Skanska köpvärt

Visst finns det många likheter, som att alla tre bara göra vänliga förvärv, tar väl hand om bolagen och har ett gott ryckte som köpare och därför ofta blir kontaktade när ägare av konkurrenter är i säljtagen.

Och visst är förutsättningarna ganska lika, med fragmenterad ägarstruktur och regler, standarder respektive tjänsteinnehåll som gör bygg- såväl som lås- och säkerhetsmarkanden lokala till sin karaktär. Ingen har heller tvingats till ett chicken-race med någon annan förvärvshungrig konkurrent.

Men trots alla likheter är skillnaderna större. På gott och ont.

1.Byggbolaget Skanska må vara en förvärvsmaskin. Men Claes Björk är ingen ny förvärvskung utav säkerhetsbolagens Carl-Henric Svanbergs och Thomas Berglunds modell. De två har avgörande roller vid själva företagsköpen. Just därför har de delegerat en stor del av det operativa arbetet för att ge sig själva tid med detta.

Claes Björk spelar inte samma centrala roll. Hos Skanska drivs de flesta förvärven av respektive landbolag. Någon utarbetad formel för förvärven finns inte heller. Det verkar vara en mer osäker strategi. Å andra sidan gör Assa Abloys och Securitas personberoende bolagen sårbara för VD-avhopp.

2.Skanska har större tillväxtpotential i gjorda förvärv än Assa Abloy och Securitas. Med finansiell uppbackning kan små byggbolag som tidigare inte kunde kriga om de stora projekten snabbt lyftas till en högre division. Turbo för tillväxten är också när Skanska flyttar bolagens fokus mot områden med högre tillväxt och förädlingsvärde såsom telekommunikation och läkemedel. I vissa fall har omsättningen organiskt dubblerats på kort tid. 3.Assa Abloys förvärv har en låg risk. Låsbolagen har en stark ställning på marknaden, ett varumärke och en stor eftermarknad i befintliga låsinstallationer. Att köpa tjänsteföretag som Securitas och Skanska är alltid riskablare. Enligt Skanska är förvärv av lokala aktörer en mindre riskabel tillväxtstrategi än att starta egen verksamhet. Men risken är ändå ganska hög. Lagar, regler och normer skiljer sig från marknad till marknad, att få med sig ledningen är avgörande för att förvärvet ska lyckas och sura projekt kan finnas dolda i de köpta bolagen.

Sammantaget är Skanskas förvärvsstrategi inte lika genomarbetad som de två andra bolagens, men potentialen är högre liksom risken. Det talar för att Skanska borde värderas lägre än de två men att skillnaden inte borde vara så stor som dagens.

Så här går det att värdera Skanska: Fastighetsbeståndet har enligt flera analyser ett värde på 15-20 miljarder kronor och outsoucing av fastighetstjänster ett värde på 1 miljard kronor. Bolagets nettoskuld är drygt 3 miljarder vilket ger Skanska ett värde på 13-18 miljarder exklusive byggverksamheten.

Men det är just i byggverksamheten den största potentialen finns. Inklusive fjolårets förvärv, motsvarande en försäljning på 45 miljarder kronor, kommer området utan ytterligare köp att omsätta 120 miljarder kronor i år.

I en försiktig kalkyl med en vinstmarginal på drygt 2 procent och en värdering på 15 gånger vinsten, vilket är rimligt utifrån Skanskas tillväxtmål på 15 procent, är byggverksamheten värd 25 miljarder kronor.

Men gör Claes Björk fler lyckade förvärv och den allt större andelen telekomprojekt syns i något högre tillväxt och marginaler kan värdet bli mycket högre. Får Skanska upp vinstmarginalen till 3 procent, tillväxten till 20 procent (varav hälften är förvärv till 30 öre per omsättningskrona) så stiger värdet på byggverksamheten till hela 38 miljarder.

Enligt den försiktiga kalkylen är aktien vid kursen 390 kronor fullvärderad. Men enligt den något aggressivare kalkylen finns det en uppsida i aktien som då skulle vara värd till 450-490 kronor. Ännu högre kan aktien stiga om bolaget får stämpeln som tillväxtbolag. Aktien är ett bra långsiktigt köp.