Riksbanken höjer tillväxt- och inflationsprognoser

Riksbanken bedömer att Sveriges BNP stiger med 3,2 procent 2015, med 3,4 procent 2016 och med 2,7 procent i 2017. Det meddelar Riksbanken i samband med det penningpolitiska beskedet.

De tidigare prognoserna från februari var en tillväxt på 2,7 procent 2015, 3,3 procent 2016 och 2,2 procent 2017.

“Konjunkturen i omvärlden fortsätter långsamt att förbättras. Även om konjunkturutvecklingen i omvärlden fortsätter att vara osäker ser återhämtningen i euroområdet ut att stå på en fastare grund. BNP-tillväxten i Sverige är god och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras”, skriver Riksbanken.

KPI-prognosen är nu +0,3 procent för 2015, +2,1  procent för 2016 och +2,7 procent för 2017. De tidigare prognoserna var +0,1 procent för 2015, +1,9 procent för 2016 och +3,3 procent för 2017.

KPIF-prognosen är +1,1 procent 2015, +2,3 procent 2016 och +2,2 procent för 2017. De tidigare prognoserna var +0,9 procent 2015, +2,0 procent 2016 och +2,2 procent för 2017.

“Inflationen har börjat stiga om än från låga nivåer. Det beror till viss del på att kronan försvagats det senaste året, vilket lett till högre import- och varupriser. Men även tjänstepriser, som inte påverkas lika mycket av växelkursen, ökar snabbare än under förra året. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit något. I takt med att konjunkturen förbättras blir det lättare för företagen att höja priserna. Men det är osäkert hur snabbt detta går, framförallt mot bakgrund av att inflationen vid flera tillfällen blivit lägre än förväntat. En svagare omvärldskonjunktur eller en snabb förstärkning av kronan skulle också kunna göra att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt”, skriver Riksbanken.

Riksbankens åtgärder uppges pressa ner räntorna till hushåll och företag, vilket ökar efterfrågan i ekonomin och gör det lättare för företagen att föra över sina kostnadsökningar till KPI.

“Dessutom bidrar den mer expansiva penningpolitiken till att kronan är kvar på en svagare nivå en längre tid, vilket leder till en snabbare ökning i exportefterfrågan och högre priser på importerade varor”, fortsätter Riksbanken.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.