Så funkar vinstmaskinen

– Ä räkkord brejking jer, säger Jorma Ollila på sin finskosande engelska och grinar brett som bara en Nokiachef kan. Och tillägger sen:
– Vi har aldrig varit så överlägsna som nu.
Och visst hade Jorma Ollila all anledning att vara nöjd när han presenterade Nokias bokslut för 2003. Det nordiska undret hade gjort det ännu en gång och slagit marknadens förståsigpåare på fingrarna. Tillväxt eller inte tillväxt, de siffror som Nokia kan visa upp skulle göra vilken företagsledare som helst blek om nosen av mindervärdeskomplex. Försäljningen av mobiltelefoner under 2003 steg med
18 procent till hela 179 miljoner stycken under rekordhög lönsamhet.

100 miljarder i kassan
Hela Nokia lyckades på en försäljning på närmare 270 miljarder kronor skrapa ihop en vinst på hela 49 miljarder kronor. Bara under fjärde kvartalet var vinsten nästan 16 miljarder. Det är 5 miljarder mer än vad till exempel Microsoft, ett av världens högst värderade företag, drog in. Det är bara läkemedelsbolagen som kan visa upp lönsamhet i klass med Nokia, som sitter ruvar på en kassa fylld med över 100 miljarder kronor i kontanter. Börsvärdet är över 700 miljarder.

Detta trots att Nokia verkar i en bransch som fortfarande är het och där konkurrensen blir allt hårdare. Fyra av tio mobiltelefoner som såldes på jordklotet förra året kom från Nokia. Det är en unik marknadsandel på en så stor konsumentprodukt. Nokia finns i fler länder än McDonalds och är ett av världens högst värderade varumärken.
Framgångssagan Nokia, från krisande stövel- och tv-bolag i slutet på 1980- och början på 1990-talet till världsdominant vinstmaskin, är redan en klassiker. Och allt har manövrerats från lilla Finland, ett kallt land längst upp i norra hörnet av Europa. Hur går det till?
– Stark värdegemenskap, rakt och enkelt tänkande, snabbt beslutsfattande och en öppen företagskultur som ger möjlighet till både långsiktiga visioner och stor flexibilitet, även i svåra tider.
Så formulerade Jorma Ollila själv “hemligheten” bakom Nokia, i en sällsynt intervju för ett par år sedan.

Nokiavärderingarna
Och just företagskulturen lyfts fram när Nokiaundret ska förklaras.
Den finska ekonomiprofessorn Erkko Autio beskriver det som en sorts “ödmjukhet”.
– På Nokia är ödmjukheten något av en religion. Genom att vara ödmjuk kan man vara snabb och undvika att bli arrogant. Det är nog det svåraste som finns när man blir allt mer framgångsrik, säger han och pekar på krisåren i början av
90-talet, då Nokia höll på att gå omkull, som karaktärsdanande.
Ödmjuk är kanske inte vad de flesta som sett Jorma Ollila och Nokialedningen i aktion skulle säga. Men så har det inte heller alltid varit. Och internt beskrivs det som högt i tak.
– En av faktorerna bakom Nokias framgång är att man lyckats med det som är det allra viktigaste för en företagskultur; att få de grundläggande värderingarna att synas i det vardagliga arbetet så att det känns trovärdigt. Det är annars den värsta managementfälla ett företag kan gå i, att det finns ett glapp mellan ord och handling och att ledningen och de anställda inte jobbar enligt samma principer, drar mot samma mål, säger Siv Their, docent i företagsekonomi vid Helsingfors universitet och som studerat Nokia.

Och värderingarna har under mer än tio år personifierats av Jorma Ollila. Trots framgångarna är han något av en doldis på den internationella affärsarenan och syns sällan i de kolorerade magasinen.
Han kom till Nokia i mitten på 80-talet från en utländsk karriär i finansbranschen.
Men hans bakgrund torde vara unik för en framgångsrik internationell företagsledare i hyperkapitalismens tjänst. I början av 70-talet var Jorma Ollila ordförande för Finlands studentkårers förbund. Som sådan höll han hyllningstal till Sovjet och Leonid Brezjnev och åkte på finsk-sovjetiska vänskapsresor. Finland var under den här tiden präglat av förhållandet till den mäktiga grannen i öst.

Äter i personalmatsalen
Några av de mest grundläggande värderingarna inom Jorma Ollilas Nokia är:
l Kunden i centrum.
l Målmedvetenhet och resultat.
l Förändring, ständigt lärande.
l Respekt för individen; för olikheter hos medarbetare, för att olika människor har olika styrkor och svagheter, respekt för kunderna.
Det kan låta som floskler, men dunkas in i alla Nokianställda från starten.
– Alla känner till dem, alla talar om dem. Målen och värderingarna är kända av alla anställda vilket ger en stor inre trygghet, säger Siv Their.

Jorma Ollila beskrivs som en person som jobbar med det goda föredömet som princip och gärna lyfter fram medarbetarna. På frågan om vad hans ledarskapstrick är sa han för ett par år sedan:
– Jag vet inte om det är något särskilt ledarskap, snarare beror framgångarna på Finlands fina utbildningssystem och hängivna medarbetare.
På Nokia är det Nokia som står i centrum. Jorma Ollila beskrivs som väldigt okonstlad och med enkla vanor, trots att han rakat hem hundratals miljoner kronor på optioner genom åren. Är han på kontoret vid lunchtid ställer han sig i kön i personalmatsalen som vilken anställd som helst, med sin lunchkupong i näven, hämtar ut mat på sin bricka och sätter sig där det finns en stol ledig. Ibland kan han dyka upp på kontoret i träningsoverall en tidig morgon för att hämta några papper.

