Så tar de små elbolagen för sig

För de sju miljoner svenskar som bor utanför Stockholmsområdet är Sollentuna och Vallentuna fridfulla villaförorter, och inte mycket mer. Men i Energisverige är de båda kommunerna snudd på begrepp. Sollentuna Energi och Elverket Vallentuna är föregångare i ett centralt avseende, nämligen när det gäller att ge kunderna precisa och lättlästa elräkningar.

Sollentuna Energi bytte redan 1997 ut de traditionella elmätarna. I stället installerades fjärravlästa så kallade timseriemätare hos alla kunder. Därför har Sollentunaborna i många år fått den faktiska förbrukningen på sina elräkningar i stället för att betala preliminärfakturor, vilket alltjämt är regel i branschen.

Även Elverket Vallentuna anses ligga långt framme när det gäller mätsystem. Företaget, som huserar i ett oansenligt industriområde utanför orten, har fått storfrämmande vid flera tillfällen det senaste året. Representanter för Vattenfall, Sydkraft och Fortum har gjort studiebesök och Västeråsbaserade Mälarenergi hälsade på med hela sin styrelse. Skälet är ett helt nytt system för månadsmätning som blev klart 2004. Omläggningen kostade 25 miljoner kronor, en rejäl anspänning för ett bolag som omsatte 127 miljoner under 2003. Investeringen skulle ha betalats med lån, men med ökade vinster har hela kalaset kunnat finansieras med egna medel.

Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas elrådgivningsbyrå, säger att den nya generationen mätare betalar sig ekonomiskt, eftersom den gör att det behövs mindre personal i kundtjänst. Sådana moderna mätare ska enligt lag vara installerade hos alla svenska elkunder år 2009.

Få anställda i relation till volymen är en gemensam nämnare för bolagen. Sollentuna Energi har 43 anställda och omsätter 350 mkr medan 29 personer arbetar på Elverket Vallentuna, där omsätt- ningen som sagt är 127 mkr.

– Vi har få medarbetare men alla ställer upp för varandra, till exempel för att täcka upp om någon skulle bli sjuk, säger Elisabet Falemo, chef för Elverkets nätavdelning.

En annan fördel för Sollentuna, Vallentuna och ytterligare ett relativt litet företag med gott renommé, Telge Energi, är att de till stor del har sina nät i storstäderna. Det är viktigt. Eftersom ledningarna inte är dragna ute på landsbygden har bolagen i stort sett sluppit strömavbrott, som kan vara förödande för imagen. Förbrukningen per abonnent är också ofta högre än på landsbygden, vilket gör att kapaciteten utnyttjas mer.

Men det som framför allt skiljer ett populärt och ett impopulärt elbolag är priser och kundservice. Här har de stora elbolagen haft svårt att konkurrera. Det kan tyckas märkligt. Energisektorn borde vara ett paradis för stora företag eftersom verksamheten är kapitaltung och produkten har karaktären av råvara. Men jättarna har inte lyckats slå mynt av sina skalfördelar eftersom storskaligheten också fört med sig nackdelar.

De nackdelarna kan illustreras med en jämförelse med telekomsektorn under 1990-talet. Där kunde nykomlingar som Tele2 ta stora marknadsandelar tack vare enkla och kundvänliga lösningar. Den etablerade leverantören Telia hade däremot svårt att ställa om från det teknik- och produktionsfokus som var självklart på monopoltiden.

Likadant har det varit för Vattenfall, Fortum och Sydkraft. Vattenfall gick redan hösten 2002 ut och förklarade att man ville bli “nummer ett för kunden”. Men det är inte lätt att vända jättekoncerner med verksamhet i flera länder och inom elproduktion, elhandel och nätdrift. Enligt en undersökning av Svenskt Kvalitetsindex angavs den uppmätta kundnöjdheten i elbranschen hösten 2004 i genomsnitt till 61,0 procent. De tre eljättarna fick dock värden på mellan 53 och 57,5 procent Ett av de mindre elbolag som Affärsvärlden har tittat på, Telge Energi, fick långt bättre betyg av sina kunder (73,6 procent).

– Bra kundservice är avgörande, säger Johan Öhnell, vd för Telge Energi, som ökat från 40 000 till 170 000 kunder sedan år 2000.

Nils-Gunnar From är vd för en annan nykomling, Storuman Energi. 1999 hade bolaget inga kunder alls, i dag är de cirka 50 000, berättar han:
– För några år sedan var det stora skillnader i elpriset. Då såg vi en möjlighet att gå ut med ett rätt och rimligt elpris och det har fungerat över förväntan.

