SPECIAL: SVERIGE & EMU – Det får inte bli nej

Den socialdemokratiska partiledningens politik i fråga omsvenskt EMU-medlemskap kan sammanfattas så: det får inte blinej. Varje socialdemokratisk partiordförande känner som sinfrämsta uppgift att hålla ihop partiet. Det gjorde Tage Erlandernär striden gällde svenskt atomvapen på 1950-talet. Och detgjorde Olof Palme i fråga om löntagarfonderna på 1970-talet.Nu hanterar Göran Persson EMU-medlemskapet. Han har många gångersagt att det är den största fråga som hans generation kommer attavgöra. Och han agerar försiktigt.

Total oenighet

När oenigheten är så total som den är inom detsocialdemokratiska partiet hamnar partiordföranden lätt pådefensiven. Han får svårt att tala om vad han egentligen tycker.Som nyvald partiledare skulle Göran Persson införframtidspartikongressen i Sundsvall i september 1997 mejsla framett uttalande om EMU. Det skulle ge intryck av att vara etttillräckligt definitivt nej för att partiets nej-sägare skullehålla sig lugna. Samtidigt skulle det ge ja-sidan hopp om ett jaså småningom. Texten skulle också kunna godtas av centern ochOlof Johansson som på den tiden samarbetade med regeringen.Kongressen uttalade följande:Ett svenskt deltagande i EMU då valutaunionen startar den 1januari 1999 är inte aktuellt. Det svenska politiska systemetstrovärdighet skulle riskera att starkt ifrågasättas om riksdageni höst beslutade om det stora steg som ett EMU-medlemskap skulleinnebära. Samtidigt skulle EU och det svenska EU-medlemskapetriskera att bli än mer ifrågasatta.

Begynnande debatt

Statsministern efterlyste gång på gång mer debatt om EMU menvarken han eller finansminister Erik Åsbrink ville säga någotsjälva. Metalls Göran Johnsson krävde att finansministern skulleta ledningen för ja-sidan. Handels ordförande Kenth Petterssontog ställning mot EMU. Men få av de andra fackföreningsledarnayttrade sig.I LO-tidningen skrev förre LO-ekonomen Claes-Erik Odhner attSverige skulle få mindre frihet utanför EMU. Men det blev intenågon kraftfull debatt.Göran Persson har alltså valt att ligga lågt och bara ställafrågor. Vid toppmötet i Florens 1997 väckte han uppseende genomatt skicka ut den retoriska frågan: Kommer vi att bli tvungnaatt också låta EU ta hand om vår skattepolitik om vi går med iEMU? Det här har han återkommit till många gånger i både tal ochartiklar. Han har uppenbarligen velat framstå som en sökare sominte bestämt sig. Som väntat kom också uttalandet iregeringsförklaringen den 16 september 1997:Det är inte aktuellt med svenskt deltagande i valutaunionen EMUdå den startar 1 januari 1999.

Valmanifest 1998

Det valmanifest som socialdemokraterna presenterade en månadföre valet i september 1998 har blivit mest känt för löftet ommaxtaxa i barnomsorgen, men där fanns också några rader om EU.Bokstäverna EMU nämndes inte i texten, som lyder så här:Vi är beredda att fördjupa samarbetet på alla områden. – Detöverstatliga beslutsfattandet i EU behövs. Men det ska begränsastill det som oundgängligen kräver överstatlighet. – Under2000-talet kommer länderna att ännu mer flätas samman.Valet 1998 gick som bekant inte särskilt bra försocialdemokraterna, som såg sig tvingade att samarbeta med tvåEU-kritiska partier (miljöparitet och vänsterpartiet).Samarbetet skulle uttryckligen inte omfatta annat än ekonomi,sysselsättning, rättvis fördelning, jämställdhet och miljö. Iregeringsförklaringen den 6 oktober 1998 ägnade Göran Perssonstort utrymme åt EU och sa att Sverige ska aktivt bidra till attforma Europas framtid. Så här lät det om EMU:Den gemensamma valutan kommer att förverkligas undermandatperioden. Beslut om svenskt deltagande i EMU:s tredje fasska underställas det svenska folket i val eller folkomröstning.För att öka kunskapen och stimulera en bred debatt påbörjas ettomfattande informations- och folkbildningsarbete om EMU.

11 länder

När professor Lars Calmfors presenterade den nästan 500 sidortjocka EMU-utredningen i oktober 1996 trodde han på en litenvalutaunion med 5 – 8 länder. Det blev därför en överraskningnär 11 länder klarade inträdeskraven. Troligen spelade dettaroll för den klang- och jubelstämning som rådde på nyåret 1999när valutaunionen hade premiär. Verkligheten hade ändratsjämfört med beslutsunderlaget – åtminstone delvis.Senare i januari kom så beskedet från statsministern att detskulle bli en extra partikongress i mars år 2 000, där frågan omsvenskt deltagande i EMU skulle behandlas. I den eurofori sområdde vid denna tid tolkades socialdemokraternas beslut om enextra kongress som att allt talade för att det skulle bli ett jatill EMU. Det var också lätt att inse att regeringen gärna villeha frågan avklarad inför första halvåret år 2001, då Sverige skavara ordförande i EU.

