Förslaget: Staten kan tvinga företag att delta i totalförsvaret

Efter månader av geopolitisk oro och allt tätare retorik om krisberedskap har nu den statliga utredningen om näringslivets roll i Sveriges försörjningsberedskap kommit.

I utredningen föreslås bland annat en helt ny sorts avtal mellan statliga aktörer och företag, samt verktyg för att tvinga företag som inte frivilligt vill delta i beredskapsbygget.

Nytt system för att upphandla förmåga

Ansvarig för utredningen är Pär Malmberg, doktorand inom samhällsresiliens vid Handelshögskolan och reservofficer.

Han lyfter fram en helt ny typ av avtal mellan statliga aktörer och företag som en av utredningens viktigaste delar. Så kallade försörjningsavtal (F-avtal).

Med F-avtal går det att upphandla en förmåga istället för en produkt eller tjänst. Till exempel förmåga att hålla ett visst lager för att kunna ställa om produktionen vid kris.

Flera experter från näringslivet har bidragit i utredningen. Bland annat Johan Sjöberg som är ansvarig för försvarspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv.

“Med F-avtalen kan man upphandla en förmåga som man inte ens vet om man behöver nyttja. Det är väldigt svårt att göra med en upphandling”, säger han.

Risk för sned konkurrens

F-avtalen följer inte normal upphandlingspraxis utan bygger på överenskommelser med enskilda företag om förmågor som kanske aldrig används.

Det medför en risk att vissa företag får särskilda villkor utan att det sker i en öppen konkurrenssituation.

Svenskt Näringsliv som står  bakom utredningen lyfter att det är viktigt att säkerställa den konkurrensutsatta marknaden, även när det handlar om krisberedskap.

“F-avtalen får aldrig bli norm, utan det måste vara undantag. Det måste handla om en situation där specifika kriterier tydliggör att det bara är den här leverantören som kan leverera det vi behöver”, säger Johan Sjöberg.

Om den här typen av avtal ska ingås får det alltså inte finnas flera företag som kan leverera precis samma sak.

“Det här är inte ett system som får leda till att vi snedvrider konkurrensen”, säger Johan Sjöberg.

Företag kan tvingas delta

Utgångspunkten är att näringslivet frivilligt ska delta i försörjningsberedskap, men utredningen innehåller även ett tvingande verktyg för företag som inte vill.

“Det finns en rättvisesida i detta. Alla i Sverige som är mellan 16 och 70 år är skyldiga att vid höjd beredskap göra sitt bidrag till Sveriges säkerhet. Något sådant finns inte för företagen, och jag tycker det är mer rimligt att tvinga ett stort företag att göra saker för Sverige än att tvinga dig och mig”, säger Pär Malmberg.

Enligt honom borde det dock ligga i företagens intresse att ha möjlighet att upprätthålla produktion även i krigs- och kristider.

Ett tvång är inte någonting Svenskt Näringsliv ställer sig bakom.

Johan Sjöberg säger att det underminerar själva grundtanken där utredningen föreslår att Sverige ska bygga ett beredskapssystem som bygger på marknadsprinciper, samtidigt som den säger att om det inte fungerar ska staten kunna tvinga företagen.

“Jag vill inte se någon ny lagstiftning som innebär att man på något sätt kan tvinga företagen att göra någonting som de själva inte vill”, säger han.

Låg beredskap hittills i näringslivet – bara 13% klarar en kris

När det gäller näringslivets bidrag till totalförsvaret har det tidigare funnits många frågetecken, trots att många viktiga samhällsfunktioner drivs av privata aktörer.

2 av 3 beslutsfattare inom näringslivet upplever otydlighet från både regering och myndigheter om hur de kan bidra till totalförsvaret, enligt en undersökning från Combitech förra året.

I samma rapport framgår att bara 13% av Sveriges företag upplever att de idag har en beredskap för att klara en samhällskris.

Regeringen har pekat ut ett par branscher som kritiska för Sveriges beredskap. Bland annat transport, energi, telekom, sjukvård och livsmedelsförsörjning, där stora svenska företag som E.ON, Axfood och Bahnhof kan komma att beröras.

“Men det finns en hierarki i det här. Jag skulle säga att det är transport, energi och telekom som är det allra mest centrala”, säger Pär Malmberg.

Svenska företag tar allt mer plats i totalförsvaret. Igår tillkännagjordes att Försvarsmakten ansluter till Telia och Ericssons 5G-program Northstar.

“Det kommer att kosta”

Utredningen handlar om att öka näringslivets försvarsberedskap utan att företagen påverkas negativt av ökade kostnader eller snedvriden konkurrens.

Kostnaderna ska i första hand täckas upp av staten.

“I ett försörjningsberedskapsavtal avtalas det om att varutjänster ska försörjas och levereras under kris och krig, och då får man betala för detta”, säger Pär Malmberg.

Kostnaderna kan handla om ökad lagerhållning eller att bygga upp stabila leverantörskedjor som fungerar även i kristider. Och det är ingenting som företagen ska hantera, menar Svenskt Näringsliv.

“Jag ser inte att det finns ett motsatsförhållande mellan att tjäna pengar och bidra till Sveriges säkerhet”, säger Johan Sjöberg.

Läs mer:

Covid-pengar kan användas för EU:s försvarsprogram

Carl Bildt: Ser ut som att Trump är på väg ut i krig

Förvaltaren: ”Hög nivå av geopolitisk risk” – då gynnas försvarsbolagen