Spelet bakom Telias rekordböter

Telia medger korruption och åläggs att betala 7,7 miljarder kronor i böter och vinstförverkan. Nu berättar juristerna som drivit förhandlingarna om rekordboten.

Torsdagen den 21 september i år, vid en federal domstol på nedre Manhattan i New York, bara ett par hundra meter från det nybyggda World Trade Center, möttes företrädare från Telia och den amerikanska åklagarmyndigheten. Under cirka fyrtio minuter, som en sista säkerhetsventil för samtliga parter, presenterades överenskommelsen inför domaren George Daniels. Det var ingen stor rättegångsdramatik utan mer formalia, uppger Jonas Bengtsson, chefsjurist på Telia som var på plats för att representera telekombolaget.

– Det påminde om förhandlingen i en svensk domstol när man ska stadfästa en förlikning, säger Jonas Bengtsson och tillägger att det ändå fanns en osäkerhetsfaktor.

– Det är ytterst ovanligt att en domstol inte accepterar en överenskommelse, men man kan ändå aldrig veta utfallet på förhand.

Efter ett antal kontrollfrågor, konstaterade domaren George Daniels att amerikanska myndigheter hade gjort sitt yttersta i ärendet och att man därmed kunde ta beslut.

– Han ansåg inte att det behövdes en materiell omförhandling, uppger Bengtsson.

Strax före domstolssammanträdet hade Telia ingått avtal med åklagarmyndigheten i Nederländerna och amerikanska finansinspektionen SEC. När domaren slog klubban i träskivan var det hela klart och domslut vann laga kraft.

Det innebär att det svenska telekombolaget medger korruption i Uzbekistan, att man bland annat betalat mer än 330 miljoner dollar, motsvarande 2,6 miljarder kronor, i mutor till dåvarande diktatorsdottern Gulnara Karimova. För detta olagliga agerande betalar Telia sammanlagt 965 miljoner dollar, motsvarande 7,7 miljarder kronor i böter samt förverkande av vinster från de korrupta verksamheterna. Det är en av de största böterna och vinstförverkan någonsin, endast överträffat av Siemens böter och vinstförverkan 2008.

– Telia har medverkat i utredningarna och medger det tillvägagångssätt som beskrivs som faktiska omständigheter i utredningarna. De amerikanska och -nederländska myndigheterna har slagit fast att Telias handlingar var i strid med såväl den amerikanska antikorruptionslagstiftningen som dess nederländska motsvarighet, säger Andreas Steen, partner på advokatfirman Mannheimer Swartling och som varit nära involverad i förhandlingarna.

Mannheimer Swartling fick redan -hösten 2012 i uppdrag att utreda affärerna i Uzbekistan. När deras rapport presenterades i februari 2013 valde Telias vd Lars Nyberg att avgå. Bolagets ledning byttes ut, liksom styrelsen. Parallellt med detta pågick en förundersökning under åklagare Gunnar Stetler i Stockholm. 2014 började USA och Nederländerna syna Teliaaffären och det är denna rättsprocess som avslutats genom domslutet på Manhattan.

Andreas Steen förklarar att de juridiska processerna kring Telia fått en särskild dimension då det varit olika rättssystem med olika lagar och praxis som hanterat korruptionsfrågorna.

– Vi lever under två olika rättssystem, där den amerikanska rättskipningen har annorlunda tillvägagångssätt och medel än vad som gäller i Sverige. Den stora skillnaden är att i USA och Nederländerna kan ett bolag hållas straffrättsligt ansvarigt, och det går att nå uppgörelser, berättar han.

I USA, England, Nederländerna samt vissa andra europeiska länder finns ett så kallat common law-system, där rättsordningen bygger på prejudikat, alltså att domarna tolkar lagar. Det svenska -rättssystemet, som brukar kallas för civil law (inte att förväxla med civilrätt), bygger på det kontinentaleuropeiska rättssystemet. I det grundar rätten sig primärt på lagar och inte på tidigare domstolsavgöranden.

Däri finns förklaringen till varför svenska åklagare eller för den delen Finansinspektionen inte var part vid förhandlingen på Manhattan. Men borde inte mutor och överföringar till korrupta regeringspersoner innebära att oriktig information lämnas till finansmarknaden? För Finansinspektionen spelar det inte någon roll, menar Andreas Steen.

