Politikernas makt över börsen

Det är inte särskilt muntert runt börsskärmarna nuförtiden. Gamla börsproblem, som vikande konjunktur och telekomkris, har den senaste veckan fått sällskap av nya bekymmer som att president George W Bush inte ger upp sina planer på att anfalla Irak och att de amerikanska bolagen är mitt inne i sin vinstvarnarperiod, vilket effektivt sätter stopp för de små försök till börsrekyler uppåt som då och då dyker upp.

Den senaste veckan har Stockholmsbörsen ramlat ned med ytterligare 8 procent. Sedan sommaren har den backat med 22 procent.

Hopp till politikerna

Nu står hoppet på börsen till politikerna i Europa, som genom att efterskänka avgifterna för 3G-licenserna skulle förbättra investeringsviljan i den hårt utsatta telekomindustrin och därmed bryta börsnedgången.

Det var länge sedan politiken påverkade börskurserna i någon större omfattning. Men det kan bli fallet om telemyndigheterna lättar skuldbördan för de europeiska teleoperatörer som under 1999-2000 köpte licenser för 110 miljarder euro, vilket motsvarar den svindlande summan 1 000 miljarder kronor.

Det har tagits små steg i den riktningen. Frankrike har sänkt avgiften för teleoperatörerna och på andra håll pratas det om att myndigheterna ska mildra villkoren för utbyggnaderna, skjuta på de ursprungliga tidsplanerna och ge teleoperatörerna anstånd med betalning av licenser. Allt detta är åtgärder som leder till att telebolagen får loss pengar för att bygga näten.

Även om man kan diskutera det moraliska i att staterna ska gå in och rädda enskilda företag från affärer som de själva har tagit beslut om, skulle sådana beslut vara tillräckligt för att få börsen på rätt köl igen. Bolagen kan börja investera i 3G-näten, vilket skulle generera en hel del affärer och en del sidoinvesteringar i andra branscher.

Enbart en uppryckning för börskurserna för bolagen i telekombranschen har inte längre särskilt stor effekt på den totala börsutvecklingen. I dag står telekomsektorn för bara 12 procent av det sammanlagda börsvärdet på Stockholmsbörsen. Det är en halvering jämfört med för ett år sedan. Ericssonraset har för övrigt gjort att det en gång så stolta telekombolaget i dag är värt mindre än Telia.

Ingen temperaturhöjning på börsen

Andra, normalt viktiga börspåverkande faktorer, har inte förmått att höja temperaturen på börsen. De senaste månadernas räntefall runt om i världen har nämligen gått aktiemarknaden helt obemärkt förbi. Den amerikanska långräntan är nere på sin lägsta nivå sedan 1960-talet och hemma i Sverige borde räntefallet på 0,70 procentenheter sedan i somras, sett till nuvarande p/e-tal, ha resulterat i ett börsrally på 15-20 procent.

Problemet är att bolagen inte drar nytta av de lägre räntorna genom att investera, trots att kalkylen på några månader blivit riktigt aptitlig. Investeringarna uteblir ändå, eftersom en lång rad bolag saknar pengar och andra åter håller hårt i plånboken.

Därför står hoppet till politikerna och telemyndigheterna.Av Ulf Petersson