Så kan bankskatten tas ut

I helgen berättade finansminister Magdalena Andersson (S) att det utbyggda försvaret bland annat ska finansieras med en bankskatt som ska dra in fem miljarder kronor årligen. Men detaljerna höll hon tyst om.

En bankskatt har det talats om i flera år, problemet är att den är svår att utforma. Ett tidigare regeringsförslag sågades jäms med fotknölarna eftersom det skulle slå mot så många företag, i stort sett alla som höll på med någon slags finansieringsverksamhet.

Träffsäkert system

Enligt vad en insatt källa uppger för TT ska den nya föreslagna bankskatten därför bygga vidare på det befintliga systemet med resolutionsavgift. Det systemet är träffsäkert och fungerar, även om avgiften som sådan har ifrågasatts av andra skäl eftersom pengarna går rakt in i statskassan. En bankskatt skulle inte behöva ta sådan hänsyn eftersom den just är en skatt.

Runt 180 finansföretag betalar i år in knappt sex miljarder kronor i resolutionsavgift, cirka nio miljarder 2018, där storbankerna står för en stor del. Pengarna ska fylla en kriskassa att användas om Sverige ånyo hamnar i en finansiell kris. Avgiften baseras på bankernas risker i sin utlåning.

Administrativt lättare

Bedömare TT talat med ser praktiska fördelar med att slå på någon tiondels procentenhet på resolutionsavgiften och sedan kalla det för en bankskatt.

– Spontant ser jag att det skulle vara administrativt lätt att höja den, säger sparekonom Frida Bratt på Nordnet.

Men som vanligt blir det nog kunderna som får betala, enligt henne. När Finansinspektionen höjde kraven på bankerna att hålla mer eget kapital i relation till utlåningen så skickade bankerna det vidare till bolånekunderna.

– Nu är det lite bättre konkurrens på bolån, så där kanske det blir lite svårare att höja, säger Frida Bratt, men ser många andra avgifter där bankerna kan ta igen ökade kostnader som exempelvis kortavgifter.