Regeringens förslag om riskskatt för större kreditinstitut på remiss

Finansdepartementet har remitterat en promemoria med förslag om en införd riskskatt för större banker och andra kreditinstitut. Skatten skulle träda i kraft den 1 januari 2022, enligt ett pressmeddelande.
Magdalena Andersson
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Henrik Montgomery / TT
Förslaget är en överenskommelse mellan Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Den aviserades i budgetpropositionen för 2020 och beräknas ge ökade skatteintäkter med cirka fem miljarder kronor 2022.

I budgetpropositionen för 2021 avser regeringen avisera en höjning av skatten med 1 miljard kronor från 2023.

Skatten ska betalas av de kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor vid beskatt­nings­årets ingång och som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Skatten ska under 2022 uppgå till 0,06 procent av kreditinstitutets skulder efter vissa justeringar och 0,07 procent från och med 2023.

Motivet till den nya skatten är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig, heter det.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Alligator Bioscience