Spanska sjukan värre än väntat

Det är först nu som spanjorerna börjar förstå att det handlar om en kris och inte en lugnare avmattning. Den väntade mjuklandningen för den spanska ekonomin blir betydligt smärtsammare.

Framtidstron har rasat till de lägsta nivåerna sedan 1994 när spanska hushåll kläms från två håll.

– Folk pressas mellan att mat och bensin blir dyrare och högre räntor på huslånen. De flesta har rörliga räntor på lånen och de har stigit ordentligt, säger min kollega José över en kopp kaffe.

– Krisen är det stora samtalsämnet på barer och restauranger. Alla säger: “No llego a fin de mes” — pengarna räcker inte hela månaden.

I fredags demonstrerade flera tusen ilskna spanska fiskare mot höga bränslepriser. Folk anser att regeringen ljuger om den verkliga inflationen. Officiella siffror visade på en uppgång i maj till 4,7 procent från 4,2 procent i april, men i själva verket tycker spanjorer att prisökningarna är mycket högre.

Byggboomen och de skenande huspriserna, som drev upp tillväxten över 3 och 4 procent under tio års tid, har nu kollapsat. Boomen dolde landets svagheter som dålig produktivitetsutveckling och försvagad konkurrenskraft. Spanien var den största vinnaren på kreditboomen och är nu det tydligaste offret för kreditåtstramningen.

Fallande räntor i samband med eurointrädet ledde till enorma bygginvesteringar. Ett tag använde Spanien hälften av all cement i EU. Man byggde nya vägar och flygplatser för EU-pengar, nya hus för spanjorer och invandrare, och semesterhus för utlänningar och spanjorer. Över 60 procent av alla banklån har gått till byggsektorn. Hushållen höll konsumtionsfiesta delvis på kredit och skuldsättningen hos dem och företag har ökat till rekordnivåer. Det goda livet har lett till ett enormt underskott i bytesbalansen.

Nu är inte längre vartannat fordon i trafiken en lastbil med cementblandare. Försäljningen av bostäder rasade 36 procent i mars från mars 2007 till 102 900. Antalet påbörjade husbyggen har nästan halverats på ett år. Hälften av de nyproducerade lägenheterna på Costa del Sol står tomma. Mäklarna kämpar för att överleva och lockar med en bil om man köper en lägenhet. En tredjedel av mäklarna på sydkusten har försvunnit. Många affärslokaler gapar tomma.

Men någon skog av säljskyltar finns inte i städerna och någon våg av utmätningar har inte dragit fram ännu bland spanska husägare. Valutafonden IMF anser till exempel att husmarknaden är 15-20 procent övervärderad.

Efter god tillväxt på 3,8 procent i fjol och 3,9 procent 2006 rasar den nu betydligt. Spanska centralbanken Banco de España tror på 2,4 procent i år och 2,1 procent nästa år. Utländska institutioner är mindre optimistiska. EU-kommissionen spår 2,2 procent i år och 1,8 procent nästa år.

Regeringen anklagas för att före valet den 9 mars ha mörkat krisens omfattning. Ekonomin var den viktigaste frågan. Socialistpartiet återvaldes på fyra år med José Luis Rodríguez Zapatero som premiärminister med ökat stöd, men fortfarande inte egen majoritet.

Nu är regeringen sent ute för att sätta in åtgärder. Fjolårets budgetöverskott på 2,6 procent kan nu börja svänga mot underskott. Finansminister Pedro Solbes (EU:s förre ekonomikommissionär) sjösätter ett stimulanspaket på 10 miljarder euro som ska stötta ekonomin. Där ingår en skatterabatt på 400 euro till varje skattebetalare, vilket kostar 6 miljarder.

Ett annat förslag som diskuteras är att helt enkelt skicka hem utlänningar. Arbetsmarknadsminister Celestino Carbacho har föreslagit att ge invandrarna hela sin arbetslöshetsersättning i en klumpsumma mot att de åker hem.

Nästan 5 miljoner invandrade har kommit under tillväxtboomen från Latinamerika, Afrika och Östeuropa. De har behövts. 2004-2006 skapades en tredjedel av EU:s nya jobb i Spanien. Bland den stora gruppen ecuadorianer har mannen ofta jobbat på byggen och kvinnan som hemhjälp. (Hjälp med barn och gamla familjemedlemmar har gjort det möjligt för spanska kvinnor att storma ut i arbetslivet. På tio år har sysselsättningen bland spanjorskor ökat från 34 procent till 53 procent.)

Många latinamerikaner jobbar också på restauranger och i andra servicejobb, medan jordbrukssektorn till stor del är beroende av illegala invandrare; marockaner och andra afrikaner som plockar tomater och oliver i södra Spanien.

Trots att invandrarna utgör nästan 10 procent av befolkningen har mottagandet gått relativt smärtfritt, särskilt av spansktalande latinamerikaner. Frågan är hur det går med toleransen när konjunkturen dyker och arbetslösheten nu har gått över 2-miljonersstrecket. På ett år har arbetslösheten stigit till 9,6 procent (april) från 8,1 procent. Under de kommande två åren väntas 400 000 jobb försvinna i byggsektorn.

I sommar kommer fler spanjorer spara och semestra i hemlandet. Men de hoppas verkligen att de utländska turisterna inte gör detsamma, utan kommer i vanliga skaror och håller den livsviktiga industrin i gång i detta känsliga läge.