– FI har inte möjlighet att träffa uppgörelser med bolag eller andra myndigheter. I Sverige gör myndigheter utredningar och kommer fram till en sanktion eller ett brottmål, säger han.

Andreas Steen förklarar att i Sverige har åklagaren bevisbördan och det är domstolen som till slut avgör om brott har begåtts och om eventuella andra åtgärder, till exempel förverkande av vinster.

Skillnaden mellan de olika rättssystemen handlar också om vem som kan vara ansvarig för brott.

– I Nederländerna och USA kan bolag vara ansvarssubjekt. I Sverige är det personer. Det är i grunden samma frågor som belyses, men processerna och de legala förutsättningarna är olika, säger Andreas Steen.

***

Advokat Biörn Riese var tidigare mångårig partner på Mannheimer Swartling och ledde byråns Telia-utredning som presenterades 2013, liksom byråns arbete därefter. När Biörn Riese i år startade en egen advokatbyrå fortsatte han att bistå Telia.

Han konstaterar att den förundersökning åklagare Gunnar Stetler påbörjade ungefär samtidigt som Riese inledde utredningsarbetet under hösten 2012, pågått på fram till nu. Dagen efter domstolssammanträdet på Manhattan väckte Stetler åtal mot tre tidigare Telia-chefer, däribland tidigare vd Lars Nyberg.

– Det är naturligtvis inte bra att det tar sådan tid. De första affärerna i Uzbekistan började 2007, det är nu snart tio år sedan nu, säger Biörn Riese.

– Att myndigheter samverkar i olika länder har blivit vanligare. Det är dock ett skäl till att det tar sådan faslig tid. Därtill kommer att vissa länder inte alltid är så intresserade av att medverka. Men trenden mot ett bättre och utökat samarbete mellan myndigheter i olika länder för att beivra korruption är tydlig. Förr var det mer att varje land höll på med sitt.

Han pekar också på att de olika rättssystemen gör att förundersökningar och åtal läggs upp på olika sätt.

– De amerikanska myndigheterna är framför allt fokuserade på bolagen. Det och möjligheten att träffa en uppgörelse gör att arbetet bedrivs annorlunda. I Sverige kan endast fysiska personer göra sig skyldiga till brott. Företag kan få företagsbot, och vinsterna av ett brottsligt agerande kan förverkas, men ett bolag kan inte dömas som brottsling, säger Biörn Riese.

Den svenska lagstiftningen begränsar företagsböter till maximalt 10 miljoner kronor.

– Sverige har fått kritik från OECD för att vi har för milda böter och straff för korruption. 10 miljoner kronor är ett för lågt belopp för att det ska vara kännbart, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, och påpekar att det finns ett betänkande på remiss med ändringar som kan träda i kraft i juli 2018. Förslaget är att höja företagsboten till 100 miljoner kronor.

Andra storföretag såsom Google och Microsoft har tidigare dömts till mångmiljardböter i Europa. Sammanlagt har EU-kommissionen, enligt en sammanräkning av CNBC, fått in 8,5 miljarder euro i böter sedan 2013. Natali Phalén påpekar att det inte riktigt går att jämföra dessa omsättningsbaserade böter med Telias överenskommelse i USA.

– Företagsbot vid korruption är en -särskild rättsverkan av brott. De böter som utdöms vid konkurrensöverträdelser baseras på konkurrenslagstiftningen som har ett annat sanktionssystem för företag, med omsättningsbaserad bötesberäkning.

***

Men varför ska ett svenskt bolag hållas ansvarigt inför en amerikansk domstol? Särskilt om det rör ett tredje land, som i detta fall Uzbekistan. Jonas Bengtsson på Telia berättar att detta varit en frågeställning de ägnat mycket tid åt.

– Kopplingen till Nederländerna kan man förstå, vi har ett bolag där som äger Coscom i Uzbekistan.

Coscom är namnet på bolaget bakom operatören i Uzbekistan.

– Telia är inte unikt i det avseendet. På 90-talet gjordes ett tillägg i den amerikanska korruptionslagstiftningen FCPA som bräddade lagens räckvidd till att gälla även utländska företag som på något sätt agerar inom amerikanskt territorium.  Där kan det vara tillräckligt att exempelvis ha värdepapper noterade på amerikansk börs, att använda amerikanska banker eller betalsystem, amerikanska mejlservrar, eller att möten har ägt rum i USA, säger Andreas Steen på Mannheimer Swartling.

