Små slår stora

Normalt brukar läkemedelsaktier vara en säker tillflykt när allt annat går ned. Så har inte varit fallet i år. Flera av de stora, välkända läkemedelsbolagen har hittills tappat 20-30 procent i värde, exempelvis Merck, Bristol-Myers Squibb, Schering-Plough, Roche och Pharmacia. Tyska kemikoncernen Bayer, som har en betydande läkemedelsdivision, har tappat ännu mer, nästan 40 procent. Allt räknat före terroristattackerna mot USA den 11 september.

Av de stora har Astra Zeneca, Glaxo Smith Kline, Johnson & Johnson och Abbott hållit emot bäst med i stort sett oförändrad värdeutveckling under året. Det finns företagsspecifika förklaringar.

Motigt för Pharmacia

Att Pharmacia gått så dåligt beror dels på beskedet att storsäljaren Celebrex verkar ha tappat fart, dels på att efterföljaren (parecoxib) fått nej av amerikanska registreringsmyndigheten FDA. Försäljningen av Celebrex ökade bara 13 procent andra kvartalet. I fjol kom produkten, efter bara två år på marknaden, in på listan över världens tio mest sålda läkemedel. Den konkurrerande produkten Vioxx från Merck, som lanserades ungefär samtidigt, har också planat ut, vilket bidragit till kursnedgången för Merck.

Astra Zenecas motståndskraft beror på att oron för livet efter Losec lagt sig. Uppföljaren Nexium, som säljs med mördande reklam, har fått en bra start. Analytiker gissar att en miljard dollar satsats på lanseringen. Den totala försäljningsminskningen på magsårsområdet behöver därför inte bli så stor som många gissat.

Den som lyckats med sina aktieplaceringar i läkemedelssektorn i år har sökt utanför kretsen “big pharma”. Vinnarna finns bland amerikanska så kallade generikabolag, som gör synonympreparat utifrån patentfria substanser, eller specialiserade mindre, europeiska läkemedelsbolag.

Goda tider för generikabolag

Ett generikabolag som Mylan har gått upp 30 procent i år. Även företag som Watson och Forest Laboratories har gått hyfsat. Det är goda tider för generikabolagen eftersom en rad storsäljare i USA håller på att tappa sina patent, vilket lämnar fältet fritt för kopiering.

Bland de mindre, europeiska läkemedelsföretagen har två danska gått särskilt bra. Novo Nordisk, som är en ledande insulinproducent, och Lundbeck, som lever på sin storsäljare Cipramil (mot depression och panikångest) har ökat 20-30 procent i år. Också tyska Altana, som tagit fram en konkurrent till Losec (Protonix), och Schwarz Pharma har ökat i värde, liksom belgiska UCB.

De mindre bolagen är mer riskfyllda placeringar än “big pharma”, eftersom beroendet ofta är stort av en enstaka produkt. Den som föredrar riskspridningen i de större bolagen bör i sitt val jämföra

p/e-tal och förväntad vinsttillväxt framöver, exempelvis kommande fem år. Om p/e-talet delas med det genomsnittliga tillväxttalet får man nyckeltalet PEG (“price earning growth”) som blivit etablerat vid analys av läkemedelsaktier. Ett högt PEG-tal indikerar en hög värdering, under förutsättning att prognoserna är realistiskt gjorda.

Pharmacia mer köpvärt

Bland “big pharma” hamnar de svensk -anknutna företagen i var sin ände av kolumnen över PEG-tal, enligt analytikernas konsensusprognoser (Se tabell sidan 36). I år har den förväntade tillväxten dragits upp en aning i Astra Zeneca och samtidigt justerats ned i Pharmacia. Astra Zeneca har det högsta PEG-talet, vilket antyder att kurspotentialen kan vara begränsad framöver. Pharmacia ligger lägst och förefaller därmed mera köpvärt. Andra köpkandidater är Pfizer och Aventis.

Vi ser av tabellen att Aventis har det klart högsta p/e-talet, men samtidigt väntas vinsten öka mer än i andra bolag framöver. Det beror dock inte på produktlanseringar, utan på stora kostnadsbesparingar som följd av fusionen 1999. Aventis är resultatet av samgåendet mellan tyska Hoechst och franska Rhône-Poulenc.