Riskfylld trygghet

Risken är högre i branschfonder än i breda aktiefonder. Trots det har branschfonder blivit väldigt populära bland svenska fondsparare, som tenderar att röra sig i flock mellan olika placeringsalternativ. För några år sedan förväntade sig många att intresset för läkemedelsfonder skulle öka starkt, men så blev det inte och många läkemedelsfonder hade några mediokra år. Sedan var det dags för IT – och internetfonder. Nu talas det återigen om läkemedelsfonder, men de går under benämningen bioteknikfonder.

Falsk trygghet

En hel del förstagångsplacerare som köpte fondandelar under fjolåret investerade säkerligen en alldeles för hög andel av kapitalet i internetfonder. De stora vinnarna blev i stället läkemedelsfonderna, tillsammans med de få fastighetsfonder som finns. Många känner sig trygga med läkemedelsfonder i portföljen, eftersom läkemedel är stabila produkter som alltid behövs. När internetaktierna föll kraftigt framstod läkemedelsaktierna plötsligt som ganska billiga och mycket kapital hamnade i dessa.

Men, frågan är om det fortfarande är intressant med läkemedelsaktier. Affärsvärlden är skeptisk, av flera skäl. De stora amerikanska bolagen, vilka ofta utgör basinnehaven i läkemedelsfonderna, har handlats upp kraftigt från p/e – tal på cirka 20 till kring 30 och det är svårt att hitta ytterligare faktorer som skulle driva kurserna högre. Fusioner inom läkemedelsbranschen brukar ofta driva börskurserna, men många sammanslagningar har redan skett och dessutom brukar affärerna ofta misslyckas. En fallande dollarkurs slår också, vilket Affärsvärlden påpekade förra veckan, hårt mot svenska sparare. De fonder som syns i tabellen intill har alla minst 50 procent av kapitalet placerat i USA. Om aktiemarknaden dessutom stabiliserar sig kommer mycket kapital att flyttas från de trygga läkemedelaktierna till andra branscher.

Blandade fonder

Mer spännande är bioteknikaktier, trots att risken här de facto är mycket högre. Det är svårt att urskilja dessa två kategorier, eftersom ett bioteknikbolag som lyckas med sin produkt kan övergå till att bli ett läkemedelsbolag. Bioteknikaktierna är starkt känsliga för negativa nyheter och en dålig nyhet för ett enskilt bolag kan drabba hela branschen. Detta hände när svenska Maxim inte fick en av sina produkter godkända av amerikanska tillsynsmyndigheten FDA. Maxims kurs rasade och drog med sig flera andra svenska bioteknikbolag.

Fonderna blandar dessutom innehav i stora internationella läkemedelsbolag med placeringar i små bioteknikföretag. Därför heter fonderna allt från “bioteknik-” och “Health Care” till “läkemedel”. Avkastningen skiljer sig ordentligt mellan fonderna. Orsakerna är dels förvaltarens förmåga att hitta rätt bioteknikaktier; dels hur fonden väljer att fördela innehaven mellan läkemedels- och bioteknikaktier.

En renodlad bioteknikfond är exempelvis Pictet Biotech. Detta syns också i avkastningen; fonden steg med 88 procent förra året. De senaste veckornas nedgång för bioteknikaktierna har drabbat Pictet ordentligt och fonden föll förra veckan med nästan tio procent.

Det startas dessutom allt fler fonder inom dessa branscher. Handelsbanken lanserar en läkemedelsfond, liksom Aragon. Den senare placerar i läkemedel, bioteknik, medicinsk teknik och hälsovård.

För kort tid

Ett år är en alltför kort tidsperiod för att avgöra om en branschfond långsiktigt kan vara intressant eller inte. För dem som hade förmånen att äga läkemedelsfonder under fjolåret kan det vara läge att placera om en del av kapitalet. Det finns nämligen inte så mycket som tyder på att 2001 ska bli lika bra som 2000.

I en väl diversifierad portfölj med breda utlandsfonder och globalfonder är nästan alltid några procent placerade i de stora läkemedelsbolagen och i en vanlig svensk aktiefond finns oftast innehav i Astra Zeneca och Pharmacia. Därför är många placerare redan tillräckligt exponerade mot läkemedel. Enbart den som är beredd att ta en högre risk bör placera ett par procent av sin portfölj i en renodlad bioteknikfond.