Rekordklirr på uppköp

Det är budtider på börsen. Hittills i år har det lagts sju kontantbud. Merparten av buden har omedelbart avfärdats som för snåla. Visserligen är det en del av det strategiska spelet. Det ligger i alla aktieägares intresse – och styrelsers uppdrag – att försöka klämma budgivaren på ett så högt pris som möjligt. Störst chans att lyckas har man om man kan locka några hedgefonder att spekulera i högre bud och därmed pressa upp kursen några kronor över budnivån.

Men har premierna varit låga? En genomgång av premierna vid de senaste tio årens kontantbud ger ett entydigt svar: nej. Premierna hittills i år, räknat på en snittkurs tio dagar innan budet lades, ligger strax över 40 procent. Medianpremien de senaste tio åren är 32 procent. På fjolårets tolv bud var medianen 30 procent.

Men det är en sak att få 30 procents premie när aktiekursen ligger nära all time high. En helt annan sak att få 30 procents premie när kursen för bara ett år sedan stod 50 eller 70 procent högre än i dag. Aktieägarnas minne av de goda börsåren har visat sig vara kristallklart. Bättre än de dåliga börsåren 2001 och 2002, då premierna låg kring 30 procent.

– Många aktieägare inser inte att omvärlden har förändrats. De förstår inte att bolagsvärdena har förändrats i grunden av ändrade lånevillkor och riskpremier, säger en rådgivare på private equity-sidan.

Andra hävdar att det här gapet mellan aktieägarnas syn på det rätta värdet och det som budgivare, som private equity-bolag, vill bjuda håller på att slutas.

– Det känns som att säljare och köpare börjar mötas nu, mentalt har man kommit över på samma planhalva, säger exempelvis Per-Olov Bergström, chef för företagsaffärer på Handelsbanken Capital Markets.

Den högsta premien hittills i år har Boss Medias aktieägare fått. Ordförande Meg Tivéus taktik, att antyda att det fanns flera konkurrerande bud, gick hem. Gemed, ett budbolag bestående av Boss Medias storägare Medströms och den amerikanska spelutvecklaren Gtech, höjde sitt bud ordentligt för att få ett slut på processen. Premien i slutbudet var hela 72 procent, att jämföra med standardpremien 30 procent i det första budet.

Även Cisions aktieägare ser ut att få en saftig premie. Budbolaget, riskkapitalbolaget Tritons för ändamålet skapade bolag Cyril Acquisition, slog till med över 60 procents premie direkt. Cisions aktie hade dock fallit med 60 procent under tolv månader före budet.

Budet har kritiserats för att Cisions ordförande Anders Böös är rådgivare till Triton. Privat har han dock, hittills, gjort en dålig affär. Han köpte 800 000 Cisionaktier för cirka 30 kronor styck, långt över budnivån på 20 kronor.

Styrelsen i Cision har valt en liten ovanlig – och velig – attityd. Kortsiktigt är budet inte oskäligt, men det återspeglar inte värdet i bolaget på sikt, heter det. Sedan är det upp till aktieägarna att bestämma med vilken tidshorisont de ser på sitt ägande i Cision.

En av de högsta premierna de senaste tio åren lyckades faktiskt styrelsen få ut för Song Networks som Tele2 och TDC stred om 2004. Danskarna avgick med segern, men den blev dyrköpt. Premien uppgick till hisnande 112 procent. Redan det första budet, då premien var omkring hälften så stor, avfärdades av analytiker som för dyrt. 2004 var över huvud taget ett bra budår, ur premiesynvinkel. Snittpremien låg strax under 40 procent. Förutom i Song var det aktieägarna i programvarubolaget Frango som fick generöst betalt av kanadensiska Cognos.

En av de absolut lägsta premierna de senaste åren fick aluminiumbolaget Sapas aktieägare 2005 när Orkla köpte bolaget. Mindre än 1 procents premie tyckte Orkla att det var värt. Förklaringen är dock att budet var ett så kallat budpliktsbud, som utlöstes av att Orkla köpte Elkem, som i sin tur hade över 70 procent i Sapa. Att Orkla därmed tvingades lägga bud även på Sapa kom som en överraskning för Orklaledningen och kostade vd Finn Jebsen jobbet. 2005 var inget vidare år över huvud taget för kontantbud, faktiskt. Endast tre börsbolag köptes ut kontant, varav Old Mutuals omdebatterade bud på Skandia var det klart dominerande.

Kamstrups bud på elmätarbolaget Senea 2006 är också bland de lägre, premien var 5 procent. Även det var ett budpliktsbud som Kamstrup lade efter att ha köpt över 50 procent av aktierna från bland andra Rune Anderssons Mellby Gård. Styrelsen konstaterade att premien var ovanligt låg men rekommenderade ändå budet men hänvisning till att kursen var svårtolkad och volatil eftersom likviditeten var låg.

– Att titta på premien är visserligen intressant ur ett statistiskt perspektiv, men det är ett trubbigt mått på om ett bud är bra eller inte. Det är ju väldigt olika beroende på vilket bolag det gäller, säger Per-Olov Bergström.

– I en förvärvskalkyl är det väldigt många andra faktorer som är viktigare. Men det är klart, slutar kalkylen med att det går att bjuda en väldigt liten premie så blir det kanske inget bud, säger han.

Några riktlinjer för vad som är en normal premie finns inte, enligt Per-Olov Bergström. Men en budgivare som lägger ett bud med mindre än 25 procents premie får sannolikt lägga ned mycket möda på att förklara sig inte minst i media.