Resor och turism – tillväxten kommer tillbaka

Året som gått kommer att gå till historien som resebranschens värsta år hittills. Så gott som samtliga i branschen har fått känna av sviterna efter terrorattackerna den 11 september 2001 och på Bali 2002, men också drabbats av en kraftigt försvagad konjunktur. Men ändå, de här två faktorerna räcker inte för att förklara nedgången – det handlar också om en strukturomvandling pådriven av lågprisaktörer och mättade marknader.

Svenska charterbolag som såg antalet passagerare öka med 100 procent under 1990-talet räknar i framtiden med att i bästa fall kunna växa med 3 till 5 procent över en konjunkturcykel. Orsaken är bolagens redan stora marknadsandelar men även konkurrens från lågprisflygbolagen och mera nischade aktörer. Lågprisaktörer inom flyget gör att allt fler måste dela på kakan även där.

Hemmagjorda problem
Följdriktigt har stora drakar som tyska TUI, som äger Fritidsresegruppen, kontrat med att starta egna lågprisflygbolag. Den traditionella charterns vilja att växa inom nischområden bekräftades även av Fritidsresegruppens köp av paketarrangören World Wide. Säljare var privatresebyråkedjan Ticket som fått lida för hemmagjorda problem.

Norrmannen Dag Tveterås som fram till oktober 2002 var vd fick ta över ett Ticket som fått betala dyrt för felsatsningar på internetresebyrån Dreamticket. Den nya vd-n Mats Fridh tvingas nu fortsätta med renodlingen av bolaget. Men även om bolaget har en stark marknadsposition i Sverige är det frågan om Tickets affärsidé inte vilar på alltför tunna marginaler. Aktiemarknaden tycks i alla fall göra den bedömningen.

Ticket är dock är långt ifrån ensamt med sina problem. Resebyråerna har generellt fått uppleva ett tufft år 2002. Även om personalneddragningarna varit stora har få byråer hittills gått i konkurs.

Kineserna kommer
Trots mättade marknader i Europa kan chartern ändå ha sina bästa år framför sig. Inte minst i Östeuropa men framför allt i sydöstra Asien finns det fortfarande mycket orörd mark att bryta.

Största hoppet står till Kina som är världens mest folkrika land och som håller på att utvecklas till den hetaste turistmarknaden i världen. Det är inte bara så att Kina inom en överskådlig framtid kommer att ha avlöst Frankrike som resmål nummer ett.

Dessutom ökar kinesernas egna resande kraftigt. FN-organet World Tourism Organisation spår att antalet kineser som reser utomlands årligen kommer att ha ökat från dagens 12 miljoner till över 100 miljoner år 2020.

Den asiatiska resfebern är ett av de få glädjeämnen inom flygbranschen. Medan flyget globalt minskat i år ökade trafiken i de asiatiska länderna. Trenden märks även hos SAS och Finnair som noterat en tillväxt på upp till 40 procent och i de närmaste fullt belagda plan. Med tanke på befolkningsmängden och sitt geografiska läge spås Kina få en nyckelroll i det framtida Asienflyget. Tillväxten för den civila luftfarten i Kina har sedan 1980 legat på 20 procent årligen och förväntas ligga kvar på en hög nivå.

SHOW ME THE MONEY! Jörgen Lindegaard.

De asiatiska framgångarna är förstås bara en klen tröst för skandinaviska SAS som under år 2002 arbetat intensivt med att dra ned på sina kostnader.

Besparingsprogrammen har avlöst varandra och frågan är om SAS-chefen Jörgen Lindegaard kommer att kunna vinna kapplöpningen mot tiden. Kollapsen i de gamla nationella flygbolagen Swissair och Sabena samt ett antal konkurshot i amerikanska flygbolag har visat hur snabbt det kan gå utför.

På viktiga förbindelser, som rutterna till London, har lågprisbolaget Ryanair redan tagit över ledartröjan från SAS. För att kunna hänga med i den hårda priskonkurrensen tvingas SAS i praktiken kopiera lågprisbolagens affärsmodell.

Dyrköpt tillväxt
Det gäller att utnyttja personal och flygplan så mycket som möjligt. Även inrikes har SAS i Norge och Sverige fått ny konkurrens. I Sverige har Goodjet dragit i gång med trafik från Arlanda till Göteborg respektive Malmö. Bakom uppstickaren står en grupp investerare i Göteborg. (Före detta) Vd Reidar Svedahl räknar med kraftig tillväxt framöver.

Men det kan bli en dyrköpt tillväxt. Historiskt sett har många bolag misslyckats med att bryta sig in på inrikesmarknaden. Den avgörande frågan blir om Goodjet kan få upp antalet flygavgångar per dag – ett väsentligt kriterium om bolaget vill kunna locka till sig affärsresenärer. I branschen har det också spekulerats om att Ryanair tänker ta sig in på inrikesmarknaden men frågan är om det irländska flygbolaget över huvud taget är intresserat av en så pass liten marknad som den nordiska.

