Sista minuten-resor

Efter flera mellanlandningar och närmare två dygns resande kliver SVT-meteorologen Pererik Åberg och hustrun Helene Åberg ombord på det 25-sitsiga ­propellerplanet på flygplatsen Nausori i Suva, huvudstad på Fiji. Drygt två timmar senare syns genom flygplansfönstret flera grönfläckiga och karaktäristiskt formade atoller i det vidsträckta havslandskapet. Efter en stund landar planet på den internationella flygplatsen i Funafuti, huvudstad i öriket Tuvalu i sydvästra Stilla havet, mittemellan Hawaii och Australien.

Öriket blev fritt från brittiskt styre 1978 och kan enklast beskrivas som ett vykortstypiskt semesterparadis med solstekta sandstränder, palmer tyngda av kokos­nötter och bohemiska hyddor. Turismen är dock Tuvalu inte särskild känd för. Snarare tvärtom. Statistik från Världsturismorganisationen visar att landet 2014 bara hade omkring 1 400 besökare, vilket troligen kan förklaras av den geografiska positionen och därmed den omständliga resvägen (flyg från Fiji går två gånger i veckan). I stället har Tuvalu de senaste tjugo åren blivit ett slags symbol för debatten om klimatförändringarna. De fridfulla öarna, vars högsta punkt ligger fem meter över havet, riskerar nämligen att hamna under ytan på grund av stigande vattennivåer. När detta sker är dock en öppen fråga. Händer det om 50 eller 100 år? Ingen verkar veta säkert. Anledningarna till att Pererik Åberg bestämde sig för att besöka öriket var dels avsaknaden av etablerad turist­kultur, dels diskussionen om klimatförändringarna.

– Tuvalu är en fantastisk plats med öppna människor. Men det är också med skrattblandad gråt som man tänker på att öarna snart kan vara försvunna. Detta präglar invånarna. De pratade om det nästan hela tiden, säger han.

Under de tre veckor som Pererik Åberg befann sig på Tuvalu blev han alltmer fascinerad av platsen, som har varit bebodd sedan 1000-talet fvt. Även om öarna liknar den arketypiska bilden av ett paradis bär de ändå på spår av det moderna samhället. Dels finns biltrafik på huvudön Funafuti (om än med hastighetsgränser på runt 30 kilometer i timmen). Dels har öarna problem med sophanteringen, varför plast och annat skräp i vattnet inte är en ovanlig syn. Lejonparten av de utländska besökarna består numera av forskare. Om man är på Tuvalu enbart som turist kan man därför förvänta sig att lokalinvånarna blir för­vånade (”Vad gör ni här, egentligen?”) och uppvisar ett extra hjälpsamt bemötande, berättar Pererik Åberg. Vid ett tillfälle ville han och hans hustru hyra en dykutrustning från hotellet, men den var tyvärr trasig. Någon dag senare mottog de en kallelse till regeringshögkvarteret i Funafuti och fick där möta en tjänsteman som beklagade saken.

– Det var intressant att se den där ­närheten till makten men också den enorma stoltheten som finns hos Tuvaluborna över deras hemmiljö.

Vid ett annat tillfälle åkte de med en fraktbåt som levererade livsmedel och annat mellan öarna. Då fick de chansen att bekanta sig närmare med den lokala kulturen och bland annat äta hemma hos några öbor. Invånarna pratade om stränder som har försvunnit under vattenytan, odlingar som har förstörts på grund av översvämningar och alltmer oregelbundna storm- och regnperioder. Många vill flytta. Senast i våras släppte Världsbanken en ­rapport där de argumenterade för att Australien och Nya Zeeland ska etablera migrationsprogram för flyktingar från ­öriken som Tuvalu.

Men Tuvalu är inte ensamt om att ha problem. 2016 släppte forskare från The University of Queensland i Australien en rapport om att också Salomonöarna, med 900 öar och cirka en halv miljon invånare, hotas av stigande vattennivåer. Dessa har gjort att fem öar har hamnat under ytan de senaste decennierna.

Ett annat pittoreskt örike – utspritt på 1 192 öar i Indiska oceanen, och med en befolkning på cirka 300 000 som ofta nämns i debatten om stigande vattennivåer, är Maldiverna, som bara ligger 2,3 meter över havet. Kanske har detta bidragit till ett ökat intresse hos turister. Helena Andrén, grundare av och vd på resebyrån Travel Beyond, berättar att landet ­toppar deras försäljnings­statistik överlägset.

– Jag tror egentligen inte att det är klimatdebatten. Det beror nog snarare på naturen som enligt mig är helt oöverträfflig. När folk blundar och föreställer sig paradiset tror jag att de omedvetet tänker på Maldiverna. Jag har varit runt på många öriken och tycker inte att något annat ens kommer i närheten.

Tuvalu

Tuvalu, som består av en samling atoller, har totalt 11 000 invånare, varav dryga hälften i huvudstaden, och räknas som en av de minsta länderna i världen strax efter bland annat Vatikanstaten och Monaco.