Banker
Riksgälden: Dessa nio svenska institut är systemkritiska
Det skriver Riksgälden i ett pressmeddelande på onsdagen, efter ett årligt beslut om planer för hur banker och andra institut ska hanteras vid en kris.
De institut som bedöms vara systemviktiga kommer, om de skulle hamna i kris, försättas i resolution. Det innebär bland annat att institutet hålls öppet och att det är dess aktie- och fordringsägare som får stå för kostnaderna för krishanteringen. Institut som inte bedöms vara systemviktiga tillåts gå i konkurs eller försätts i likvidation.
Riksgälden har också fattat beslut om de minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som ska gälla 2020 för de berörda instituten. Kraven syftar till att säkerställa att instituten har en tillräcklig mängd kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna rekonstrueras utan att skattemedel behöver användas.
“Genom att bankerna och instituten på förhand anpassar sig till de krav Riksgälden ställer på dem ökar dels incitamenten till ett försiktigare beteende, dels beredskapen att möta nästa kris utan att skattebetalarna får ta kostnaden”, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en kommentar.
| Bank | MREL (% av totala skulder) |
| Handelsbanken | 5,76 |
| SEB | 7,26 |
| Swedbank | 6,46 |
| Landshypotek | 8,03 |
| Länsförsäkringar | 6,18 |
| SBAB | 5,35 |
| Skandiabanken | 4,94 |
| Sparbanken Skåne | 7,51 |
| Svensk Exportkredit | 7,17 |
Riksgälden har dessutom fattat beslut om MREL för Nordeas och Danske Banks svenska dotterföretag.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
