Persson pratar för mycket

En intervju med statsminister Göran Persson i detsocialdemokratiska partiets tidning Aktuellt i Politiken tycksha bidragit till ökad oro på ränte- och valutamarknaderna, vidsidan av den internationella osäkerheten om EMU. Statsministernsbudskap är att partiet nu skall gå i traditionellsocialdemokratisk riktning. Han försöker också ge en ljus bildav svensk ekonomi, trots att läget på arbetsmarknaden ärsvartare än väntat.

Det finns förstås en risk att Persson håller på att prata sönderdet förtroende som regeringen lyckats skapa. En parallell kanvara att räntorna började stiga 1994 då den borgerligaregeringen avstod från att lägga några konkreta förslag omfortsatta budgetbesparingar när ett halvår återstod till valet.

Det är socialdemokraterna själva som hävdat att det fanns ettsamband mellan vårbudgeten detta år och ränteuppgången, medan deborgerliga i stället anser att det var socialdemokraternassamtidiga framgångar i opinionsundersökningarna som påverkadeförväntningarna. Det som nu händer tycks vara ett tecken på attPersson glömt eller inte tror på sina egna argument. Det vorenaturligtvis olyckligt om vi även denna gång skulle få oro påfinansmarknaden fram till valet som ju nu ligger ett och halvtår fram i tiden.

Socialdemokraterna förändrade för några veckor sedan plötsligtsin argumentation, i samband med de katastrofalaopinionsundersökningarna som gjorde moderaterna till störstaparti. Det är tydligt hur Persson nu försöker appellera till detraditionella socialdemokratiska anhängarna, för att få dem attåtervända. I praktiken har socialdemokraterna redan inlett sinvalrörelse. Nu är det slut med nedskärningar och annat elände,nu ljusnar ekonomin och all kraft skall sättas in på att bekämpaarbetslösheten.

Intervjun i Aktuellt i Politiken innehåller egentligen intenågot nytt. Persson har tidigare sagt ungefär samma saker iriksdagen. I intervjun i AiP säger han bland annat följande (härnågot avkortat):-Om vi haft en opinion som krävt att vi skulle gå höger ut hadedet varit dystrare. Nu är kraven att vi skall gå i traditionellsocialdemokratisk riktning. Vår uppgift den närmaste tiden bliratt lansera åtgärder som återskapar förtroendet för vår förmågaatt föra en politik som är i samklang med de här värderingarna.-Det vi har gjort har fått många att tvivla på vår uppslutningkring välfärdspolitiken. Nu gäller det att visa att vi ärberedda att använda instrumenten, stärkta finanser, för atthävda de generella välfärdspolitiska målen.

Det är dock svårt att tro att regeringens politik kommer attmedföra att inflationsmålet på två procent är i fara. Med denmycket höga arbetslösheten, som har fortsatt att öka, finns detknappast någon risk att t.ex. en lindring av besparingskraven ikommunerna skall leda till ökade lönekrav under de närmaste åren.Även OECD bedömer att det finns en viss cyklisk komponent iarbetslösheten, vilket innebär att det finns utrymme för endämpning utan risk för ökad inflation.

Risken uppstår först på längre sikt. Utan politiska reformer sompåverkar arbetsmarknadens sätt att fungera blir det knappastmöjligt att komma i närheten av den halvering av den öppnaarbetslösheten som Persson utlovat utan att inflationen tar fart.Men i så fall kommer riksbanken att ingripa och se till attordningen återställs, det vill säga att arbetslösheten ökar ochinflationen hålls nere.