Slutet för dollaryran

Visst, många ekonomer har räknat med en kraftig dollarför-svagning i flera år men när den väl kom så gick det mycket snabbare än väntat. Dollarn har till och med fallit mer och snabbare än någon gång tidigare, visar beräkningar som Affärsvärlden har gjort.

Kronan har, under det fjärde kvartalet 2002, stärkts med 1,6 kronor mot dollarn jämfört med fjärde kvartalet 2001 (se diagram). Under det fjärde kvartalet 2001 kostade dollarn 10,60 kronor i genomsnitt, att jämföra med nio kronor under det fjärde kvartalet 2002. Kronförstärkningen under det fjärde kvartalet i fjol är därmed den kraftigaste någonsin.

Det svenska dollardopade näringslivet kan alltså se fram mot bistrare tider, eller med andra ord kraftiga försvagningar av vinsterna jämfört med samma kvartal året före.

Värst drabbas de företag som har inköp och tillverkning i Sverige och en stor del av sin försäljning i dollar. Klassiska exempel på bolag som missgynnas är cykliska inom skogs- och verkstadsindustrin.

Överst på listan över de bolag som förlorar pengar återfinns Elekta, Atlas Copco och Getinge. Beräkningarna i tabellen här intill bygger på resultateffekten innan hänsyn tagits till bolagens valutasäkringar. De bolag som är mest känsliga för dollarförändringar är oftast de som har de mest förfinade metoderna för att minska valutariskerna.
Och även om de dollarberoende börsföretagen drabbades hårt av den svagare dollarn redan under tredje kvartalet så borde det fjärde har blivit ännu jobbigare.

Flera företag, däribland Sandvik, har redan aviserat dollarförluster. Sandviks resultat tyngdes av dollareffekter på 50 miljoner kronor under tredje kvartalet. Under det fjärde kvartalet räknar Sandvik med att resultatet belastas med 150 miljoner kronor på grund av en svagare dollar.

Och börsbolagens dollarförluster är förstås inte över i och med fjärde kvartalet. Affärsvärlden tror på en fortsatt dollarförsvagning.

Dollarproblematiken kan till och med tillta i år.
Valutasäkringar gör att effekterna av dollarnedgången skjuts framför bolagen i tre till arton månader. Det innebär att effekterna realiseras successivt.

Det enklaste sättet att säkra valutaflöden är genom terminskontrakt. För företagen återstår därmed bara problemet att göra korrekta prognoser på storleken på betalningarna och när de kommer i tiden.

Gambro säkrar minst 90 procent av sina prognostiserade flöden på sex månaders sikt, och minst 50 procent av flödenapå sex till tolv månaders sikt.

De valutarisker som Elekta säkrar med derivatkontrakt bestäms av bolagets aktuella valutariskbedömning. Terminssäkringar sker på rullande 18-månadersperiod. Säkringen genomförs för att reducera effekterna av korta svängningar på valutamarknaderna.

Ett annat sätt att minska dollarberoendet är att öka inköpen dollar. Men om produktionskostnaderna finns kvar i kronor kan det ändå bli jobbigt. Den mest effektiva lösningen är att flytta produktionen och inköpen till USA. Det har många svenska industriföretag gjort.

Vinnarna på en svagare dollar är bolag som importerar varor i dollar och säljer i kronor. Bland vinnarna på Stockholmsbörsen återfinns SSAB, Gambro och MTG. Att SSAB återfinns bland vinnarna förklaras av stora inköp i dollar och försäljning i euro.

En annan vinnare är flygbolaget SAS vars inköpskostnader, främst bränsle, sjunker när dollarn tappar i värde mot kronan. Det innebär att resultatet före skatt växer under förutsättning att intäkterna inte krymper lika mycket.

De flesta valutabedömare står fast vid att dollarn är fortsatt övervärderad gentemot kronan, trots förra årets kraftiga nedgång. Även Affärsvärldens prognos är att kronan ska stärkas ytterligare.

Den förväntade kronförstärkningen under första halvåret 2003 innebär alltså att det kommer att bli ytterligare två kvartal fyllda av jobbiga jämförelsesiffror för börsbolagen med dollarexponering.

Under det första och andra kvartalet förra året handlades dollar till 10,48 respektive 9,70 kronor. Nu handlas dollarn till 8,73 kronor vilket är 17 procent lägre än under första kvartalet förra året.

De jobbiga dollarjämförelserna från andra halvåret förra året kan därför bli minst lika tunga under det nya årets första hälft.
Som ytterligare lök på laxen riskerar bolagen inte bara svagare vinster utan också en svagare börsutveckling. Stockholmsbörsens samvariation med dollarn är nämligen stor.