Riksbankens direktion enig om bilden av den ekonomiska utvecklingen

Det framgår av det penningpolitiska protokollet från mötet som presenterades på onsdagen.

Vid mötet sänktes reporäntan från 0,00 till -0,10 procent, vilket kan jämföras med marknadens genomsnittliga förväntan om -0,05 procent enligt SIX News enkät. Riksbanken beslutade som bekant även att justera ned reporäntebanan något. Samtidigt återställdes räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem till reporäntan +/- 0,10 procentenheter. Vidare togs beslut om att Riksbanken ska köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor.

“Dessa åtgärder och beredskapen att snabbt göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen”, heter det i protokollet.

Direktionen var enig om att penningpolitiken behöver vara ännu mer expansiv för att minska risken för att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortsätter att falla och för att understödja att inflationen stiger mot målet tillräckligt snabbt.

Samtliga i direktionen förespråkade, vilket också meddelades vid det penningpolitiska beskedet, att reporäntan sänks med 0,10 procentenheter till -0,10 procent, att reporäntebanan justeras ned och att räntorna på de finjusterande transaktionerna i Riksbankens räntestyrningssystem återställs till reporäntan +/-0,10 procentenheter. En ledamot reserverade sig som bekant mot att nu köpa statsobligationer.

Vid mötet diskuterades enligt protokollet även effekterna av negativ reporänta, matchningsproblemen på arbetsmarknaden, effekterna av strukturförändringar i ekonomin samt riskerna med en ökad skuldsättning bland hushållen och behovet av ytterligare åtgärder för att hantera detta.

Riksbanken bedömde vid mötet att världsekonomin som helhet väntas fortsätta återhämta sig, men att osäkerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden och volatiliteten på finansiella marknader hade ökat sedan det penningpolitiska mötet i december.

“Det låga oljepriset är positivt för den globala BNP-tillväxten men leder samtidigt till låg global inflation. Förutom rörelserna i oljepriset beror den ökade osäkerheten också bland annat på den senaste tidens utveckling av de ekonomiskpolitiska förutsättningarna i Grekland och konflikten mellan Ryssland och Ukraina”, uppges det.

Konjunkturutvecklingen skiljer sig åt mellan länder och regioner, noterades det.

“Det tar sig uttryck i ökade skillnader i penningpolitiken. I USA och Storbritannien förväntas centralbankerna höja sina styrräntor i år, medan ECB och flera andra centralbanker har gjort penningpolitiken mer expansiv. Dessa skillnader har bidragit till stora rörelser på valutamarknaderna”, heter det.

Med en återhämtning i omvärldens ekonomi stärks konjunkturen i Sverige och arbetsmarknaden förbättras framöver.

“Inflationen är fortfarande låg men det finns tecken på att den underliggande inflationen har bottnat. Lägre oljepriser riskerar dock att dämpa inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på finansiella marknader”, uppger Riksbanken.

nullnull