Räntesänkarna klipper till

Nu är det åter dags att rikta ljuset mot centralbankscheferna runt om i världen. Räntesänkningar har åter hamnat högt upp på den ekonomiska agendan. Mest troligt är det med sänkta räntor i Sverige och i EMU-blocket, medan USA:s och Storbritanniens centralbanker avvaktar. Den japanska vill, men kan inte.

När Affärsvärlden för en dryg månad sedan intervjuade riksbankschefen Lars Heikensten var det uppenbart att han var djupt oroad över situationen i världsekonomin. Under den senaste tiden har hans värsta farhågor besannats.

Därför är det troligt att riksbanken kommer att sänka räntan under våren. En lämplig tidpunkt är den 16 mars när nästa inflationsrapport publiceras. Då kan riksbanksdirektionen också presentera en inflationsprognos som kommer att visa att dagens inflation på närmare tre procent kommer att sjunka betydligt.

Om man lyckas med det konststycket så borde också ett räntesänkningsbeslut kunna tas. Marknaden har ställt in sig på en sänkning med 0,25 procentenheter på några månaders sikt. I dag ligger den svenska styrräntan på 3,75 procent.

En svala gör ingen sommar, sa den Europeiska centralbankens (ECB) chefekonom Otmar Issing när han kommenterade att IFO-index för Tyskland vänt upp med några punkter i januari. Det var den senaste i raden av kommentarer från ledande centralbanksföreträdare och som syftar till att bereda marken för kommande räntesänkningar.

Första chansen för ECB att sänka är torsdagen den 6 mars. Det mesta talar för att de då blir en räntesänkning på minst 0,25 procentenheter, från dagens 2,75 procent. Allt annat skulle leda till ramaskri från europeiska politiker och finansmarknader.

I USA är det svårare att bedöma om, och i så fall när, det kan bli ytterligare en räntesänkning. Osäkerheten här beror i huvudsak på att räntan redan är så låg som 1,25 procent och inte på att behovet av räntesänkningar skulle vara borta.

Tvärtom. Konsumenternas förväntningar på den framtida ekonomin har nu nått sin lägsta nivå på tio år, och trenden ser ut att peka rakt nedåt. Det är något som oroar centralbankschefen Alan Greenspan. Än så länge har den svaga framtidstron inte brutit konsumtionsviljan helt, men om det kommer sådana signaler måste man på allvar börja fundera på räntesänkningar.

Japanerna kan som bekant inte sänka räntan, men har i alla fall utsett en ny centralbankschef vid namn Toshihiko Fukui, som tillträder den 19 mars. Närmast kommer han från Fuijitsu research center, men är annars en riktig långvägare som har arbetat i 40 år på centralbanken. Utnämningen har inte väckt några ovationer, och få tror att han är mannen som ska kunna bryta den japanska deflationsspiralen.

Bank of England sänkte lite överraskande sin styrränta för några veckor sedan. Men banken brottas fortfarande med en överhettad bostadsmarknad och vill för allt i världen inte elda på den brasan ytterligare. En lugnare prisutveckling skulle därför ge den brittiska centralbanken utrymme att agera. För delar av ledningen vill av allt att döma gå vidare med räntesänkningar.