Amerikanska utredare har argumenterat för just detta: att möten, förhandlingar och diskussioner har hållits i USA och därför berörs av landets jurisdiktion. Dessutom var Telias aktie noterad på Nasdaq fram till september 2007, viktiga avtal kring Uzbekistan undertecknades i december 2007.

– Att Telias aktie var noterad i USA var en stark koppling till jurisdiktionen, säger Bengtsson.

– Sedan har man tittat på hur transaktioner gått till. Det har funnits beröringspunkter som gjort att det blivit domestic concern, som amerikanerna kallar det. Att vi använt oss av betalningsinstitutioner i USA, till exempel.

Under utredningens gång har Telia samarbetat nära utredarna i Neder-länderna och USA, efter att företrädare för justitiedepartementet i USA 2014 ringt Jonas Bengtsson.

Telia har bistått med att analysera, översätta och överlämna dokumentation. När det kommer till Eurasien finns hela 18 miljoner dokument samlade, och bland dessa har Telia gjort sökningar åt utredarna baserat på önskade söktermer, samt även överlämnat dokumentation som man ansett vara viktig för utredningen.

Var det verkligen nödvändigt att vara så samarbetsvillig när man ändå riskerade miljardböter? Jonas Bengtsson har förståelse för frågeställningen.

– Det kan tyckas märkligt från ett nordiskt perspektiv. För oss fanns två huvudsakliga skäl: dels den utpräglade viljan att göra rätt för sig och vara transparent. Det var en väldigt viktig del. Dels den andra -delen: Vad är i bolagets bästa intresse? Vi bedömde riskerna med andra alternativ och kom fram till att det absolut var i bolagets intresse att samarbeta, säger han.

Det har också varit ekonomiskt fördelaktigt. Initialt var det föreslagna förlikningsbeloppet cirka 1,4 miljarder dollar, eller cirka 12 miljarder kronor, vilket Telia informerade marknaden om i september i fjol. Utifrån det beloppet har parterna förhandlat under närmare ett års tid.

Jonas Bengtsson uppger att knappt tio fysiska möten har hållits i USA, samt en närmare kontakt i form av telefonmöten och avstämningar. Enligt Bengtsson har både vd Johan Dennelind och styrelseordförande Marie Ehrling varit aktiva och involverade i processen, med täta -avstämningar. Dennelind deltog även på fysiska möten för att själv förklara bolagets syn på det som inträffat och att man vill ta ansvar och därför samarbetar full ut.

För andra bolag har liknande processer tagit allt från ett halvår till flera år.

–  Marie Ehrling har beskrivit vår inställning bra, att vi i förhandlingarna var otåliga och uthålliga, säger Bengtsson.

Han anser sig vara nöjd, trots att summan landade på hela 7,7 miljarder kronor.

– Det kanske kan låta verklighetsfrånvänt när man betalat bot och förverkansbelopp på denna nivå, men det var det bästa vi kunde göra i det här läget.

Närmast att vänta är en exit ur Eurasien. Telia har under en längre tid försökt sälja verksamheterna på respektive marknad. Nepal och Tadjikistan är de enda operatörerna som har sålts. Vd Johan Dennelind har inte gjort någon hemlighet av att försäljningsprocesserna har blockerats av den juridiska situationen.

Med rättsprocessen klar kan det snart bli försäljningar. Därmed kan Telia potentiellt göra en reavinst på de korrupta affärerna. Men enligt Biörn Riese kommer inte eventuella vinster riskera att beslagtas av USA – den förhandlingen är nu avslutad.

– Nej, förhandlingen med DOJ och SEC är nu avslutad. De får bestämma sig för vad de ska ta och vad som ska betraktas som vinst.

***

Åklagaren Gunnar Stetler har som tidigare nämnts väckt åtal mot Telias tidigare vd Lars Nyberg, forna Eurasia-chefen Tero Kivisaari samt ytterligare en tidigare chef. De tre är misstänkta för grovt mutbrott med maxstraffet fängelse i sex år. Både Nyberg och de två övriga misstänkta förnekar brott. Deras advokater försöker i ett ovanligt tilltag få målet avvisat, då de anser att den dåvarande diktatorsdottern Gulnara Karimova inte hade en formell roll eller anställning, och således tekniskt sett inte kan bli mutad. Åklagare Stetler å sin sida menar att någon formell anställning inte är nödvändig.

