”Politiken är största risken”

Christoffer Halldin förvaltar Handelsbankens Latinamerikafond som nyligen passerat en miljard i fondförmögenhet. Fonden har dubblats på ett år och gått upp 17 procent sedan årsskiftet.

_________________

Vad är det som gör Latin­amerika så attraktivt just nu? Regionen har ju inte det allra bästa ryktet vad gäller investeringar.
-Kontinenten gynnas av det stora suget efter råvaror och den starka globala konjunkturen. I länder som Brasilien och Mexiko faller också realräntorna kraftigt och snabbt. I Mexiko är den korta räntan nu nere på sju procent, vilket är rekordlågt. Även i Brasilien är den på väg ned under 10 procent. Det här är ju bra för både börsen och den inhemska efterfrågan.

Lägre ränta drar ju börsen, men hur ser tillväxten ut?
– Tillväxten ser bra ut och i flera länder har man nyligen reviderat upp sin BNP. De flesta håller också på att få ordning på sina statsfinanser. Vi satsar nu också på företag som drar nytta av uppgången i den inhemska konjunkturen och inte bara av stigande råvarupriser.

Vad är det för typ av bolag?
– Det blir mycket banker men också teleoperatörer. Bopriserna är på väg uppåt i till exempel Mexiko, Brasilien och Peru. Det finns en del fastighetsbolag i Brasilien men annars blir det byggbolag, till exempel Cemex i Mexiko som är ett av världens största cementbolag. I Mexiko har vi också investerat i flygplatser som nyligen börsintroducerades.

Du förvaltar också er globalfond, hur platsar Latin­amerika där?
– Vi har en övervikt i både Brasilien och Mexiko och bolag som bryggeriet Fensa och mobiloperatören America Movil ingår.

Vad händer med Argentina och Chile, två andra betydande ekonomier i Latin­amerika?
– Börsen i Chile anser vi redan vara rätt så högt värderad, jämfört med till exempel Brasilien. I Argentina saknas det också bra bolag med rätt storlek att investera i. Vi har till exempel aktier i Tenaris men det är mer ett globalt företag inom energisektorn än argentinskt. Den argentinska börsen är rätt liten och utvecklingen där är lite oroande med tal om nationaliseringar och priskontroll.

Det verkar vara brist på bolag som fonder investerar i. Märks det när intresset nu ökar globalt för regionen?
– Tyvärr finns det inte alltför mycket att välja på, men förutom Brasilien och Mexiko så tycker vi att Peru och Colombia är mycket intressanta. Peru har en fantastisk tillväxt. De mest välskötta företagen finns i Mexiko medan de största finns i Brasilien. Visst ökar inflödet av kapital men en marknad som Brasilien känns inte övervärderad ännu. Bolagen har en bra vinsttillväxt på 25?30 procent och räntan är på väg ner. Dessutom blir det allt fler börsintroduktioner. Många passar på när tillgången på kapital är god.

Hur är tillsynen och kontrollen vid till exempel introduktioner. Är det lätt att gå på minor?
– Det är mycket bättre nu än tidigare och många bolag är dessutom noterade i USA. ­Ibland kan det vara lite problem med ägarfamiljer som vill ha lite för mycket kontroll över bolag de satt på börsen.

Vad är största risken?
– Politiken. Många är fortfarande fattiga och klyftorna stora, vilket är en grogrund för missnöje. Det finns en risk för en politisk back-lash med tendenser till straffskatter och nationalisering och liknande. Det är val i flera länder i år, vilket kan göra valutorna extra känsliga.

Kontinenten producerar enorma mängder mat och säljer alltmer till länder som Kina och Indien. Hur märks det?
– Den utvecklingen är spännande och vi följer den noga. Än så länge finns det dock inte så mycket där som är noterat. Sockerindustrin i Brasilien har ju dock fått ett uppsving och de etanolaktier som finns har gått riktigt bra.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.