”Skuldfälla snarare än räddning”

Den 24 mars kom Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter om att gäster varken får dricka eller äta ståendes, varje restaurang ska erbjuda bordsservering för att minska risken för smitta av coronaviruset covid-19. När Sveriges största privata nöjeskoncern, Stureplansgruppen, nåddes av beskedet insåg man genast att det var omöjligt för dem att bedriva nattklubbsverksamhet med barservering och dans.

– Vi var tvungna att stänga våra nattklubbar tills vidare, däribland Spy Bar och Sturecompagniet. Vi kämpar för överlevnad, säger Jennica Jonsson.

Den första formella restriktionen i Sverige i dessa coronatider handlade om att man inte fick samla fler än 500 personer på en plats. Det slog till direkt mot nöjespalatset Sturecompagniet på Stureplan som tar upp mot 2 000 personer samtidigt. Med viss omsättning på besökare och generösa öppettider, hamnade antalet gäster en helgkväll inte sällan på 5 000 personer. Stureplansgruppens största ägare är grundaren och vd:n Vimal Kovac med sina 50 procent, näst största ägare är hotellmagnaten Petter Stordalen med 40 procent, därefter Magnolias grundare Fredrik Holmström som äger resterande 10 procent. Så, skulle dessa stor-ägare kunna gå in med kapital nu?

– Jag är inte inblandad i detaljerna där men alla sitter i samma sits. Vi för diskussioner med hyresvärdar, banker, leverantörer, alla har ju påverkats. Vi gör allt vi kan för att förändra detta.

Det första stora krispaketet som regeringen och stödpartier presenterade innehöll tre delar som är relevanta för Stureplansgruppen: staten tar kostnader för sjukfrånvaro, vilket var välkommet då medarbetare uppmanas att stanna hemma om man har några symptom, men det stödet slog inte igenom förrän 1 april.

Den andra åtgärden var möjlighet till korttidspermittering, vilket kommer väl till pass, enligt Jennica Jonsson, åtminstone kortsiktigt. I praktiken innebär det att anställda kan gå ner i arbetstid och staten tar halva kostnaden för det.

– Där hade vi önskat att staten, likt Danmark och Norge, skulle ta en större andel, säger Jennica Jonsson.

Därtill infördes ett likviditetsstöd som innebär att företag kan låna via det egna skattekontot där man betalar in moms, sociala avgifter och arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Av stödåtgärderna är det denna lånedel som stör Jennica Jonsson mest.

– Det är otroligt kortsiktigt, inte minst eftersom staten också kommer att ta ut avgifter och ränta. Det innebär att vi bygger upp en skuld till staten och Skatteverket, i en tid då vi inte har några intäkter. Många bolag i branschen kommer inte kunna betala den skulden. Företagare kan få anstånd med tre månaders inbetalningar, men det ska återbetalas inom ett år, säger Jennica Jonsson.

– Teoretiskt skulle det kunna vara så att vi, under kommande månader, inte betalar in avgifterna men det påverkar ju inte våra kostnader eller intäkter, så när pengarna ska in till höst igen så har vi inget resultat att ta pengarna ifrån. Det är en skuldfälla.

Men vad ska en stat göra, borde de skänka pengar?

– Slopa arbetsgivaravgiften och momsen för en period från januari till september. Om vi på sikt ska kunna säkra så pass många arbetstillfällen måste vi ta bort arbetsgivaravgifterna.