Så går börsen om statistiken får bestämma

Utan konkurrens har januari varit den klart bästa börsmånaden för Stockholmsbörsen enligt Affärsvärldens generalindex (1950-2000). Här är de viktigaste slutsatserna från statistiken.

1. Januari ger högst sannolikhet för uppgång: 80 procent Under 40 av de senaste 50 åren har kurserna stigit i januari. Det är den högsta siffran för någon enskild kalendermånad. Juli och april är de månader som kommer närmast. För börsen som helhet har oddsen för en börsuppgång en enskild kalendermånad varit knappt 60 procent.

2. Januari ger bäst avkastning: 4 procent per månad i genomsnitt Januari är utan konkurrens den månad som har haft den bästa utvecklingen sedan 1950. Med en genomsnittlig avkastning på 4 procent har januari med ränta på ränta givit en årsavkastning på 60 procent per år. Börsen som helhet har stigit med 1 procent i månaden eller 13 procent per år.

3. Dålig utveckling i januari är en träffsäker varning om skralt börsår Januari har varit en tillförlitlig indikator för helårets börsutveckling. Har kurserna fallit i januari har placerarnas optimism inte återfunnit sig för helåret heller. Av de tio gånger börsen inte nått över nollstrecket i januari har kurserna i åtta fall backat för helåret. 4. Januarieffekten blir starkare och starkare Avkastningen i januari har blivit högre och högre. För den senaste tioårsperioden (1991-2000) har avkastningen legat på 5 procent i genomsnitt. Under perioden 1952-1961 var avkastningen hälften så hög, 2,5 procent. De senaste 20 åren har avkastningen i januari svarat för runt en tredjedel av hela börsens.

Fil.dr. Per Frennberg och Lundaprofessorn Björn Hansson lade 1995 fram en studie ”Säsongsmönster på den svenska aktiemarknaden” där de lanserade den nya handelsdevisen, ”Köp till advent och sälj till kräftorna ”. Skälet för att skrota ”Köp till nypotatisen och sälj till kräftorna” var att placerarna med en förlängning av perioden från december till och med juli skulle kunna utnyttja den höga avkastningen inte bara i juli utan även också i januari. Genom att sälja till kräftorna skulle placerarna även undvika den negativa avkastningen under börsens höstdepression.

Enligt Per Frennberg och Björn Hansson var det svårt att finna någon förklaring till aktiemarknadens säsongsmönster som var förenlig med lärobokens bild av en effektiv marknad.

De skäl som brukar anföras till den starka börsutvecklingen i januari är att privatpersoner i december översålt aktier av skatteskäl och att förvaltarna avyttrat aktier för att rädda intjänad bonus och städa upp i börsportföljerna inför årsskiftet. En tredje förklaring är börspsykologi, att placerarna förväntar sig en uppgång och att januarieffekten därmed skulle vara en självuppfyllande profetia.

Månaderna med högst genomsnittsavkastning, procent (1950-2000) 1. Januari 4,0 2. Juli 2,5 3. Februari 1,9 4. Maj 1,4 5. December 1,3 6. April 1,1 7. November 1,0 8. Mars 0,9 9. Juni 0,5 10. Oktober -0,1 11. Augusti -0,7 12. September -1,2

Månaderna med högst sannolikhet för uppgång, procent (1950-2000) 1. Januari 80 2. Juli 76 3. April 69 4. Maj 63 5. Februari 59 6. Mars 57 7. Juni 57 8. November 57 9. December 57 10. Augusti 45 11. Oktober 43 12. September 35

Källa: Affärsvärldens generalindex