Regleringsförslag kring systemviktiga banker

Det internationella stabilitetsrådet FSB presenterar på måndagen regleringsförslag kring globalt systemviktiga bankers totala förlustbärande förmåga (total loss-absorbing capacity, TLAC) och rekapitalisering som har utarbetats tillsammans med Baselkommittén.

Det framgår av ett pressmeddelande.

FSB:s ordförande Mark Carney, som även är chef för den brittiska centralbanken, uppger att förslaget utgör en milstolpe för att eliminera företeelsen att banker är för stora att tillåtas gå under (”too big to fail”).

”Så snart överenskommelserna har implementerats kommer de att spela viktiga roller för att möjliggöra att globalt systemviktiga banker hanteras utan offentliga subsidier, och utan att det bredare finansiella systemet störs”, säger Mark Carney.

Genom att stärka trovärdigheten i myndigheternas löften om att hantera de globalt systemviktiga bankerna utan att exponera skattebetalarna för förluster avser man ta bort den implicita offentliga subvention som globalt systemviktiga banker för närvarande åtnjuter när de lånar upp pengar. Regleringen kommer även att ge långivare incitament att övervaka de globalt systemviktiga bankernas risktagande, heter det.

”Det torde även bidra till att åstadkomma rättvisa spelregler internationellt, genom att minska de globalt systemviktiga bankernas kostnadsfördel, och säkerställa att de konkurrerar på mer rättvisa villkor på sina hemma- och bortamarknader”, skriver Financial Stability Board.

Förslagen utgör ett svar på uppmaningen från G20-ledarna vid mötet år 2013 i St Petersburg om att ta fram förslag senast till utgången av år 2014. I början av 2015 kommer FSB, tillsammans med Baselkommittén och Internationella regleringsbanken (BIS) att genomföra omfattande bedömningar av förväntade effekter av regleringen. Förslagen väntas slutföras till nästa G20-möte under 2015.

FSB har tidigare offentliggjort en lista med 29 systemviktiga banker där den svenska storbanken Nordea ingår.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.