvudet, inte minst Sidas representanter. Sverige har skurit ned på biståndet sedan Indien provsprängde atombomber. Varenda taxichaufför och hårfrisörska i Indien minns dessutom Bofors mutskandal från 1986. Så svenskarnas chans att få affären denna gång kan nog anses som obefintlig.

Trots några framgångar är exporten ändå liten. Kina, som har lika många invånare, köper mer än fem gånger så mycket svenskt. Ryssland dubbelt så mycket.

Du som läst hit märker att jag har svårt att se att Indien ska rädda Sverige ur lågkonjunkturen. Här vill jag lägga till att jag inte är expert på Indien. Men jag har inte träffat någon, som med rent samvete kan säga, att han eller hon vet vart utvecklingen är på väg.

Jag får hoppas på ett mirakel. Indien behöver mer handel för att komma bort från bakåtsträvande religiös fundamentalism, terrorism, byråkrati, korruption och bottenlös fattigdom.

Mats Paulsen