SEB:s valutastrateg: Överraskande att kronan inte stärks mer

”Jag tänker spontant att den (kronförstärkningen) är ganska liten… om man ser till hur mjuk marknadsprissättningen var, och att andra banker har gått för en sänkning, så är det kanske överraskande att (kronan) inte har gått ännu mer”, säger han.

Hammer tillägger dock samtidigt att torsdagens kronrörelse ändå har varit stor i förhållande till hur mycket kronan brukar röra sig i samband med Riksbankens räntebesked.

Valutastrategerna på SEB hade inför räntebeskedet rekommenderat köp av kronor baserat på en prognos om att Riksbanken inte kommer att leverera de mjuka signaler som marknaden hade prisat in, men även SEB-ekonomerna hade räknat med att Riksbanken åtminstone skulle skjuta fram nästa räntehöjning något eller några kvartal. I stället höll Riksbanken fast vid att räntan kan höjas mot slutet av året eller början av nästa år.

SEB:s bedömning var dock att marknaden hade prisat in en väldigt låg räntebana från Riksbanken, och att det skulle krävas mycket stora nedrevideringar av Riksbankens räntebana och prognoser för att kronan skulle försvagas ytterligare efter räntebeskedet.

”Det handlade om att positioneringen fanns i marknaden för att kronan skulle förbli svag, och förväntningarna låg på att (Riksbanksbeskedet) skulle bli mjukt… Man gör misstaget att (tro att) Riksbanken är snabbfotade”, säger Carl Hammer.

Han tillägger att Riksbanken verkar ha varit mer inhemskt än internationellt orienterade nu, och att det trots allt är främst internationella faktorer som har pressat ner marknadsräntorna, även i Sverige.

Carl Hammer tror också att den svaga kronan var en faktor bakom Riksbankens förhållandevis hökaktiga budskap, även om Riksbankschefen Stefan Ingves förnekade detta vid presskonferensen efter räntebeskedet.

”Jag tror absolut att direktionen inte var jätteglad (över den svaga kronan), och att de försökte balansera det med räntebanan för att inte haverera kronan ytterligare”, säger han.

Carl Hammer påpekar samtidigt att det har blivit svårare att prognostisera växelkurser, räntorna tycks ha tappat sitt förklaringsvärde.

”Interbankräntor mellan Sverige och Europa har ju gått till kronans fördel väldigt kraftfullt de sista sex månaderna, och det har inte hänt någonting med kronkursen”, säger han.

Enligt Carl Hammer kan en förklaring till hur kronan har handlat den senaste tiden vara att det är få aktörer som har någon tydlig idé om vad de ska göra, exportbolag avvaktar, få gör valutasäkringar, och handeln präglas mer av ”algoritmer” än att det ”sitter människor bakom spakarna”.

”Jag tror att det finns en uppgivenhet bland folk vad gäller att handla kronan, man har svårt att sätta fingret på hur det här ska spela ut. Men jag tror att, om vi fortsätter på den här banan som Riksbanken har slagit in på, då stabiliserar vi kronan”, säger han.

Enligt Carl Hammer kan det finnas ett tröskelvärde vid någon punkt i skillnaden mellan interbankräntorna i Sverige och euroområdet som kan leda till förnyat intresse att köpa kronor. Men även om det verkar som att Riksbanken gärna vill föra upp reporäntan till noll befarar han att det kan vara ett policymisstag om Riksbanken verkligen höjer reporäntan inom kort samtidigt som ECB sänker sin styrränta.

”Det kan göra att kronan till slut vinner tillbaka flöden i form av hedging och så vidare, om man skapar ett tillräckligt stort räntegap mot Europa”, säger han.

Därtill tyder det mesta på att Federal Reserve samtidigt kommer att sänka styrräntan igen, kanske ett antal gånger, ”och någon gång kommer det att påverka dollarn också”.

”Jag har haft som tes rätt länge att kronan inte kommer att stärkas på Riksbanken primärt, utan på andra faktorer i omvärlden. Och Fed är den största faktorn, för får du en svagare dollar i en miljö där kronan har ett räntegap mot Europa, så att den vinner terräng mot euron, då kommer vi att få en väldigt kraftig försvagning av dollarn mot kronan”, säger Carl Hammer.

Det skulle sänka den svenska inflationen kraftigt på 6-18 månaders sikt, och frågan är om det är en risk som Riksbanken vågar ta genom att leverera den signalerade räntehöjningen.

En viktig fråga är dock om Fed väljer att hålla fast vid att det handlar om en ”mid-cycle correction”, vilket skulle innebära begränsade förändringar, men ”om Fed tvingas ner mycket djupare, då har vi ett helt annat klimat”.

”Då kommer vi att få se en bredbaserad dollarförsvagning, många valutor, inklusive euron och kronan kommer att stärkas vilket skulle göra miljön för ECB och Riksbanken ännu mer utmanande”, säger Carl Hammer.

Med en ännu svagare omvärldsutveckling befarar Carl Hammer också att Sveriges starka utlandsställning kan innebära att kronans växelkurs inte längre kommer att vara den stötdämpare för konjunkturen som den har varit tidigare.

”Det kan mycket väl bli så att vi får flöden hem om det börjar bli lite illa där ute, och då kommer inte kronan vara den krockkudde den har varit tidigare”, säger han.

”Det är en sak jag tror att man borde tänka på i Riksbanken. Om jag skulle sitta i riksbanksdirektionen skulle jag inte vilja att kronan i det här läget hittar för mycket luft under vingarna. Om du får en rejäl växelkursappreciering, då har vi KPIF en bit under 1 procent nästa år, och då blir det ju väldigt svårt”, fortsätter Carl Hammer.

Torsdagens relativt hökaktiga räntesignaler kan dock i hög grad vara just ett test av hur stora ”frihetsgrader” Riksbanken har, och kronan kan då vara den ”testballong” som i hög grad avgör hur Riksbanken kommer att agera framöver.