Fastighet Bostadsmarknad

SBAB: Riksbankens kommunikation bidrar inte till att minska osäkerheten

Efter en viss uppgång i år väntas bostadspriser vara stabila de närmaste åren till följd av stigande långräntor. Det skriver SBAB i sin rapport bomarknadsnytt på torsdagen, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.
21 november 2019 08:01
SBAB: Riksbankens kommunikation bidrar inte till att minska osäkerheten - robert-boije-affarsvarlden-700_binary_6887654.jpg

”Det är genuint svårt att göra prognoser över bostadspriserna när räntebilden hoppar fram och tillbaka. Riksbankens kommunikation bidrar inte till att minska osäkerheten. Vår prognos på svagt stigande långräntor bör dock ändå tala för i princip stillastående bostadspriser de alla närmaste åren”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i en kommentar.

Enligt SBAB:s modellprognos stiger bostadspriserna med 4 procent i år för att sedan ligga i det närmaste stilla under de följande åren.

SBAB tror att Riksbanken höjer räntan nu i december och sedan lämnar den oförändrad till början av 2022.

”Riksbankens motiv till att höja reporäntan i december med 0,25 procent är svåra att förstå med tanke på den tydliga konjunkturavmattningen samt att kärninflationen och inflationsförväntningarna under en längre tid legat, och även framgent förväntas ligga, en bra bit under Riksbankens mål. Vår bedömning är att höjningen av reporäntan i sig bidrar till att kärninflationen inte kommer att nå upp till Riksbankens mål förrän efter 2021”, säger Robert Boije.

SBAB räknar med att svensk BNP kommer att öka 1,2 procent i år. BNP-tillväxten sjunker sedan till 0,8 procent nästa år, till följd av en vikande efterfrågan i omvärlden. Arbetslösheten kommer samtidigt att stiga, men någon recession blir det inte.

Bostadsbyggande väntas nu stabiliseras på drygt 40.000 påbörjade bostäder per år, efter ett fall på 30 procent från toppåret 2017. Detta matchar ungefär den förväntade befolkningsökningen, men räcker inte för att minska det underskott på minst 160.000 bostäder som enligt SBAB:s beräkningar finns sedan tidigare.

”De senaste årens kreditåtstramning och överproduktion av bostäder i vissa prissegment och kommuner bidrar till att en del av de bostäder som tillverkats och även är under produktion inte matchas av hushållens faktiska efterfrågan. Såväl kreditrestriktionernas betydelse som frågan om hur och för vem det byggs, måste snarast upp på bordet om vi ska kunna lösa bostadsbristen men också förbättra särskilt utsatta gruppers situation på bostadsmarknaden”, säger Robert Boije.

Bostadsmarknad Bostadspriser
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.