Huvudförhandling väntas ske tidigast nästa år.

Via sin advokat Stephane Pleijel till-bakavisar Lars Nyberg ”med kraft” åklagarnas påståenden och anklagelser. Pleijel hänvisar också till ett pressmeddelande han skickade ut den 22 september i år där det bland annat står: ”Åklagarens utredning är mycket omfattande men saknar stöd för påståendet att någon person med den formella ställning som krävs enligt mutlagstiftningen har erhållit otillbörliga betalningar.”

Leif Gustafsson, advokat åt Tero Kivisaari, påpekar att åtalet inte beskriver ett brott enligt svensk lag.

– Vi har därför begärt Riksåklagarens granskning av åtalet. Min klient bestämt förnekar att han deltagit i några avtal som syftat till att muta någon beslutsfattare. Utbetalade belopp har utgjort affärsmässiga ersättningar för skilda rättigheter.

Telia driver i detta läge inte någon civilrättslig process mot de tidigare cheferna för att avkräva skadestånd, men brottsmålet följs noga.

– Baserat på vad vi sett anser vi inte att det finns en anledning att föra en civilrättslig talan. Men det kan finnas andra saker som förändrar det. Vi kommer att följa processen mot de tre åtalade, och beroende på hur den fortlöper ska vi se om vi kommer fram till en annan -slutsats, säger Jonas Bengtsson.

Samtidigt finns det olika regelverk som ger skydd till anställda och chefer, vilket måste tas i beaktande. Därtill finns -ansvarsförsäkringar, så kallad director and officer liability-försäkring, som kan begränsa ansvar.

– Vi har en ansvarsförsäkring som täcker styrelseledamöter och chefers juridiska hjälp. Den gäller även efter att man slutat på företaget, säger Jonas Bengtsson.

Även under nuvarande brottmåls-process täcks kostnaden för advokater av försäkringsbolaget.

– Det har inte varit några problem att få ut pengar, efter vad jag hört, säger han.

Vid sidan av brottmålet mot tre Telia-cheferna, driver Gunnar Stetler även en talan mot Telia för att förverka vinster som uppstått i Uzbekistan. Dessa kan maximalt uppgå till 1,7 miljarder kronor – som kommer kvittas mot de nämnda 7,7 miljarder kronor.

Andreas Steen, på Mannheimer Swartling, understryker att Telia alltså inte ska betala ytterligare böter, utan att talan handlar om hurvida vinsterna ska förverkas i USA eller Sverige. Misslyckas Stetler helt eller delvis kommer Telia ändå få -betala resterande del upp till 1,7 miljarder kronor till USA.

– Bolaget har ingen synpunkt på hur pengarna fördelas, uppger Telias Jonas Bengtsson.

Det är en säregen slutknorr på korruptionshistorien i Uzbekistan där miljardbelopp genom domslut alltså kan skickas till den svenska statskassan – samma kassa som efter årsmötesbeslut vanligen får -utdelningar från samma telekombolag.

Svenska staten har en ägarandel på 37 procent och fick så sent som 2016 en utdelning på 4,8 miljarder kronor. Så det potentiella förverkandebeloppet på 1,7 miljarder kronor kan alltså bli en slags återföring till aktieägaren som motsvarar cirka en tredjedel av 2016 års utdelning.

Förslag har tidigare funnits om att vinstförverkan från korruptionsbrott ska gå till välgörenhet, antikorruptionsprojekt -eller till de drabbade offren. Billy Jacobson, som tidigare arbetat på justitiedepartementet med sådana fall, har tidigare uppgett att möjligheten att återgälda -drabbade offer finns, men att sådana krav måste de drabbade själva ställa till justitiedepartementet. Något som är mycket ovanligt. En återgäldning skedde senast år 1990 och gången dessförinnan år 1979.

Telias chefsjurist har inte förslagit att pengarna ska användas till något särskilt ändamål, som att återföras till dem som drabbats av korruptionen.

– Pengarna går till respektive statskassa. Så nej, det kommer inte gå till någon fond för det uzbekiska folket, säger Bengtsson.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.