Räkna inte ut konsumtionen

Hur bra är börsen på att förutspå privatkonsumtionens utveckling?

Det finns skäl att ställa sig frågan för den som följer detaljhandelsaktierna på Stockholmsbörsen. Efter höstens och vinterns internationella kreditoro och ränteturbulens har oron ökat för att den amerikanska konsumtionskrisen ska sprida sig även till den svenska marknaden. Det har sänkt detaljhandelsaktierna. Inte minst klädbolagen ligger blåslagna sedan årsskiftet, trots att några av dem levererat anständiga rapporter. Sedan årsskiftet har de, med undantag för Lindex och Gant som är under uppköp, tappat i snitt nästan 15 procent av sina börsvärden. Bara ett klädbolag har haft en positiv kursutveckling – Fenix Outdoor, som i skrivande stund ökat 8 procent.

Mer än en bedömare tycker att domen är oförtjänt hård. Jonas Arnberg, tillförordnad vd på Handelns utredningsinstitut, HUI, uttrycker sig diplomatiskt:

– Det känns inte som om framtiden speglas i klädbolagens fall på börsen. Inget talar egentligen för att konsumtionen kommer att gå ned i motsvarande grad.

Det vore i så fall inte första gången börsen haft en tendens att vara alltför negativ i sin syn på konsumtionen i ett krisläge. Det finns flera exempel där börsen ena året tappat tillväxttron, för att sedan överraskas av kraften i utvecklingen det påföljande året.

En som noterat det är Pensers chefsekonom Sven-Arne Svensson. Han exemplifierar med 1997, då Asienkrisen inträffade, och 1998, ett år som bjöd både på Rysslandskrisen och amerikanska hedgefonden LTCM:s spektakulära krasch.

– Den amerikanska börsen backade 15 procent och stämningen var otroligt negativ. I december 1998 gjorde så OECD en prognos på att den amerikanska ekonomin skulle växa med 1,5 procent året därpå. Det resulterade i väldig kritik från marknaden, som trodde att tillväxten skulle bli ännu sämre. Men utfallet blev något helt annat. Den amerikanska ekonomin växte året efter med hela 4,5 procent, säger Sven-Arne Svensson.

Det blev alltså inga stora effekter på den reala ekonomin den gången.

– Det är lätt att det blir börsfall när investerarna inte riktigt behärskar eller förstår instrumenten, som till exempel under kreditkrisen. Alla sitter och gissar, men ingen vet exakt hur det kommer att slå. Så då bygger man in värsta möjliga scenario, trots att det troligen inte kommer att inträffa. Ta till exempel de amerikanska nedskrivningarna på fastigheter. Det är väl inte alla som kommer att sluta i förlust, några av husen borde ändå ha ett värde kvar, säger Sven-Arne Svensson.

En viktig siffra som varje månad ger direkt effekt på de svenska börskurserna är Konjunkturinstitutets konfidensindika-tor, CCI, Consumer Confidence Index. Just nu är den ovanligt svårtydd för investerarna. Sifforna för februari visade å ena sidan att makroindex, som mäter hushållens syn på den svenska ekonomin, blivit betydligt dystrare än i januari. 33 procent av hushållen ansåg att den svenska ekonomin försämrats jämfört med motsvarande månad året före. Det kan jämföras med läget i augusti 2007, då bara 14 procent tyckte att ekonomin försämrats.

Å andra sidan är det betydligt muntrare tongångar när det gäller mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin.

Siffran föll visserligen i februari, bland annat på grund av att hushållen skruvat ned förväntningarna på att köpa kapitalvaror, men ligger ändå på en nivå som signalerar att det råder optimism – faktiskt något mer än vanligt, till och med.

Sven-Arne Svensson tycker att man generellt bör vara försiktig med att tolka statistik som bygger på hushållens förväntningar, vare sig utfallet är positivt eller negativt.

– Framför allt ska man vara försiktig med tolkningarna nu, när makro- och mikroindex inte alls går ihop: Hushållen anser att å ena sidan att Sveriges ekonomi går dåligt, men å andra sidan att det inte ger några större konsekvenser för den egna ekonomin. Det blir ju lite skevt.

– Dessutom har psykologin en stor betydelse för svaret. Negativa nyheter i medierna brukar ge direkt genomslag. När jag jobbade på Konjunkturinstitutet kunde vi faktiskt se skillnader på om undersökningen gjorts före eller efter den 25 i varje månad. Det gick till och med ibland att se om det varit fint väder eller regnat, säger Sven-Arne Svensson.

Jonas Arnberg påpekar ändå att mikroindex är en viktig siffra för den som letar indikatorer för privatkonsumtionen.

– Vi på HUI ser ju inte till börsutvecklingen utan till handelsutvecklingen i sin helhet. Vi har genom åren sett att hushållens förtroende för den egna plånboken korrelerar väldigt väl med detaljhandelns faktiska utfall. På kort sikt finns naturligtvis hotet att den allmänna, dåliga bilden av svensk ekonomi får hushållen att kanske strama in lite på konsumtionen och spara lite extra. Men på längre sikt är det två variabler som vi vet hänger väldigt tätt ihop.