Storbanker: Så kommer Riksbanken agera idag

Det globala inflationstemat har sedan förra räntebeskedet vuxit sig allt starkare och frågan är hur detta kommer att påverka Riksbankens nya besked på torsdag.
Nordeas Torbjörn Isaksson och SEB:s Olle Holmgren om Riksbanken
Nordeas Torbjörn Isaksson och SEB:s Olle Holmgren. Foto: Nordea, Riksbanken, SEB.

På torsdag kommer Riksbankens nya räntebesked. I sin makroanalys inför Riksbanksbeskedet skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson att det globala inflationstemat vuxit sig starkare sedan det senaste mötet i september. Han noterar att inflationsutfallet varit överraskande högt och att räntemarknaden nu prissätter räntehöjningar för i stort sett alla centralbanker under 2022, även Riksbanken. Detta ser dock Torbjörn Isaksson som osannolikt. Istället tror Nordea att Riksbanken kommer börja banta balansräkningen genom att minska innehavet av obligationer.

”Vi har tidigare flaggat för det som en möjlighet, men nu är det vårt huvudscenario. När pandemin slog till jobbade Riksbanken framför allt med balansräkningen medan reporäntan lämnades oförändrad. Det talar för att det är balansräkningsåtgärderna som står först i tur när stimulanserna ska minskas”, skriver han.

Nordea delar också Riksbankens syn på inflationsuppgången som tillfällig, vilket talar för att Riksbanken inte annonserar några större förändringar av penningpolitiken på torsdag. Nordea räknar med att Riksbanken med trycker försiktigt på bromspedalen under 2022 genom att balansräkningen minskar under andra halvåret nästa år.

Swedbank ser räntehöjning i sikte

Samtidigt är det enligt Nordea mycket som talar för att räntebanan, nu när den även inkluderar fjärde kvartalet 2024, slutar på ca 0,15%. Skulle räntebanan mot förmodan revideras upp för tidigare kvartal så är det en hökaktig signal, menar Isaksson.

Dock noterar han att riskbilden för inflationen har förändrats och att situationen är svårbedömd. Om inflationen skulle bli mer varaktig eller högre än vad prognoserna pekar på kan Riksbanken tvingas vidta kraftigare åtstramningsåtgärder.

”[Det] skulle i sin tur skulle kunna få ekonomierna att bromsa in tvärt. Det talar för att det inte dröjer allt för länge innan Riksbanken indikerar att det är dags lätta på gaspedalen”, skriver han.

Även SEB:s ekonom Olle Holmgren och räntestrateg Lina Fransson tror att Riksbanken låter räntan och QE-programmet ligga oförändrade under torsdagens besked. Dock ser de det som troligt att direktionen kommer att inkludera en 20 baspunkter högre reporänta i räntebanan under fjärde kvartalet 2024.

Nordea: Inflationsförnekelsen kan hota den ekonomiska ordningen

”Ekonomiska indikatorer har i stort sett legat i linje med Riksbankens prognoser från september men stigande internationella priser, framför allt på energi, väntas höja Riksbankens inflationsprognos för 2022. Mest intressant blir hur Riksbanken kommer att återinvestera förfallande obligationer 2022. Vi spår att Riksbanken kommer att fortsätta köpa statsobligationer i samma takt som 2021, samtidigt som köpen av kommunobligationer och ännu mer säkerställda obligationer kommer att minska”, skriver de.

Handelsbankens seniora ekonom Johan Löf skrev i veckan i en kommentar angående inflationen att banken, precis som Riksbanken, tror att den höga inflationen är övergående och att Riksbanken därför kommer att trycka försiktigt på bromsen, med en nedtrappning av tillgångsinnehavet som inleds under andra halvåret 2022. Dessutom väntar sig även Handelsbanken att räntebanan nu kommer att indikera en räntehöjning för fjärde kvartalet 2024.  

Swedbank väntar sig emellertid en räntehöjning tidigare än så. I senaste konjunkturrapporten skriver banken att man väntar sig att balansräkningen börjar trappas ner under 2022 och räntan höjs 2023.

”Mot slutet av prognoshorisonten kommer inflationen att ligga kring inflationsmålet på 2%. Detta är betydligt högre än det historiska snittet sedan millennieskiftet, och Riksbanken kan därför börja minska sin balansräkning under andra halvåret 2022. Vi tror nu på en första räntehöjning från Riksbanken 2023, vilket är betydligt tidigare än Riksbanken själva har i sin prognos”, säger chefekonom  Mattias Persson i rapporten.