SPECIAL: KAPITALMARKNADEN – Investmentbanker Försiktigt kanonår

1999 ser ut att bli ännu ett kanonår för de storainvestmentbankerna. Ändå märks tecken på ökad försiktighet ibranschen.
15 september 1999 08:00

Att de stora investmentbankerna slår ner på takten och minskarrörelseexponeringen låter som en självmotsägelse. Stigandebörsvärden och ökande transaktionsvolymer är ju fundamentet ifirmornas verksamhet. Visserligen kan man teoretiskt tjänapengar även i fallande marknader genom påpassligaderivataffärer. Men särskilt lätt är det inte. KonsultfirmanA.T. Kearney beräknar att 50 procent av vinsterna i branschenhar ett direkt samband med konjunkturcykeln. Tradingsidanslönsamhet beror till stor del på värdeökningar i det egnalagret, det görs fler corporate financeaffärer i hausseperioderoch intäkterna från kapitalförvaltning stiger automatiskt understigande börs i takt med att det förvaltade kapitalet ökar ivärde.

Sakta, men säkert

Ändå finns tecken på att de stora internationella (läsamerikanska) investmentbankerna nu slår av på takten. Under1990-talet expanderade firmorna snabbt. De tre stora (MorganStanley, Goldman Sachs och Merrill Lynch) anställde tusentalsnya bankirer, mäklare och analytiker vid nyöppnade kontor iEuropa och Asien. Mest var det organisk tillväxt. Merrill Lynchville komma ännu snabbare fram och köpte brittiska mäklarfirmanSmith New Court 1995, Londonbaserade förvaltaren Mercury 1997och etablerade en stor japansk mäklarrörelse 1998. Dessutomköpte Merrill ett antal mindre mäklarfirmor, bland dem svenskaCarnegies verksamhet i Italien.Men det senaste året har en omprövning skett. Det beror dels påatt Wall Streets stoltaste namn har haft oväntat svårt attpenetrera sparmarknaderna utanför USA; dels på börsraset förrahösten som satte skräck i både företagsledningar och ägare.Under 1998 föll Merrills börskurs från över 100 dollar till somlägst 35 dollar.

Ogillar turbulens

Den sortens turbulens gillar vare sig ägarna eller ledningen.Även om lönsamheten fortfarande är utmärkt – krisföretagetMerrill tjänade elva miljarder kronor 1999 – så är volatilitetenoönskad. Numera prioriteras stabil intjäning hos alla de storamäklarhusen. Det var därför som Morgan Stanley gick ihop medretail-mäklar-och kreditkortsföretaget Dean Witter 1997. I dag har Morganhela 47 miljoner kreditkorts-kunder. Det är också en anledning tillde återkommande ryktena om en jättefusion mellan Merrill Lynchoch storbanken Chase Manhattan. En sådan konstellation skullepåminna om Citigroup, som bildades i fjol genom samgåendetmellan Citibank och Travelerskoncernen där mäklarfirman SalomonSmith Barney ingår.

Bredare

Faktiskt är också Goldman Sachs börsnotering i maj i år en delav denna trend. Den tidigare partnerägda firman beslöt att tasteget till börsen just för att ha handlingsfrihet att göraförvärv och bredda sin verksamhet. Mycket riktigt så köpteGoldman efter bara ett par veckor en Chicagobaserad firma somhandhar aktiehandel i elektroniska nätverk. Sannolikt väntarockså förvärv inom kapitalförvaltningssektorn.

Mindre handel och hedgefonder

Den nya synen på risk märks också i investmentbankernasuppträdande på marknaderna. Under det senaste året har bankernadragit ner sin exponering inom de flesta marknadssegment.Handeln i eget lager har minskat rejält och det har ocksåutlåningen till hedgefonder. Effekten har blivit en ordentligtminskad likviditet på ränte- och valutamarknaderna – något sominte minst drabbat Sverige (se även artikeln omobligationsmarknaden på annan plats i tidningen). Till viss delberor den minskade exponeringen på oro inför millennieskiftet.Men huvudorsaken är alltså att ägarna vill ha stabilarevinstutveckling.De amerikanska investmentbankerna behöver också ägna mermanagementtid åt en utmaning på hemmaplan. Liksom i Sverigemöter nämligen de traditionella märklarhusen konkurrens fråninternetmäklarna.För Morgan Stanley och Merrill Lynch är det en klassisk såkallad kanalkonflikt. Det innebär att om firmorna försöker mötahotet från lågpriskonkurrenterna genom att starta egeninternetverksamhet så slår detta hårt mot den egnaprivatmäklarrörelsen som riskerar att tappa kunder ochcourtagein-komster. I det längsta försökte bankerna låtsas somdet regnade, men nu måste de trappa upp kampen om kunderna genomatt starta egna nätmäklarfirmor (det är bättre att förlorakunder till sig själv än till konkurrenterna).

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.