RYSKA BÖRSEN: Politiken – Nu står slaget om kapitalismensnatur

På ena barrikaden står Boris Berezovskij. Han har byggt upp enansenlig förmögenhet på affärer under 1990-talet. En del avdenna avsattes till att hjälpa den sjuke presidenten BorisJeltsin att bli omvald sommaren 1996, då kommunisterna hadechans att komma tillbaka. Efter Jeltsins seger belönadesBerezovskij med en politisk post; han blev vice ordförande ipresidentens säkerhetsråd. Från den posititionen, med god hjälpav tacksamhetsskulden och landets största TV-kanal (som hankontrollerar) driver han sitt intresse av frihet i näringslivet.Han vill hålla kvar det vilda Östern.

I somras mobiliserade president Jeltsin motståndarsidan genomatt upphöja Anatolij Tjubajs till förste vice premiärministermed ansvar för ekonomin och ge guvernören i Nizjnij Novgorod,Boris Nemtsov, samma rang men med ansvar för kampen motkorruptionen, avregleringen av monopolmarknaderna och senareockså olje- och energisektorn. Dessa två fick mandat att utmanaRysslands mörka krafter.

Tjubajs och Nemtsov satte genast igång. De rensade ut mängdermed korrupta tjänstemän på finansdepartementet för att återtakontrollen över statens utbetalningar. De har åtalat 200tulltjänstemän. De tvingade mäktiga Gazprom att betala in enjättelik skatteskuld till staten. De placerade en torped iledningen för energimonopolet UES, som inte motarbetar denavreglering som reformministrarna vill se. De är nu beredda attta bort skatteprivilegier. (1996 missade staten 160 triljonerrubler på grund av sådana undantag; det motsvarar 212 miljardersvenska kronor.) Det som slutligen fick Berezovskij och de andrafinansbaronerna att agera var utförsäljningen av telefonbolagetSvjazinvest nyligen. Svjazinvest är en guldklimp som investerare- både inhemska och utländska – länge kastat lystna blickar på. Iaugusti såldes 25 procent av aktierna ut på auktion, och förförsta gången under den ryska privatiseringens historiaförefaller det ha gått juste till. Priset blev också högre änunder tidigare utförsäljningar. Det gör gott i statskassan dettabesvärliga budgetår.

Efteråt har kritiken varit hård mot regeringen i medier somkontrolleras av Berezovskij och andra finansbaroner. Till slutkallade presidenten upp några av dem och läxade upp dem. Sendess har det varit lugnt. Men det är nog bara tillfälligt. Nästapresidentval – år 2000 – kommer att handla om vilken sortskapitalism Ryssland skall ha, tror Jegor Gaidar, numera chef förInstitute of Economics in Transition, och inofficiell rådgivareåt regeringen (han är arkitekten bakom skattereformen).

Vändning i sikte

Ryssland är på väg att bli en normal marknadsekonomi. Snart sagtalla områden i ekonomin visar på en positiv utveckling.

Tillväxt har utlovats länge nu. Men i år har den officiellaekonomins enorma krympning planat ut, och nästa år räknar allamed tillväxt. Noll till två procent, tror till exempel JegorGaidar.

Industriproduktionen har börjat öka redan i år.

Inkluderat den stora svarta sektorn ligger tillväxten av alltatt döma på plus sedan ett eller två år.

Bytes- och handelsbalansen visar överskott. Ryssland har mycketatt exportera.

Inflationen hamnar på 14-15 procent i år, något mer än målet 12procent. Nästa år kanske målet nås.

Realräntan sjunker, och är nu nere på runt 5 procent, jämförtmed över 20 procent i april.

Rubeln fortsätter sin kontrollerade depreciering inom de ramarsom centralbanken ger.

Valutareserven har ökat från 15 till 27 miljarder USD förstahalvåret 1997. Det är inflödet av kapital till investeringarefter president Jeltsins tillfrisknande som haft god effekt,inte minst på det ryska flyktkapitalet.

Budgeten är problematisk. Hittills har budgetarna varitorealistiska. Med 1998 års budget går man mot mer realism, inteminst tack vare ökad disciplin i departementen. Mensvårigheterna att driva in skatterna kvarstår ännu en tid.

En skattereform är på gång. Alla vill ha den, även denkommunistdominerade duman, som godkänt den i en första version.Men den del av reformpaketet som handlar om att ta bortvittomfattande skatteprivilegier har förstås stött på patrull.Ursprungsförslaget sänker skattetrycket något. Men framför alltomfördelar det bördan från företagen till hushållen.

Betalningskrisen försöker regeringen lösa genom en mängdåtgärder: skattereformen, ökad användning av konkursinstrumentet,åtgärder mot korruptionen, ökad disciplin hos staten själv ochförtroendeskapande åtgärder som ökar investeringarna.Energibolagen har en nyckelroll, eftersom de inte kan vara likatuffa mot kunder som inte betalar som andra företag. Stänger deav, stannar ju företagen och får ännu svårare att betala. FörGazproms del har problemen förvärrats den senaste tiden;gasjätten får bara in 40 procent av sina utestående fordringar.

BILDTEXT: Anatolij Tjubajs på barrikaden för en mer civiliseradkapitalism.