Dåligt EU-val

Göran Persson valde att alltjämt ligga lågt om EMU. Det skulleju bli en studiekampanj som inte fick störas. I valet tillEU-parlamentet i juni fick socialdemokraterna bara 28,1 procentoch valdeltagandet var bara 41,6 procent. Inom socialdemokratindrog många slutsatsen att majoriteten av partiets väljare varointresserad och EU-kritisk. Regeringen höll fast vid sin väntaoch se-linje.Ärligheten i denna linje skulle snart ifrågasättas. Det skeddeförst när Margot Wallström som nominerad EU-kommissionäruttalade sig för att Sverige borde går med i EMU, och senare närförre finansminister Erik Åsbrink sa samma sak. Båda hade tigitnär de var ministrar. Även utbildningsminister Thomas Östros haruttalat sig för svenskt medlemskap. Vice statsminister LenaHjelm-Wallén har sagt att hon absolut inte kan tänka sig atthennes parti skulle säga definitivt nej till EMU.

Vill ha succé

I höstens regeringsförklaring, som Göran Persson läste upp den14 september, heter det:Eurons införande i 11 av unionens medlemsländer kommer attpåverka EU. Det ligger i alla länders intresse att dengemensamma valutan blir lyckosam. Höstens folkbildningsarbeteger var och en möjlighet att väga för-och nackdelar mot varandrai frågan om ett eventuellt svenskt deltagande.Och i den reviderade finansplanen för år 2000, som kom den 20september, skriver regeringen:Införande av euron utgör ett historiskt och betydelsefullt stegi den europeiska integrationen. Valutaunionen påverkar i högutsträckning Sverige ekonomiskt och politiskt. Det är viktigtockså för Sverige att projektet blir en framgång. Sverige harvalt att inte delta från starten. Ett eventuellt beslut omdeltagande i valutaunionen måste ha ett brett folkligt stöd.Sverige håller dörren öppen för ett senare inträde ivalutaunionen.

Remiss

Studiematerialet presenterades den 15 september avpartisekreterare Ingela Thalén. Partiet vänder sig tillmedlemmar, arbetarkommuner, sidoorganisationer ochfackföreningar. Före den 15 december ska alla ha svarat. Iinledningen heter det att kongressen den 10-12 mars år 2000 ska- som en av huvudfrågorna – diskutera Sveriges förhållande tillEMU. Det rör sig om tolv sidor där man kortfattat beskriver EMU,Sverige och EMU, samt hur vi påverkas av EMU. Det hela avslutasmed fyra frågor:

1. Hur tror ni att kampen mot arbetslösheten i EU som helhet ochi Sverige påverkas av EMU?

2. Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni av den gemensammavalutan för de enskilda medborgarna?

3.Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni av den gemensammavalutan för näringslivet, både stora och små företag?

4. Tror ni att Sverige bäst klarar en ekonomisk kris inom dengemensamma valutan eller om vi står utanför?

Förankring

Det finns en känsla hos många ledande socialdemokrater att fleraviktiga beslut har gått för fort på senare tid, att förankringeninte skötts som den borde. Detta är nog förklaringen till attGöran Persson och andra i partiledningen hela tiden kommertillbaka till att de socialdemokratiska väljarna måste varapositiva till ett EMU-medlemskap om det ska bli något.Under hösten då studiekampanjen pågår kommer han säkert attundvika att säga något som kan tolkas som ett ställningstagande.Ty det är nu partiet bestämmer sig. Den 31 januari år 2000väntas partistyrelsen bli färdig med sitt förslag tillEMU-uttalande. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet ska haomröstning om svenskt medlemskap i EMUi januari. Kvinnoförbundets ordförande Inger Segelström hartidigare uttalat tveksamhet om EMU, men säger nu att hon intekommer att ha någon personlig åsikt, för då är vi tillbaka igeni det här att det är någon uppifrån som beslutar.

För och emot

Det finns ingen hemlig plan eller tidtabell för hursocialdemokraterna ska agera. Vad som finns är en känsla hosmånga att Sverige inte för alltid kan ställa sig utanför EMU.Utåt är det få socialdemokrater som debatterar frågan. Pånej-sidan är det hela tiden tre namn som återkommer:ekonomiprofessorn Sören Wibe, Handels förbundsekonom StefanCarlén och riksdagsmannen Bengt-Ola Ryttar. Wibe och Carlén harjust gett ut en bok med titeln EMU – självbestämmande elleranpassning. De hävdar att de ekonomiska vinsterna vid enanslutning är små, men de ekonomiska riskerna är stora.På ja-sidan uppträder bland andra de tidigare finansministrarnaKjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink. Men där finns ocksåriksdagsmannen Reynoldh Furustrand. Ett av huvudargumenten förja-sidan är att Sverige redan är så beroende av omvärlden att vimåste vara med. Man hänvisar gärna till den ekonomiska krisenkring 1990.

