Professorn: Det behövs en bostadskrasch

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, säger att bostadsmarknaden måste dämpas. Han menar att det inte finns någon annan väg ut ur den högvärderade bostadsmarknaden i Sverige.

– Det behövs en bostadskrasch. Priserna i relation till produktionskostnaderna är helt absurda.

Han tar sitt eget hus i Farsta i Stockholm som exempel.

– Vi köpte huset, som är mindre än 100 kvadrat, för en miljon kronor för 21 år sedan. I dag värderas det till fem miljoner, det är ju helt uppåt väggarna.

Lennart Weiss, kommunikationsdirektör på bostadsutvecklaren Veidekke, håller inte med.

– Nej, vi behöver inte en dämpning av marknaden, den har redan skett. Ytterligare dämpande åtgärder, som rycker undan efterfrågan, riskerar att dels leda till prisfall och dels att färre hushåll kan efterfråga bostäder.

Kvadratmeterpriset för Lennart Weiss bostad har gått från 40 000 till 100 000 kronor sedan 2001. Men han tycker inte att uppgången är särskilt anmärkningsvärd.

– Nej, inte alls. Vi har låga räntor, hög sysselsättning och hög tillväxt, och därför är prisuppgången grundad i verkligheten.

De båda debattörerna är överens om att den stora boven i dramat är Riksbanken.

– Att ha extremt låga räntor i en högkonjunktur är precis tvärtom mot vad vi lär ut i våra kurser i nationalekonomi. Men Riksbanken verkar ha fastnat och tänker på något sätt som jag inte riktigt förstår, säger Hand Lind.

Lennart Weiss håller med.

– De som nu ropar om att det är bekymmer för den finansiella stabiliteten, det vill säga Riksbanken, de är de som har bidragit den situationen och har alltså själva ett ansvar för den ökade skuldsättningen och prishöjningarna.

Lennart Weiss menar att Finansinspektionens kreditrestriktioner, som bland annat tar sig uttryck i det nya amorteringskravet, leder till en lägre efterfrågan som skadar hela marknaden. Han säger att hushållens köpkraft kommer minska betydligt med det föreslagna amorteringskravet vilket kommer sätta spår i bostadsmarknaden, som i sin tur försämrar arbetsmarknaden.

– 10 000 färre lägenheter blir en knapp procents nedjustering av Sveriges BNP. Att sätta fler restriktioner i det här läget är att be om en ekonomisk nedgång.

Tidigare i veckan uttalade sig Hans Lind kritiskt mot amorteringskravet, som han dömde ut som “oviktigt”.

– Jag ser ingen anledning att göra sådana här saker (amorteringskravet, reds anm) men jag tror ju inte att det blir en jättedramatisk effekt. Jag kan inte se att det skulle utlösa en ny kris, allt annat oförändrat, sa han då.

Hans Lind har tidigare skrivit i tidningen Fastighetsnytt att det skulle krävas ett prisfall på 50 procent för att komma ner till långsiktigt vettiga priser.

– Han tror att ett prisfall skulle vara till gagn för unga hushåll, men det är ju alltid precis tvärtom – de svagaste förlorar ju alltid när det uppstår ekonomisk oro, säger Lennart Weiss.

Veidekkes kommersiella direktör är medveten om att hans byggperspektiv är vinklat och att problemformuleringen kan ses som ett särintresse.

– Men jag gråter inte för min sjuka mor, vi (Veidekke, reds anm) klarar oss alltid. Men det är en väldig skillnad på ekonomiskt svaga som inte kommer få sitt bostadsbehov tillgodosett och det är väldigt stora värden som kommer gå upp i rök – och det kommer drabba samhällsekonomin.

Han menar att debattörer som Hans Lind lätt glömmer bort att bostadsbyggande är en finansiellt relaterad bransch.

– Vi kan inte bygga bostäder av luft. De säger att vi ska bygga billigare bostäder, men även de måste ju också finansieras.

Den senaste tidens rapportering om sjunkande bostadspriserna i storstäderna har fått bostadsmarknaden att darra. Men Hans Lind ser ingen anledning till en större bostadsoro.

– Historiskt sett har vi ju alltid tagit oss ut det när det har krisat och kraschat. Det finns ingen anledning att gå omkring och oroa sig men man ska vara medveten om att en krasch kommer hända förr eller senare.

Lennart Weiss berättar dock att han inte upplevt att har inte varit såhär bekymrad sen augusti 2008. Han menar att fastighetsprofessorns syn på problemet är en förenkling av verkligheten.

– Hans Lind har aldrig suttit i ett kommersiellt företag och har aldrig varit med om dessa rörelser. Men vi är ute i verkligheten och jag kan säga dig att vi är väldigt oroliga.