Professorn om det nya amorteringskravet: Inte en viktig fråga

Finansinspektionens beslut om ett skärpt amorteringskrav delar Fastighetssverige. "Det läggs ner väldigt mycket krut på en diskussion som inte på något sätt är viktig för bostadsmarknaden", säger KTH-professorn Hans Lind .
Professorn om det nya amorteringskravet: Inte en viktig fråga - bostad-affarsvarlden-700_binary_6883212.png

Under måndagen väntas Finansinspektionen ta beslut om skarpare amorteringskrav för att bromsa hushållens allt högre skuldsättning. Sedan är det upp till regeringen att besluta om förslaget. Hittills har ansvariga ministrar inte velat säga något om hur de ställer sig i frågan.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, menar att man fokuserar på fel område.

– Egentligen tycker jag inte att det är en viktig fråga, de grupper man ska hjälpa är redan utestängda. Ska man kunna köpa något i dag måste man kunna lägga in en stor kontantinsats, annars kommer man inte in på marknaden, säger han.

Han säger att det föreslagna amorteringskravet är en marginell förändring som inte gör bostadsmarknaden bättre, men inte heller sämre.

– Det läggs ner väldigt mycket krut på en diskussion som inte på något sätt är viktig för bostadsmarknaden i Sverige. Det vi måste göra är att bygga bostäder som folk med lägre inkomster har råd med.

Professorn tycker att den politiska debatten måste fokusera mer på att alla ska ha en möjlighet på bostadsmarknaden. Han berättar att det finns flera marknadsfrämjande alternativ till det nya amorteringskravet.

– En sak är naturligtvis den norska varianten där staten garanterar alla som jobbar ett boende. Det är helt annat sätt att tänka, ur ett mer socialt perspektiv.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggbolaget Veidekke, kommenterade i helgen att ytterligare kreditrestriktioner riskerar att leda till prisfall, minskat bostadsbyggande och kan utlösa en ny fastighetskris. Hans Lind menar att det är ett överdrivet påstående.

��� Att utmåla detta som att det ska utgöra en kris är väldigt överdrivet.

Hans Lind bor i ett femtio år gammalt hus i Farsta. Han berättar att huset planerades av kommunen, men det var fastighetsköparna själva som byggde huset.

– Kommunen planerade och sen åkte man själv dit och byggde huset på helgen. Det borde vara en självklarhet att om man har en eller två inkomster borde man kunna bo i ett radhus i en förort. Så har det varit i väldigt många år och nu plötsligt är det en omöjlighet

Tror du att kommunplanerade självbyggen är en lösning på dagens bostadsproblem?

– Jag tror att man måste ha ett brett angreppssätt och titta förutsättningslöst på alla varianter. Det är så många aspekter som måste ändras samtidigt, men man måste ha ett tydligt mål om att en familj med två inkomster ska kunna köpa ett radhus i en förort.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience