Spänd väntan på regeländring

Lågkonjunkturen gav revisorerna ett hack i tillväxten, om revisionsplikten avskaffas 2010 kan det bli ett hack till. Men revisorerna kommer att slåss för sin intäkt.

Trots att revision ligger sent i konjunkturcykeln – det är när företagen likvideras som de försvinner ur kundregistret – är revisorerna på god väg att lägga lågkonjunkturen till räkenskaperna. – Krisen har påverkat vår bransch förvånansvärt lite. Vi har sett en viss nedgång under 2009, men inte dramatisk. För branschen räknar vi med att omsättningen går ner med några procent under helåret, säger Svante Forsberg, ordförande i branschorganisationen FAR SRS, liksom styrelseordförande för Deloitte.

Även rekryteringsplanerna är försiktigt optimistiska. Varsel förekommer knappast, men man anställer färre nya under en period. Nu har ett års låga nivåer gett spareffekt, och de fyra stora bolagen räknar med normal rekrytering mot slutet av 2009.

– Ett vanligt år har vi en personalomsättning på 12–13 procent och anställer 200–300 nya var, och nu är vi på väg tillbaka dit, säger Svante Forsberg. En del av verksamheten, där lågkonjunkturen slagit hårt, handlar om granskning i samband med köp och försäljning av företag.

– Där har det varit mindre aktivitet under året. I stället har vi varit mer inriktade på rekonstruktionsarbete, säger Peter Clemedtson, ordförande på PWC. Kärnverksamheten med revision har däremot inte påverkats. Och det finns fördelar av krisen. Arbetslösa har startat företag, och vips har revisorn ett uppdrag till. Men nästa kan det bli slut. I juli 2010 väntas revisionsplikten försvinna för fler än 90 procent av Sveriges företag. Enligt utredningsförslaget är det bolag med en omsättning under 83 miljoner kronor och färre än 50 anställda som ska slippa. Förslaget är en anpassning till EU, där Sverige är ett av de sista länder som har kvar revisionsplikten för småföretag. Revisorerna är kluvna. Å ena sidan är det principiellt bättre med efterfrågestyrd revision, å andra sidan varnar man för att svart ekonomi ges nya möjligheter. I sitt remissvar har FAR SRS föreslagit en gradvis upptrappning, man vill börja med företag som omsätter under 10 miljoner kronor. Hur de nya reglerna blir är oklart. Regeringens proposition har skjutits upp två gånger. Under tiden har revisorerna förberett sig. – De första åren tror vi inte att det kommer att hända så mycket, företagen kommer att fortsätta med revision. Det visar erfarenheter från de länder som senast har avskaffat plikten. Men på ett par års sikt kommer det att efterfrågas andra tjänster inom redovisning och rådgivning, och då ska våra medlemsföretag vara redo, säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR SRS. Det handlar om stora summor. Slopad revisionsplikt kan spara runt 5 miljarder för berörda företag. Men de pengarna släpper inte revisorerna godvilligt. – Vi tror att företagen behöver oss även framöver för kvalitetssäkring och som bollplank, säger Svante Forsberg. Branschen är övertygad om att klara omställningen. Redan idag svarar ren revision för ungefär hälften av omsättningen, resten är redovisning och rådgivning. De närmaste åren tror FAR SRS att revisionsdelen minskar med 10–15 procent, men andra tjänster kommer istället. Många kommer att efterfråga revision, såväl skattemyndigheter som banker väntas även vilja ha tryggheten i en opartisk genomgång av företagens ekonomi. – Men vi kommer att erbjuda den på olika nivåer, där revision ger högsta graden av trygghet för intressenterna, medan en redovisningstjänst som är gjord enligt svensk standard för redovisningstjänster (Reko) ger en lägre. Däremellan kan revisorn göra en analytisk övergripande granskning. Det innebär också att revisorns roll förändras. Det håller inte att vänta på det obligatoriska revisionsuppdraget, det gäller att mer aktivt sälja in andra tjänster till kunderna. Revisorn vill se sig som företagets bästa vän, särskilt småföretagens. Begreppet rådgivning innefattar allt från deklarationen för ensamföretagare till total genomgång inför ett förvärv. Att revisorer gör detta vill branschen se som en kvalitetsstämpel. Även om omsättningen påverkats i krisen ligger branschens höga vinstmarginaler kvar. Försiktiga företagen talar om en marginal på 10 procent över en konjunkturcykel, verkligheten ligger närmare 15. Och framtiden är ljus för revisorerna, säger Peter Clemedtson.

– Hela marknadsekonomin vilar på att företag har gott anseende i samhället och hos medborgarna, då behövs våra tjänster för att bygga förtroende.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.