SEB ser fortsatt rekyl uppåt

Återhämtningen för de utvecklade ekonomierna har gått snabbare än väntat och BNP-prognosen för industriländerna inom OECD revideras upp. För Norden och Baltikum är upp­skrivningarna dramatiska. Det skriver SEB i sin Nordic Outlook.
Foto: Janerik Henriksson/TT

BNP-prognosen för industriländerna inom OECD revideras i SEB:s Nordic Outlook upp till minus 6,6 procent i år jämfört med ett förväntat fall på 7 procent i maj. Detta trots en större virusspridning än vad som låg i korten i maj.

Samtidigt är skillnaderna mellan länder och regioner oväntat stora. De nordiska och baltiska länderna överraskade på uppsidan, medan pandemin har orsakat större skada än väntat på tillväxtmarknaderna. Prognosen för global ekonomi skrivs således ned en procent­enhet till ett fall på 4,3 procent på grund av just läget på tillväxtmarknaderna.

En begränsad uppgång i den offentliga skuldbördan tillsammans med låga löneökningar som håller tillbaka inflationen möjliggör för centralbankerna att stötta ekonomierna, och understödja finanspolitiken, under lång tid. På lång sikt skapar dock den expansiva politiken utmaningar såsom osunt risktagande, lågt omvandlingstryck, och ökade ekonomiska klyftor, skriver SEB.

Den svenska ekonomin har, precis som övriga Norden och Baltikum, klarat pandemin bättre än övriga Europa. Årets BNP-fall väntas stanna på 3,8 procent, vilket är mindre än hälften av den förväntade nedgången för euroområdet och Storbritannien. Prognosen i maj var ett fall på 6,5 procent.  BNP stiger därefter med drygt 4 respektive 3 procent 2021 och 2022.

Under sommaren har bostadspriserna stigit till nya rekordnivåer. Stigande arbetslöshet väntas emellertid kyla av marknaden under hösten och leda till ett visst prisfall mot slutet av året och under 2021. Samtidigt har indikatorer för arbetsmarknaden har förbättrats betydligt under sommaren. Prognosen är att arbetslösheten stiger till 10,5 procent i slutet av året för att sedan falla tillbaka till 8,0 procent mot slutet av 2022, skriver SEB.

Lägre löneökningstakt och förväntningar om starkare kronan gör att inflationsriskerna har skiftat nedåt, enligt banken

“Högre energipriser bidrar till att KPIF-inflationen tillfälligt närmar sig målet under inledningen av 2021, för att sedan stabiliseras runt 1,5 procent mot slutet av perioden. Svag konjunktur och inflation under målet gör att pressen på Riksbanken att utöka stimulanserna kvarstår”, skriver SEB.

Pressen på Riksbanken att utöka stimulanserna kvarstår, driven av en svag konjunktur och inflation under målet. Huvud­scenariot är att direktionen avvaktar den närmaste tiden, men om det behövs ytterligare stimulanser kommer Riksbanken främst att utöka tillgångsköpen, då en ribban för en räntesänkning tillbaka under noll ses ses som hög.

Kronan väntas stärkas gradvis, till 9,60 respektive 7,50 mot euro och dollarn i slutet av 2022, men når inte fullt ut en långsiktig jämviktsnivå.

    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här