Folkomröstning

Göran Persson har vid flera tillfällen lovat att EMU-frågan skaunderställas svenska folket i val eller folkomröstning. I sittsommartal i Björkvik den 1 augusti i år sa han att han tyckteatt det var naturligt med folkomröstning, men bara om regeringenvill ändra på den vänta och se-linje som riksdagen redanbeslutat om.Socialdemokraterna skulle alltså kunna komma i en situation, därde vill fortsätta att vänta och se, och då anser de att det intebehövs någon folkomröstning. Att bejaka en folkomröstning voreju detsamma som att ändra på vänta och se-linjen.Det är en komplicerad situation som socialdemokraterna befinnersig i. De måste också tänka på att det är val igen 2002. Dågäller det att ha en väl samlad partiapparat som också är samsmed LO. Göran Persson vill därför göra allt för att undvika enuppslitande strid inom parti och fackföreningsrörelse. Man fårinte glömma att partiordförandes främsta uppgift – vid sidan omatt hålla ihop partiet – är att vinna nästa val. När den extrapartikongressen hålls är det drygt två år till nästa val (om detinte blir nyval).

Veliga

Om socialdemokraterna ännu en gång förklarade att de vill väntaoch se, är risken stor att de uppfattas som veliga. I detkommande riksdagsvalet skulle de troligen förlora röster tillpartier som har en tydligare EMU-uppfattning. Den internastriden i partiet skulle fortsätta och ta tid och kraft frånandra frågor.Många tror sig veta att de ledande socialdemokraterna egentligenskulle vilja säga ja till EMU. Sådana antaganden stärks närMargot Wallström och Erik Åsbrink går ut och förklarar att de ärEMU-positiva så fort de lämnat regeringen.Kanske spelar ändå inte Perssons egen åsikt så stor roll. Sompartiordförande har han att jämka och väga samman och lägga framvad majoriteten vill. Utomlands tror många politiker att densvenska tvekan om EMU beror på dåligt ledarskap. Det finns ocksåmånga inom det svenska näringslivet som tycker att Göran Perssonborde leda sitt parti och därmed få partiet med sig på enja-linje.

Men då ska man veta att Göran Persson inte har den ställningen isitt parti att han kan lösa frågan på det sättet. Han har tvåmisslyckade val bakom sig, och även om aktiva socialdemokraterutåt sluter upp bakom sin partiledare finns det kritik. Hanbyter sina ministrar ofta och byter också ut nästan helapersonalen vid partihögkvarteret. Hur mycket han än villbestämma och dominera, har han inte den ställningen.Säkert kan han dock i någon mån rida på Margot Wallströms succésom EU-kommissionär. Det blir liksom lite närmare till Brysselnär hennes västerbottniska dialekt ljuder därifrån.Det helt avgörande i EMU-frågan är den svenska opinionen och denkan skifta snabbt.Det känns i luften att den socialdemokratiska partiledningenvill kunna vara positiv till EMU och driva fram enfolkomröstning om ett år. Men det går inte att belägga att detär på det viset. Ska man sedan försöka förutsäga hur det kommeratt gå, kan man nog utgå från att det inte blir ett klockrentja, och inte heller ett klockrent nej till EMU. Meningarna ärför delade för att den ena sidan ska kunna vinna. Det kan bliännu ett vänta och se, men det känns nog för passivt.

Blair-modellen

Troligare är att socialdemokraterna blickar mot Tony Blair, somsagt ja till brittiskt EMU-medlemskap om EMU är bra för oss. Isvensk socialdemokratisk tappning skulle det kunna bli: Ja, mensenare. Det skulle innebära att frågan skulle utvärderas senarepå något sätt. Det troligaste är alltså att ett svensktEMU-medlemskap närmar sig, men det är flera steg kvar innan densvenska finansministern slipper sitta och vänta utanför dörrennär hans 11 finansministerkolleger i EMU för de viktigadiskussionerna och tar de verkliga besluten, som sedan ska antasav samtliga 15 finansministrar.

BILDTEXT: Inom näringslivet tycker många att Persson borde få partiet medsig på en ja-linje. Men Göran Persson har inte den ställningen ipartiet att han kan lösa frågan så.

Sören Wibe: en av de få offentliga nej-sägarna.

Nu har Erik Åsbrink bestämt sig för ja.

Inger Segelström har bestämt sig för att inte ha någon åsikt.