Stockholms Handelskammare: Detta borde vara en varningsklocka

Av de svenskar som tar blancolån använder 12% primärt lånet för att finansiera kontantinsats vid bostadsköp, visar en undersökning som Stockholms Handelskammare genomfört. "Det indikerar att vi fått en problematisk situation", säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.
Stockholms Handelskammares Stefan Westerberg
Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare. Foto: Stockholms Handelskammare och Izabelle Nordfjell / TT

I en undersökning som Stockholms Handelskammare genomfört tillsammans med Novus uppger ungefär en av fem svenskar att man tagit ett blancolån. I åldern 30-49 uppger 30% att man tagit den sortens lån. Lånesummorna sträcker sig mellan 10 000 kronor upp till 3 miljoner kronor. Genomsnittet ligger på 231 518 kronor.

Samtidigt uppger 12% att man primärt nyttjat blancolånet till kontantinsats vid bostadsköp. Stockholms Handelskammares chefsekonom Stefan Westerberg menar att detta indikerar att hårda kreditrestriktioner gör att människor tar stora och dyra blancolån som innebär stora risker.

”Det är oroande att en riskfylld låneform som normalt används för mindre konsumtionskrediter blivit ett verktyg för att komma in på bostadsmarknaden. Det borde vara en varningsklocka till politiken om att något är otroligt fel och att bostadspolitiken fungerar väldigt illa”, säger han.

Det är betydligt vanligare bland yngre att ta blancolån för att finansiera en kontantinsats. I åldersgruppen 18-49 år uppger 19% att de tagit blancolån i detta syfte.

”Sveriges mycket hårda kreditrestriktioner har gjort att unga och människor i familjebildande ålder tvingas ta stora risker för att ta sig in på bostadsmarknaden. Det medför en försämrad rörlighet på bostadsmarknaden och en dålig dynamik på arbetsmarknaden. Det är därför rimligt att politiken rycker i handbromsen och gör en samlad översyn av alla kreditrestriktioner”, säger Stefan Westerberg.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.