”Släpp loss tjänstejobben”

För tio år sedan publicerade konsultföretaget McKinsey en rapport där de analyserade Sveriges ekonomiska utveckling.

Då var budskapet bistert: Sverige hade halkat efter ordentligt i tillväxtligan under 1970- och 1980-talen. Rekommendationen från konsulterna var att det behövdes omfattande avregleringar av svensk ekonomi.

Nu har McKinsey kommit med en ny rapport som analyserar utvecklingen de senaste tio åren och ger nya råd inför framtiden. I rapporten konstateras att Sverige har lyckats komma tillbaka som tillväxtnation men att vi har halkat efter ordentligt när det gäller jobbskapande. Med en vettigare sysselsättningspolitik finns en potential att skapa uppemot 500 000 nya jobb, men nu är det den privata tjänstesektorns tur att ta över stafettpinnen från industrin.

I den senaste studien konstateras att svensk ekonomi hejdat det relativa fallet i BNP per capita jämfört med omvärlden. Det främsta skälet är en mycket stark produktivitetsutveckling i näringslivet. Den har i sin tur uppstått till följd av betydande avregleringar på produktmarknaden, inträdet i EU och en skärpt konkurrenslagstiftning. Däremot är den svenska sysselsättningsutvecklingen svag, främst på tjänstesidan. Vi ligger inte bara efter framgångsrika sysselsättningsskapande nationer som USA eller Storbritannien, utan på det här området ligger Sverige till och med efter Japan och Tyskland som under den här perioden uppvisat en synnerligen svag ekonomisk tillväxt.

Konsulterna pekar ut tre områden där Sverige måste leverera för att klara av att fortsätta hävda sig både när det gäller tillväxt och sysselsättning.

*Upprätthålla produktiviteten i näringslivet genom fortsatta avregleringar.

*Höja produktiviteten i offentlig sektor.

*Öka sysselsättningen i privat tjänstesektor.

På det första området är det, enligt Affärsvärlden, egentligen svårt att se hur Sverige ska lyckas fortsätta att ha en högre genomsnittlig produktivitetsutveckling än omvärlden. Mycket är redan gjort inom exempelvis industrin när det gäller avregleringar. Snarare är det troligt att andra länder kan komma i fatt oss just för att de har möjlighet att göra om det svenska avregleringstricket. Det stora undantaget är byggsektorn som med nollproduktivitet borde ha en betydande potential för att prestera bättre. Men då krävs enligt rapporten att branschen gör upp med sitt skråväsende och att vi får en enklare planeringsprocess för byggprojekt.

När det gäller den offentliga sektorn så konstaterar rapportförfattarna att produktiviteten över huvud taget inte mäts men att produktivitetsutvecklingen sannolikt är svag. Det betyder att en höjning av ambitionsnivån kräver ökad finansiering = högre skatter. Med redan i utgångsläget världens högsta skattetryck är det ingen attraktiv kalkyl. Så den enda vägen framåt är att antingen höja produktiviteten eller att acceptera en i stort sett oförändrad nivå på de offentligt finansierade välfärdstjänsterna. Något utrymme för en kraftigt ökad sysselsättning tycks inte finnas.

Den största potentialen för ökad tillväxt och sysselsättning finns därför definitivt i den privata tjänstesektorn. McKinsey-studien visar att om Sverige sysselsatte samma andel av befolkningen i privat tjänstesektor som Storbritannien så skulle det kunna vara över en halv miljon fler personer i arbete. Främst är det inom detaljhandel, hotell, restaurang och nöjen respektive professionella tjänster som Sverige har halkat efter.

Ett skäl till den svaga sysselsättningsutvecklingen är att lågservicekoncept som H&M, Ikea och McDonalds är relativt sett mer framgångsrika i Sverige. Ett annat skäl är att höga skattekilar på arbetsintensiva tjänster gör att svensken väljer gör-det-själv-principen i hög utsträckning. Dessutom utsätts tjänstesektorn inte alls för samma omvandlingstryck som industrin, bland annat på grund av skydd mot utländsk konkurrens.

Slutsatserna för att vi ska lyckas med att skapa nya jobb är delvis hårdsmälta som exempelvis att sänka nominella löner inom vissa tjänstebranscher. Alternativet är som i det borgerliga budgetförslaget att helt enkelt slopa arbetsgivaravgifterna i branscher som man hoppas kan generera sysselsättning. Något enklare och billigare torde det vara att öka omvandlingstrycket genom avregleringar och utländsk konkurrens eller genom att göra det enklare att anställa och avskeda personal.