Storuman Energi skiljer sig från Sollentuna Energi, Elverket Vallentuna och Telge Energi i det att man saknar nät. Företaget säljer alltså bara själva elen som sedan distribueras av andra nätbolag. Det verkar inte ha varit någon nackdel, att döma av responsen bland kunderna.

– Det har varit byggarbetsplats i våra lokaler nästan jämt de senaste åren och vi har gått från noll till 23 anställda, säger Nils-Gunnar From.
Bolaget har också en stark ägare i ryggen, norska Helgelandskraft som äger hälften av aktierna. Storumans kommun kontrollerar andra hälften. Kopplingen till den norska kraftproducenten var mycket viktig vintern 2002-2003, när hotande elbrist drev upp priserna och gjorde rollen som elleverantör utan egen produktion riskfylld.

I ett avseende har de fyra elbolag som Affärsvärlden analyserat haft en lätt uppgift. Har de bara haft riktigt låga elpriser och dessutom behandlat sina kunder bra, så har framgången varit säkrad. Det har knappast varit någon övermänsklig uppgift. Ett nystartat bolag behöver inte, som till exempel Fortum, starta med två olika kundtjänstorganisationer och ålderdomliga faktureringssystem.

Däremot har det krävts viss eftertanke för att göra prisstrukturen enkel. Här har Sollentunas och Elverkets mätarreformer betalat sig. Johan Öhnell på Telge Energi pekar för sin del på att hans bolag har en homogen kundgrupp.

– Vi har i stort sett bara privatpersoner som kunder, framför allt är det villaägare. Så vi behöver inte tänka på leveranser till industri och andra storförbrukare.

Sedan ett par år satsar dock Vattenfall, Sydkraft och Fortum mycket pengar på att göra räkningarna enklare och kundservicen mer tillmötesgående. Om jättarna bättrar sig lär de mindre bolagens försprång krympa. Hur hanterar de ett sådant scenario?

Telge Energi har två strategier. För det första bygger man ut kundtjänsten och slutar använda externa callcenters. Det innebär högre fasta kostnader men – hoppas Johan Öhnell – också högre kvalitet. För det andra satsar bolaget på fortsatt produktutveckling. Telge var först med att lansera elavtal med sex och arton månaders bindningstid som komplement till de vanliga årsvisa kontrakten.

Storuman Energi har fått beröm för sitt kundbemötande. När elpriserna var på väg att stiga kraftigt hösten 2002 agerade till exempel bolaget på ett föredömligt sätt. Man gick ut och manade de kunder som hade rörligt pris att binda snarast trots att det skulle ha varit lönsammare för företaget om kunderna hade legat kvar med rörligt pris.

– Vi försöker också ha korta svarstider på telefon. Vi brukar ligga kring tre till fem minuters väntetid, säger Nils-Gunnar From.

Sollentuna Energi och Elverket Vallentuna betonar sin lokala förankring. Elverket är huvudsponsor av ett av volleybollens topplag på damsidan och är dessutom unikt som Sveriges enda noterade energibolag (se separat artikel). Sollentuna Energi levererar el enbart inom kommunen, men där har man å andra sidan praktiskt taget alla potentiella abonnenter som kunder (94 procent).

– Dessutom betonar vi samhällsnyttan. Vi försöker göra det ännu trivsammare här i kommunen, säger vd Bo Andersson.

Den 1 april tar Sollentuna Energi över all sophämtning och också vatten- och avloppsnätet.
På så vis kommer invånarna att få sophämtning, el, värme och vatten och avlopp på en och samma faktura.Så kan små elbolag konkurrera

Lågt pris. De fyra mindre elbolagen har låga priser inte bara för storkunder utan över lag. Erbjudandet blir enkelt för kunden och ger höga betyg i sammanställningar i tidningar och hos konsumentorganisationer.

Bra kundtjänst. Välutbildad, vänlig personal som kan ge vettiga svar innebär enorma konkurrensfördelar.

Bra nät. Genom att inte ha nät på landsbygden slipper bolagen den negativa publicitet som drabbat Sydkraft, Vattenfall och Fortum.

Enkla räkningar. Kan kunden se exakt vad denne betalar undviks obehagliga överraskningar när en preliminärfaktura ska slutjusteras.Uppstickarna som vinner på krisen
Omsättn, Resultat,
Företag mkr mkr VD Kunder Största ägare
Elverket vallentuna 1271 221 Hans Asp 40 000 Graninge (14%), Vallentuna kn (11%)
sollentuna energi 3702 362 Bo Andersson 25 000 Sollentuna kommun (100%)
storuman energi 1821 61 Nils-Gunnar From 50 000 Helgelandskraft (50%), Storumans kn (50%)
telge energi 2 4001 104 Johan Öhnell 170 000 Södertälje kn (100%)
1 2003 2 2004