”Svenska vallare håller hög klass”

Perfekt balans mellan glid och fäste. Det är målsättningen för en vallachef.

Skidmeckat Val di Fiemme – beläget i norra Italien – badade i vårsolskenet söndagen den 3 mars år 2013. Efter sex framgångsrika, men ändå snöpliga, ­silvermedaljer för svenska längdskidåkare lyckades slutligen Johan Olsson knipa förstaplatsen i den sista tävlingen på distansen 50 kilometer. Vid målgången sträckte han upp armarna i en segergest. Glädjen var påtaglig.

Vad publiken och tv-tittarna förmodligen inte tänkte på var att en annan landslagsmedlem – ståendes inte långt från mållinjen – var minst lika glad som vinnaren. Urban Nilsson hade i lite drygt ett år varit det svenska längdlandslagets vallachef.

Hans jobb – som inte sällan är Idrottssveriges mest utsatta position om framgångarna uteblir – är att leda ett team med runt elva professionella vallare som i sin tur assisterar landslagets deltagare. Den sista VM-tävlingen bjöd på åtminstone två extra knepiga utmaningar för vallarna. Den ena var att åkarna fick byta skidor tre gånger under loppets gång – ungefär som Formel 1-bilar växlar däck under depå­stoppen.

Den andra handlade om att välja rätt valla på respektive skidor, eftersom dagen bjöd på temperaturskiftningar. På morgonen – när tävlingen skulle inledas – stod termometern på noll för att ett par timmar senare visa 13 plusgrader.

– Teamet jobbade febrilt under tävlingen och jag är stolt över att vi lyckades pricka rätt valla och skidor, säger Urban Nilsson.

Som professionell längdskidåkare räckte han – med hans egna ord – ”inte till på långa vägar”. Som vallachef har det blivit desto fler framgångar, inte minst under vinter-OS år 2014 i ryska Sotji, när längdlandslaget tog sammanlagt elva medaljer. Även om vallarna för en relativt tillbakadragen tillvaro jämfört med de proffsåkare som de hjälper, är deras arbete lika betydelsefullt som det är komplicerat.

För det första måste de i valet av valla ta en mängd variabler i beaktande – allt från temperatur och fuktighet i luften till textur och fuktighet i snön. För detta har de en speciell databas till hjälp. Sedan handlar det inte bara om att hitta rätt blandning av och mängd med valla, utan också om att pricka rätt typ av skidor bland annat beroende på loppets längd och åkarens taktik.

För det andra finns inte utrymme för misstag. Inom världseliten är marginalerna försvinnande små och det kan i vissa tävlingar bara skilja en minut mellan åkarna på plats ett respektive tjugo. För att lyckas jobbar vallarna stenhårt i samband med tävlingarna och i nära kontakt med åkarna. Varje åkare har runt 35–40 par skidor. Före loppen brukar teamets vallare provåka ett antal skidor med olika vallningar. Sedan beslutar vallarna och åkaren gemensamt vilka skidor som ska användas, exempelvis utifrån väder och banans typ, enligt Urban Nilsson.

– Det är vinna eller försvinna. Om man inte har optimala skidor och bommar vallningen, så vinner man inte loppet, säger han.

Det låter som att ni verkligen måste ha åkarnas förtroende?

– Ja, under tävlingarna lägger de mycket tillit i våra händer. Samtidigt sker ju vallarnas arbete i nära kommunikation med åkarna.

Att vallningen har stor betydelse beror i hög grad på de senaste årtiondenas materialutveckling. Fram till mitten på 1900-talet användes enklare träskidor med vallning som bestod av naturprodukter, till exempel tjära. År 1974, när VM avgjordes i Falun, ”chansade” den svenske åkaren Thomas Magnuson genom att tävla med ett par plastskidor – och vann guld, berättar Lasse Jonsson, vallaexpert på företaget Sportmarket. I samband med plastskidorna gjorde också olika syntetiska vallor, innehållandes paraffin, entré i skidvärlden. Den tredje generationens valla lanserades under slutet på 80-talet och bestod av fluorkarboner. I dag är huvudbryet för vallarna, säger Lasse Jonsson, att hitta den rätta kombinationen av paraffin och fluorkarbon för att till exempel åstadkomma ett bra glid för åkarna. När det gäller att frambringa ett optimalt fäste behöver vallarna bland annat tänka på mängden fästvalla.

– Naturprodukterna som användes förr kokades ihop lite från höften. Vallarna i dag arbetar på ett helt annat sätt. Det är mycket mer detaljer eftersom små skillnader kan bli helt avgörande, säger han.

Urban Nilsson är inte enda svensken som nått valla­framgångar. Perry Olsson och Mikael Bok är två svenska vallare involverade i det norska längdlandslaget, där stjärnor som Petter Northug och Marit Björgen ingår.

– Svenska vallare håller riktigt hög klass. Vi har en hög kunskap och jobbar bra i grupp, säger Urban Nilsson och tillägger:

– Det är en förmån att få arbeta med detta. Jag älskar skidåkning.

Två sätt att valla

Det finns två kategorier av valla: glid- respektive fästvalla.

Glidvallan appliceras inom skidans så kallade glidzoner – det vill säga längst fram och längst bak.

Fästvallan, å andra sidan, läggs i mittendelen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Curasight