Klart står att arbetsdelningen inom flygbranschen håller på att förändras radikalt. De flesta är överens om att det i framtiden endast kommer att finnas ett par globala flygbolag, däribland de tre stora: British Airways, Air France och Lufthansa. Resten kommer att utgöras av antingen regionalt nischade spelare eller lågprisflygbolag.

Glamouren borta
Det är viktigt att komma ihåg att lågprisbolagen inte bara tar passagerare från de etablerade drakarna utan att de även lyckats locka resenärer som tidigare inte ens övervägt att flyga. Att flyga har blivit som att åka tunnelbana. Glamouren är borta för alltid.

Riskkapitalbolagens intresse för branschen har svalnat under de senaste åren. Inte desto mindre finns det indikationer på att intresset håller på att vakna på nytt. Det spekuleras om att investmentbolaget Ratos efter tidigare engagemang i hotellkedjan Scandic Hotels på nytt är på väg in i branschen. Ett annat exempel är Skandia investment som identifierat event och konferens som ett tillväxtområde. Bolaget har bland annat köpt in sig i resebyrån Hansen & Partners och Parks & Resorts Scandinavia AB som driver Gröna Lund, Kolmårdens Djurpark, Skara Sommarland och Vildmarkshotellet i Kolmården.

Slopad taxfreeförsäljning, Öresundsbron och ökad konkurrens till trots har de stora Östersjörederierna Stena, Viking och Silja Line klarat sig relativt bra, bland annat för att svenskflaggade fartyg sedan oktober 2001 slipper betala sociala avgifter och skatt för sina ombordanställda. Det har gett omedelbar positiv effekt på rederier med en stor andel fartyg i svensk regi som Stena och Silja Line.

Stena Lines dotterbolag Scandlines har visserligen tappat en del passagerare till Öresundsbron men har däremot kunnat behålla fraktkunderna. Just fraktkunderna har varit en av rederiernas räddningsplankor.

Läxan lärd
Tack vare mellanlandningarna i Mariehamn på Åland har de båda Sverige-Finland-rederierna kunnat behålla delar av intäkterna från den skattefria försäljningen, men efter år 2004 hotas även denna inkomstkälla. Då upphör nämligen de nordiska ländernas undantag från EU:s införselregler med följden att gemene man får föra in betydligt större mängder tobak och sprit än tidigare.

Passagerarrederierna har emellertid lärt sig läxan
och arbetar för fullt med att styra om resenärernas intresse från högprocentig till mera sofistikerad njutning som mat och underhållning. Med tanke på den stigande andelen pensionärer i befolkningen bör efterfrågan på kryssningar gå en ljus framtid tillmötes.

Oroligheter i världen har även satt sina spår i hotellvärlden. Medan USA och Storbritannien drabbades hårt har hotellen i Sverige utvecklats hyfsat. Bortfallet av internationella turister har i stor utsträckning kompenserats av fortsatt stabil efterfrågan från inhemska hotellgäster. De som drabbats hårdast är högprishotell som Grand Hotel, Hilton och Sheraton som hållit volymerna uppe med hjälp av prissänkningar.

Affärsmodellen håller
I och med att Scandic Hotell köptes upp av Hilton och avnoterades från Stockholmsbörsen har också en viktig indikator för hotellmarknaden försvunnit. De noterade hotellfastighetsbolagen är två, Pandox och Capona. Pandox, med merparten av hyresintäkterna från Scandic och Hilton, har även i år klarat sig bättre än marknaden och bevisat att bolagets affärsmodell håller.

Framtida tillväxt väntas framför allt komma från utländska besökare vilket i sin tur beror på att flera internationella hotellvarumärken etablerar sig i landet. Lågprisaktörer som Ibis, som ägs av den franska hotellkedjan Accor, kan också möblera om på hotellmarknaden. På kontinenten är budgethotellen redan i dag det område som växer starkast.

Resebranschens kanske största glädjeämne under 2002 är börsnoterade Skistar som driver skidanläggningar i Sverige och Norge. Tack vare ett ökat utbud av bäddar och draghjälp av den svaga svenska kronan kunde bolaget redovisa en resultatökning före skatt på hela 74 procent för perioden september 2001 – augusti 2002. Om bolaget ska kunna upprepa samma sak i år hänger förstås på vädret. Skistars värsta konkurrent är charterbolagens solresor.

Bolagets tillväxtmöjligheterna är fortsatt goda. Satsningen på att locka danskar, engelsmän och ryssar håller nämligen redan på att betala sig och bäddar för en ytterligare uppgång av liftkortsförsäljningen.

Frågan är hur länge Skistar förblir svenskt och om inte motsvarigheter som franska CDA kan känna sig lockade att ta en skidtur i Norden.

Tillväxten finns i resebranschen. Frågan är bara om det blir de redan etablerade eller nya uppstickare som får ta hand om den.