Nokia är allt
I gengäld kräver Jorma Ollila och Nokiakulturen en närmast total uppoffring för bolaget.
– Ju mer du gör för Nokia, desto mer kan Nokia göra för dig, står det i den lilla “Ollilahandbok” som delas ut till alla nyanställda.
Men Jorma Ollilas ledarstil beskrivs också som ganska hård och kompromisslös, bland annat i “Boken om Nokia” av Staffan Bruun och Mosse Wallén, som kom ut för några år sedan.
– För Ollila finns bara två alternativ, antingen hör man till gänget, teamet som driver Nokia framåt. Eller så är man en förlorare, eller ännu värre “en som gungar båten”. Sådana som kan hota hans bild av hur Nokia ska utvecklas krossar han skoningslöst, vittnar en tidigare anställd.
Han sägs kunna få raseriutbrott när någon eller något går honom emot.

Kulturen på Nokia beskrivs av många som nästan självutplånande, närmast som lite sovjetisk. Nokianer sägs hålla sig mest för sig själva.
Och trots att Nokia är ett världsföretag råder det fortfarande nästan total finsk dominans i toppen. Jorma Ollila omger sig med i princip samma ledning, kallat “Jormas gäng” som var med när Nokia inledde sin mobilresa i början av 90-talet. De har samtidigt bytt jobb med varandra ett otal gånger, jobbrotation eller “evigt lärande” är en av Ollila käpphästar.
Förutom att sprida bilden av Nokia som ett framgångsföretag inåt har Nokias ledning under åren blivit experter på att positionera bolaget mot omvärlden. Nokia är ett av de bolag som har de bästa relationerna med aktiemarknaden, som “knådas” effektivt. Det hjälper till att sprida bilden av ett framgångsrikt bolag även inåt.
Men det är inte bara lyckat kulturbyggande som ligger bakom. Nokialedningen har också gjort ett antal strategiska vägval som visat sig bli lika rätt som avgörande.
l Fokuseringen på mobiltelefoni under krisåren
l Satsningen på effektiv produktion och logistik
l Tidigt fokusering på design och
varumärke
I efterhand framstår timingen som osannolikt bra, vilket måste tillskrivas en portion tur.

Ett nytt kapitel i Nokiasagan
Just produktionen beskrivs som en avgörande faktor i boken “Nokia vägen till framgång” av forskaren Martti Häikö. I början och mitten på 90-talet fick Nokia problem med produktionen, med ständigt bommade prognoser av efterfrågan. Eftersom finanserna samtidigt var bräckliga tvingades bolaget skapa en hypereffektiv produktions- och leveransapparat. Det är en stor del av förklaringen till att lönsamheten har kunnat hållas uppe.
Men hur länge till? Nokiasagan står inför ett nytt och ovisst kapitel.

Det handlar om att mobilbranschen håller på att förändras i grunden.
Mobilmarknaden växer visserligen räknat i antalet telefoner, men inte i pengar räknat, eftersom hård konkurrens och ökad försäljning på “fattiga” marknader som Kina och Indien hela tiden pressar priserna. Nokia växer därför inte längre. Dessutom är nya konkurrenter som koreanska Samsung och tyska Siemens på språng. Den snabba teknikutvecklingen gör också att mobiltelefonerna håller på att smälta samman med annan konsumentelektronik. Det har redan skett på kameror, där Nokia i dag är världens största tillverkare av digitala kameror, trots att kameratelefoner inte ens är två år gamla. I takt med att 3G slår igen kommer mobiltelefoni att handla mer om spel, bilder, musik och video än om tal.
Nokia lanserade nyligen N-gage, en utpräglad spelmobil, som bolaget självt utmålar som en tydlig vink om det framtida Nokia. I och med den satsningen tar dock Nokia sig in på en helt ny marknad med mäktiga utmanare som Sony och även Microsoft som slåss om att bli störst på mjukvaran som ska styra framtidens allt mer avancerade telefoner.
Men lanseringen av N-gage har hittills gått trögt, och i branschkretsar viskas det också om att Nokia ligger efter på de nya 3G-telefonerna. Hittills har bara ett par modeller lanserats, som inte imponerat på bedömare.

Ollila kvar länge än?
Men Nokia säger sig vara mer än redo. Vid årsskiftet genomfördes ytterligare en stor omorganisation som företaget själva kallar den “största organisationsförändringen i Nokia på ett decennium”. Jorma Olllila har själv beskrivit det som att han de närmaste fyra till sex åren ska bygga ett nytt Nokia. Affärsområdena har gjorts om och högsta ledningen har återigen fått nya jobb. För första gången har också ett par utlänningar plockats in i ledningen, bland annat blir amerikanen Rick Simonson finansdirektör med placering i New York.
Anssi Vanjokki, som pekats ut som kronprins, har fått ansvaret för multimediatelefonerna, en signal om var framtiden finns enligt Jorma Olllila.
För Jorma Ollila vore det kanske det enklast att nu sluta när han är på topp. I Finland talas det redan om honom som en framtida presidentkandidat i republiken Finland och han drar sig inte för att kritisera finska politiker. Men kontraktet löper fram till 2006 och han säger sig inte ha några planer på att sluta.
– Jag tänker jobba länge än, sa han så sent som för ett par veckor sedan.Hur länge håller magin?

Hemligheterna
– Öppen, men uppoffrande företagskultur.
– Effektiv internpropaganda kring “Nokiavärderingarna”.
– Ständig jobbrotation.
– Hypereffektiv produktion och logistik.
– Tidig satsning på design.

Hoten
– Prispress hämmar tillväxten
– 3G öppnar för ny konkurrens.
– Uppstickartillverkare går framåt.
– Krig mot Microsoft om mobilens insida.
– Spel och underhållning obruten mark.v