”Stor osäkerhet om utvecklingen”

Riksbanken har sett tecken på en något svagare konjunktur än vad man tidigare räknat med under den senare tiden.

“Om denna tendens visar sig vara mer bestående finns en risk att konjunkturen vänder neråt med dämpade inflationsutsikter som följd. Tidigare har jag sett en risk för att stigande räntor och fallande huspriser skulle kunna leda till onödiga påfrestningar i den reala ekonomin på sikt med ett fall i efterfrågan som följd. Denna risk kvarstår, men i ett läge med en tydligt vikande konjunktur kan det visa sig nödvändigt att föra penningpolitiken i en mer expansiv riktning. Vi befinner oss dock i ett läge där osäkerheten om vart utvecklingen är på väg ännu är stor. Vi kommer därför som vanligt fram till nästa penningpolitiska möte att följa utvecklingen mycket noga.”

Det säger vice riksbankschef Kristina Persson enligt det förskrivna talet “Varför är inflationen så låg? Exemplet detaljhandeln” på tisdagen. Vi befinner oss nu i ett läge där den inhemska efterfrågan förväntas ta över som drivkraft i ekonomin och sysselsättningen öka. Men det finns en risk att förbättringen av arbetsmarknaden hålls tillbaka av strukturella skäl, det vill säga att produktion och arbetsmarknad inte ställer om tillräckligt snabbt till förändrade förhållanden i omvärlden. Det skulle kunna försämra förutsättningarna för den inhemska efterfrågan att ta fart, uppger Kristina Persson.

“I den aktuella debatten har det under en tid förekommit påståenden att Riksbanken bär ansvaret för att sysselsättningen inte har ökat snabbare genom att inte ha sänkt styrräntan tidigare och mer, vilket dagens låga inflation skulle ha medgett. I likhet med övriga prognosmakare underskattade Riksbanken effekterna av den allt starkare globala konkurrensen och produktivitetstillväxten på inflationen. Det kan inte uteslutas att sysselsättningen skulle ha kunnat vara något högre idag om vi hade kunnat förutse utvecklingen bättre, men det handlar om små skillnader och långtifrån de tal som har nämnts i debatten”, säger hon och poängterar att reporäntan idag är ovanligt låg vilket innebär att penningpolitiken redan är expansiv och således inte utgör något hinder för konsumtion och investeringar.

De främsta skälen bakom den svaga sysselsättningen ligger snarare i utbudsförhållanden som Riksbanken inte rår över; bland annat i incitamenten att starta företag och anställa liksom människors vilja att ta anställning, flytta och söka nya jobb. Riksbanken konstaterar även att det pågår en prispress i livsmedelsbranschen sedan nya utländska aktörer kommit och de nuvarande aktörerna börjat konkurrera genom lågprisorienterade dotterbolag eller samägda bolag.

Potentialen för prisminskningar bedöms vara svår att uppskatta, men jämförelser med andra länder samt mellan olika regioner i Sverige indikerar att det finns utrymme för lägre priser på svenska livsmedel.

“Prispressen har under en tid blivit allt tydligare för gemene man såtillvida att vi har fler lågprisbutiker att välja mellan, att det finns ett större utbud av billiga varor i de traditionella butikerna men också genom en ökad press på priserna på &aposvanliga” varor&apos Det är dock en svår fråga att avgöra hur länge prispressen kommer att pågå och när den till fullo slagit igenom i uppmätta KPI”, säger Kristina Persson.

Nyhetsbyrån Ticker