Siste svensken släcker lyset

En titt på ABB:s koncernledning i september i år visar den nakna sanningen. Bara en svensk är kvar i koncernledningen: Jan Secher, 44.

I början av 2002 fanns fortfarande tre svenskar i koncernledningen. Vid sidan av Jörgen Centerman och Jan Secher fanns också Jan Roxendahl, chef för det Financial Services som nu håller på att avvecklas. Nu är det högst osäkert om Jan Secher själv blir särskilt gammal i toppen.

Jan Secher är sedan några månader tillbaka ansvarig för Koncernprocesser. Området utgjorde hjärtat av Jörgen Centermans omstruktureringsprogram för att samordna ABB:s myriad av självständiga enheter. Koncernprocesser skulle bygga det nya ABB som ska visa upp ett enat ansikte mot kunden. Programmet har beskrivits som lika revolutionerande som Percy Barneviks matrisorganisation på 1980-talet.

Men arbetet kom av sig. Dels kom lågkonjunkturen emellan. Dels visade det sig vara lättare att samarbeta i teorin än i praktiken.

Ingen misstro

Någon anledning att misstro Jan Sechers egenskaper som ledare finns inte.

Tvärtom. Han beskrivs som ytterst kompetent. Däremot är han en bra symbol på den ledningskris som drabbat ABB. Jan Secher är i sin roll som koncernmedlem i ABB relativt ung. Problemet är att han delar bristen på erfarenhet med merparten av ABB:s övriga ledning. Av den ledningsgrupp som Jörgen Centerman satte ihop i februari 2001 har sju av totalt elva personer bytts ut. Av de fyra som finns kvar har ingen mer än 1,5 års erfarenhet av att sitta i koncernledningen.

“Avsvenskningen” i ABB:s högsta ledning framgår även av andra siffror.

När Asea och schweiziska Brown Boveri bildades 1988 var 7 av totalt 13 personer i koncernledningen svenskar – bland andra Percy Barnevik, Sune Carlsson, Göran Lindahl, Bert-Olof Svanholm och Lars Thunell. Av de 112 högsta cheferna var 46 svenskar.

Det affärsområde inom ABB som fortfarande har flest svenska chefer utgörs av Automation, Jörgen Centermans gamla affärsområde och det är ett av de områden som den nytillsatte koncernchefen Jürgen Dormann säger sig vilja koncentrera krafterna på. Vid en kommande strukturaffär inom Automation lär dock de svenska intressena späs ut ytterligare.

Dålig återväxt

Det finns två svenskar som det i dag “talas om” inom ABB. En av dessa är Bengt Pihl, landchef i Tyskland. En annan är Sverigechefen Sten Jacobsson. Återväxten längre ner verkar inte heller vara vad den varit. ABB har helt enkelt blivit för stort, internationellt och schweiziskt. Till det kommer som sagt Jörgen Centermans nya organisation där Barneviks gamla resultatansvar har försvunnit. När IBM gjorde en liknande förändring för några år sedan, och slog sönder sina länderorganisationer, försvann en tredjedel av de svenska cheferna direkt.

– Förut fick du fixa vägen till bra resultat helt efter eget huvud. Nu fattas många beslut centralt i stället. Även om det är rätt sätt att driva ett globalt storföretag går det inte att komma ifrån att det uppfostrar en ny typ av ledare, säger Carina Malmgren, personalchef för svenska ABB.

Till de svenska chefer som senast kastat in handduken hör Carl Johan Linné, som gått till Industrivärden ägda Indutrade, och Lars Bergström, som numera är chef för börsnoterade KMT.