Snabba cash

Securitas hade tänkt knoppa av dotterbolaget Loomis och placera det på börsen redan hösten 2006. Men så blev det inte. Förluster i Storbritannien och risken att förlora tillstånden för värdetransporter i Sverige satte käppar i hjulet.

I februari 2008 tillträdde Lars Blecko som ny vd och resan mot ett lönsammare och stabilare Loomis inleddes. Mitt i brinnande finanskris i december 2008 blev börsnoteringen slutligen av.

Loomis sysslar i huvudsak med värdetransporter som svarar för ungefär två tredjedelar av omsättningen, kontanthantering, som står för något mindre än en tredjedel, och tekniska tjänster som riktar sig till banker vilka bidrar med ett par procentenheter.

Geografiskt finns Loomis i tolv länder i Europa och i USA. De fem största marknaderna är i storleksordning USA, Frankrike, Spanien, England och Sverige, som tillsammans står för ungefär 90 procent av Loomis omsättning som vi i år förväntar oss ska uppgå till runt 11,4 miljarder kronor.

hittills har Lars Blecko mest ägnat sig åt storstädning. Det enda av de större länderna som lämnats i fred är Spanien där verksamheten fungerar som den ska.

Nya företagsledningar är nu på plats i Sverige, England, USA och Frankrike. I det sistnämnda inleddes omstruktureringsarbetet i våras och väntas vara klart under hösten. Alla kostnader har dock tagits löpande vilket åtminstone i teorin betyder att rörelsemarginalen borde lyfta när de stora förändringarna är klara.

En signal om att så är fallet är att Lars Blecko tror att det kortsiktiga marginalmålet på 8 procent nås under 2010, något som Affärsvärlden trodde på redan i december förra året. Däremot är det en bit kvar till det långsiktiga målet om en marginal på 10 procent. Detta kan i och för sig ändras. Lars Blecko siktar på att kunna tillkännage nya finansiella mål i slutet av november.

Historiskt sett brukar andra halvåret vara bolagets bästa, vilket kan förklaras av att det är mest kontanter i omlopp under semestertider och i julhandeln. Och det är det som är grejen – för ju snabbare pengarna snurrar desto mer tjänar Loomis.

Långsiktigt växer kontanthanteringsbranschen i stort ungefär som respektive lands BNP, för Loomis del betyder det 2-4 procent. Totalt finns det runt motsvarande 45 miljarder kronor i omlopp på Loomis nuvarande marknader, marknadsandelen är cirka 26 procent och marknadspositionen är etta eller tvåa. Att vara trea är ingen bra affär i denna oligopolbransch. Därför sålde konkurrenten G4S sin verksamhet i Frankrike till Loomis häromåret.

Dansk/brittiska G4S och amerikanska Brinks är de två största konkurrenterna på Loomis marknader. Bland de stora noterade bolagen finns också spanska Prosegur. Men det håller sig, i alla fall ännu så länge, främst till Spanien och Sydamerika.

Till skillnad från Loomis har de andra bolagen även en del annan verksamhet inom säkerhetsområdet men de har också en starkare tillväxt genom att även köra kontanthanteringsbusiness på tillväxtmarknaderna.

Närmast till hands för Loomis del ligger att expandera till Balkan, Turkiet eller Östeuropa. Samtliga är snabbt växande marknader.

Två saker talar för Loomis för närvarande. Bättre konjunktur sätter fart på handeln och högre räntor gör att handlarna vill ha in pengarna på banken så snabbt som möjligt. Dagens låga räntor har gjort att flera stora amerikanska banker, som normalt brukar ha upphämtning av pengar fem dagar i veckan, har nöjt sig med tre det senaste året. Något som hämmat omsättningen i USA.

Högre omsättning och bättre marginaler förbättrar också kassaflödet för Loomis. Särkilt när det inte finns några större investeringsbehov, det enda som företaget köpt är nya bilar och säkerhetsutrustning, och skulderna minskar i snabb takt. Sedan sista december 2008 har nettoskulden minskat från 2,4 till 1,8 miljarder kronor vid halvårsskiftet i år.

Fortsätter utvecklingen i den här takten kommer Loomis att kunna vara skuldfritt om några år. Det betyder att bolaget måste välja riktning. Är det tillväxt, och därmed förvärv på nya marknader? Eller prioriteras ännu högre aktieutdelningar än vad dagens utdelningspolicy stipulerar? Affärsvärlden sätter en peng på tillväxtspråret – i november får vi förmodligen en del av svaret.

—

Fem frågor till vd Lars Blecko

Vad ska driva tillväxten framöver?

– Industrin växer med 2-3 procent per år, ungefär som BNP. Det finns en naturlig årlig tillväxt för antal sedlar i omlopp på 4 procent för euron och 8 procent för dollarn. I Norden är den lägre. Gör vi inget annat i Loomis hamnar vår tillväxt på 2-4 procent igen, lite beroende på var räntan hamnar. Nu har vi ökat marginalen från runt 5 till 8 procent och vi har sagt att vi ska komma med nya strategier – man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att tillväxten är en av de saker vi kommer att utvärdera.

Ni har gjort flera mindre förvärv i USA senaste halvåret, finns där bara små bolag?

– Det finns större bolag också. På de flesta europeiska marknader finns två stora aktörer, vi och G4S eller vi och Brinks. Men i USA ser det inte ut så, där finns fem större och en mängd små. Marknaden behöver konsolideras och det är naturligtvis en av de saker som vi måste ta med oss i våra strategiska funderingar.

Finns några planer på att expandera till nya marknader, som Östeuropa?

– Östeuropa är av intresse för oss. Många av dessa marknader domineras av G4S eller någon annan konkurrent. De flesta större kunder, detaljhandelskedjor och banker, är av västerländskt ursprung och vill gärna ha fler än en aktör på marknaden.

Krisen väntades leda till outsourcing av bankernas kontanthantering, vad har hänt?

– Min förhoppning är att detta ligger lite senare i bankernas omstruktureringscykel. När banker är i den situation som de amerikanska och engelska varit i tittar man inte på vem som kör kassavalvet. Det är kristallklart hur effektivare kontanthanteringen är i Spanien och Sverige jämfört med USA och hur mycket det i dag kostar de amerikanska bankerna, kunderna och samhället. Vi kan verkligen visa bankerna att de tjänar på det här.

På sikt ökar kortköpen, tror du på ett kontantlöst samhälle?

– Nej. Jag är visserligen part i målet, men vi ser att trots den diskussion som pågår sjunker inte andelen kontanter i omlopp, det syns i statistik från till exempel Riksbanken. Samma gäller eurosedlar eller dollar. Sedan ökar användningen av kort ännu mer. Så procentuellt sjunker andelen kontanter, men fortfarande görs runt 60 procent av alla betalningar i Europa med kontanter.n