Sektorspelarefår upp farten

Investerarna hade precis börjat vänja sig vid nya regler för de olika sektorerna på börsen: tillväxtbolagen krymper samtidigt som de konjunkturkänsliga bolagen ökar vinsterna när världsekonomin viker. Men i år kan det vara dags för sektorspelarna att plocka fram de gamla tumreglerna igen. För 2003 ser därmed tillväxtbolagen och de räntekänsliga aktierna mest attraktiva ut.

Tillväxtaktierna hade fram till 30 september i fjol varit paria i två och ett halvt år så när som på ett par månader efter terrorattacken 2001. När börsen vände upp i höstas var det startskottet för placerarna att sätta högsta fart på sektorkarusellen. Marknadens kelgrisar, konjunktur- och räntekänsliga aktier, slogs ut av en hysterisk efterfrågan på tillväxtaktier. Ericsson klättrade 193 procent, Astra Zeneca gick upp 30 procent och Hennes & Mauritz steg 23 procent på ett par månader.

Aktiemarknadens förkärlek för förenklingar, kombinerat med flockmentalitet, är två förklaringar till att en sektor på så kort tid kan ses med helt nya ögon. Beteendet illustreras av diagrammet här intill. De färgade linjerna på kurvan visar perioder när de olika sektorerna varit heta och har slagit börsutvecklingen med minst 10 procentenheter enligt fondkommissionärsfirman Enskildas index. En erfarenhet är att de cykliska aktierna var iskalla fram till slutet av 1998. En annan slutsats är att perioderna när räntekänsliga aktier har slagit index har varit relativt korta, runt sju månader i genomsnitt.

Historien har förvisso givit dålig vägledning för framtiden under den senaste tiden. Flera tillväxtbolag har slutat växa och har i dag krisstämpel. Att spå vinstutvecklingen är långt ifrån övningarna i att dra linjalraka vinsttrender.

I stället handlar det om att pricka in när telemarknaden, som visat sig oväntat cyklisk, ska börja växa igen och när Ericssons och Telia Soneras interna sparprogram ska lyckas vända röda siffror till svarta. Och det är inte bara telekomföretagen som sackar. Läkemedelsmarknaden och Astra Zenecas tillväxt har sjunkit. Köpglada företag som Assa Abloy och Securitas har dragit ned på sin förvärvstakt. Av de riktigt stora är det bara Hennes & Mauritz som håller tempot uppe.

För att understryka allvaret i den upp- och nedvända världen har också de räntekänsliga bankerna trotsat den sämre ekonomin. Rörelseresultaten har varit starka och överraskande fria från kreditförluster. Börsfallet har drabbat dem värre och krävt stora avsättningar för underkapitaliserade livbolag. Även ledningarna i cykliska företag som SKF, SCA och Holmen har i rapport efter rapport överraskat genom att parera den vikande konjunkturen.

Inför 2003 ser det inte lika roligt ut för de cykliska bolagen. Vikande dollar, höga energipriser och fortsatt svag världsekonomi hotar att dämpa den glada stämningen och hålla tillbaka vinstökningarna. Rensat för Volvo, mitt uppe i stora besparingar, och Stora Enso, som tog engångskostnader på 12 miljarder kronor 2002, så kan de tio största cykliska bolagens vinster till och med sjunka i år. Men grundantagandet är ändå en mindre ökning.

Värderingarna på runt tio gånger vinsten är i så fall ingalunda utmanande. Men övriga sektorer har en attraktivare relation mellan värdering och det kommande årets vinstutveckling.

Mot bakgrund av den fenomenala uppgången för tillväxtbolagen under 1990-talets senare hälft, då placerarna ignorerade vanliga tumregler för värderingar, så går det visserligen att hävda att framtidsutsikterna på längre sikt och psykologi är viktigare variabler för att pricka rätt. Ändå talar de senaste årens stålbad för att värderingarna av de närmaste årens vinster har fått större tyngd igen. Och de ser inte skrämmande ut.

Förlustbolagen Ericsson och Telia Sonera är de stora orosmomenten i sektorn. Men exkluderas siffrorna för de två betalas börsens åtta största tillväxtbolag till 19 gånger vinsten 2003. Den värderingen är högre än för de cykliska bolagen, men den matchas väl av vinstökningen som spås bli 11 procent i år och accelerera nästa år.

Mest prisvärda sektorn utan konkurrens är de räntekänsliga papperen. Skandia spökar visserligen, men om inte bankerna behöver stödja livbolagen med ännu mer pengar så ska vinstökningar på 15 procent 2003 och ytterligare 10 procent 2004 ställas mot en värdering på runt tio gånger vinsten. Därmed kan sektorspelet börja.