Privatspanare ger hals

Vem har rätt till polishjälp: den som är illa ute eller den somskriker högst? De flesta av oss skulle nog prioritera den förra.En tingsrättsdom i veckan visar i alla fall att det inte alltidär rätt att lyssna på den som skriker mest.Musikbranschens samarbetsorganisation Ifpi, Internationalfederation of the Phonographic Industry, tog sig an fallet medden 17-årige datorentusiasten i närhetenav Skövde på det vis som organisationen har gjort här i Sverigesedan 1998. Översiktliga granskningar av den svenska delen avinternet, i kombination med tips och egna undersökningar, fickföreningens jurist Magnus Mårtensson på spåret. Någonstans näraSkövde hittade han en av över tusen webbplatser som bidrog tillatt upphovsrättsskyddade låtar spreds utan att artister ochskivbolag fick betalt.

Egen undersökning

Magnus Mårtensson gick till väga på det enda sätt som står honomtill buds. Han skickade brev till webbplatsen och uppmanade denatt stänga. Han samlade fakta, utskrifter av internetsidor, ochandra bevis och skrev sedan en polisanmälan med en utförligbilaga nu i våras, i månadsskiftet april och maj. Rapporten vardetaljrik och blev en god utgångspunkt för polis och åklagare.Den fungerade nästan som en färdig förundersökning.Ett par månader senare knackade också polisen, för övrigt isällskap med Magnus Mårtensson, på hemma hos familjen, tog in17-åringen på förhör och beslagtog datorn.Pojken medgav vad som bevisats i sak. Det gick bra att ladda nermusikfiler i så kallat MP3-format med utgångspunkt från hanswebbsidor.

Arbete utan resultat

Inget är konstigt med den här historien så här långt, kantyckas. Om det inte hade visat sig att allt arbete varitförgäves. Domstolen gick helt på försvarets linje.Två månader efter gripandet frikändes pojken i rätten ochfriades därmed från alla misstankar om att olagligt ha sprittmusikstycken.Datorintresserad javisst, men knappast brottsling, resoneraderätten. Musiken låg ju lagrad på datorer utanför den åtaladeskontroll. Visserligen kan han ha piratkopierat musik – detuppger han själv är vanligt – men allt som kunde bevisas var juatt han hänvisat till musiken med sina länkar. Därmed hade hanvarken kopierat eller spritt den.Magnus Mårtenssons pilotfall, det första i Europa, har därförrönt intresse utomlands och har fått uppmärksamhet i bland annatFrankrike och Belgien. Bara i Eugene, i den amerikanskadelstaten Oregon, har ett liknande fall med en 22-åriguniversitetsanställd, som använde arbetsplatsens datorer tillatt lagra piratkopierad musik och film, lett till ett fällandebesked. Men att fallet genomdrevs just nu är ingen slump.

Lever i symbios

Musik – och för all del också dataprogramindustrins – assistanstill polisen har ökat kraftfullt under senare år. Samtidigt hartipsen till medier ökat på ett sätt som det vore omöjligt förpolisen att berätta om. Här lever parterna i en gynnsam symbios,piratnyheter är spektakulära för medierna, inte minstlandsortstidningar och branschorganisationerna får ut sittbudskap. Magnus Mårtensson har 10-15 fall som han antar går tillpolisanmälan under den närmaste tiden och förutspår att polisenkommer att göra åtminstone ett par husrannsakningar underhösten. En systerorganisation med likartade sysslor ärdataspelsdistributörernas branschförening Mdts. Den har ocksåvuxit rejält i omfång på kort tid. Föreningen har som en av sinahuvuduppgifter att jaga piratkopierade dataprogram på internet,i tidningsannonser eller på marknader. För två år sedan hadeorganisationen bara en jägare. Nu är de fyra och samarbetet medpolis och åklagare är tätt. För närvarande har organisationen125 interna utredningar i olika stadier av färdigställande,material som visat sig efterfrågat inom rättsvårdandemyndigheter:Ett skäl till att vi presenterar informationen – och vi gör enganska omfattande utredning innan vi gör polisanmälan – är attdet är lättare att få polis och åklagare att agera, konstaterarCharlotte Lilliestierna, piratjägare vid Mdts.Att det är just branschföreningar, vars medlemmar lever påupphovsrättsliga verk, som agerar extrapoliser på internet äringen tillfällighet. Tvärtom ställer upphovsrättslagen krav påpolis och åklagare att tänka en extra gång innan åtal väcks -det heter att särskild åtalsprövning ska göras: en stämning kangöras om det är angeläget ur allmän synpunkt. I normalfallet ärdet därför upp till den vars upphovsrätt som har kränkts attagera. Därmed väcks frågan om privatspaning är den bästa metoden föratt beivra brott. Inom åklagar- och polismyndigheter är frågandock inte föremål för någon djupare diskussion.

Tydlig trend

Tvärtom finns en tydlig trend där expertutredningar som bas i enåtalsanmälan blir allt vanligare – kanske en spegelbild av ettallt mer komplicerat samhälle där polisutredare inte harmöjlighet att spänna över allt mer vidsträckta områden.Expertutredarna förekommer redan i skattemål (därskatterevisorer gör grovjobbet), vid konkursbrott(konkursförvaltare) och på senare tid också i bland annatinsidermål (finansinspektionen).Men det är sällan som experterna får samma partsintresse ochutrymme att styra utredningen som i det nu aktuellapiratmusikmålet. Branschexperten Magnus Mårtensson har inte barastyrt informationsurvalet vid undersökningen och hjälpt till vidhusrannsakan. Han har också haft rollen som representant för deskadelidande (musikbolagen) och dessutom som sakkunnig iteknikfrågor i tingsrättsbehandlingen.Men Bo Skarinder, biträdande överåklagare videkobrottsmyndigheten i Stockholm, som är van vid åtal blandannat för datorbrottslingar, är inte särskilt oroad övertrenden:Det krävs ju att åklagaren har integritet och det tror jag manhar.

Fundersam åklagare

Hans kollega i Skövde, chefsåklagare Mats Bergman, funderarsamtidigt ett tag till på begreppet spridning. Än har han intebestämt sig för om pilotfallet ska överklagas. Affärsvärldenstips är att han väljer att lyssna på sin egen erfarenhet ochinte musikindustrin den här gången.