Svenskar försiktiga när Kinas bankvalv öppnas

– Om de kinesiska bankerna hade samma regler, samma krav på avkastning, så hade de inte haft en chans. En helt fri marknad skulle innebära att de skulle få svårt att klara sig, säger Fredrik Ektander, chefsrepresentant på SEB i Peking.

Den 11 december i år öppnades den kinesiska bankmarknaden för internationell konkurrens som en sista punkt i den kravlista som världshandelsorganisationen WTO har ställt upp.

Men samtliga svenska banker på plats i Kina är skeptiska till att några större insteg på den kinesiska bankmarknaden är möjliga.

– Det är ingen himmel som öppnar sig för oss, säger Fredrik Ektander.

Förändringen innebär att bankerna nu kan starta riktiga dotterbanker i Kina. Därmed får en utländsk bank möjlighet att även vända sig till privatkunder. Sedan en tid tillbaka har det varit tillåtet för utländska banker att starta så kallade filialer, men då utan möjligheten att sälja till privatkunder.

SEB och Handelsbanken har öppnat filialer i Shanghai, Nordea och Swedbank är på gång. Bankerna har följt med de nordiska företagen till världens hetaste ekonomi och erbjuder sina finansiella tjänster till dem. Kinesiska företag vänder sig till kinesiska banker, större västerländska företag likaså. Men små och mellanstora företag, framför allt från Norden, vänder sig till de svenska bankerna.

Det finns en maxgräns för hur mycket upplåning som utländska företag kan ta med sig in i Kina för sin verksamhet där, med resultatet att det helt enkelt inte går att låna lika mycket pengar till sin verksamhet som man kanske skulle vilja. SEB och Handelsbanken kan med sina filialer lösa det problemet, för de kinesiska bankerna är mycket tveksamma till att låna ut till mindre, utländska bolag.

– De är inte välkomna som låntagare i Kina, konstaterar Johan Andrén, chefsrepresentant för Handelsbanken i Kina.

De kinesiska bankerna är i en känslig utvecklingsfas och många hävdar att de är sårbara. Enligt Kinas officiella statistik finns det 160 miljarder dollar i lån som klassas som nödlidande, Världsbankens uppskattning är att siffran är mångdubbelt så hög.

Dessutom är många banker, ur svenskt perspektiv, väldigt ineffektiva. De största bankerna har ofta bort emot 300 000 anställda och Fredrik Ektander menar att den siffran skulle kunna minskas till en tredjedel om de styrts på samma sätt som utländska banker. Det är alltså lätt att tro att en himmel öppnar sig för de utländska bankerna, men så är inte fallet.

– Vanlig utlåning… Vem som helst kan göra det. De kinesiska bankerna får tag i pengar väldigt billigt. Skulle vi behöva låna ut 100 miljoner kronor till Ericsson måste vi hitta dem först, säger Johan Andrén.

Kinesiska banker betalar cirka 1 procent i ränta på de flesta konton, pengar som de ofta kan låna ut till 5 procents ränta.

– Om man kommer hit och slåss mot någon som inte har samma avkastningskrav, så blir den banken svår att slåss mot, säger Fredrik Ektander.

– Privatmarknaden är väldigt outvecklad. Det är en enorm marknad egentligen, potentiellt. Men jag tror inte att de utländska bankerna snabbt kan bli stora spelare, säger Juan Villanueva Engström, chefsrepresentant för Nordea i Kina.

Det finns flera skäl till att Kina inte är något paradis för utländska banker. Det krävs en miljard kinesiska yuan (motsvarande 1,1 miljarder kronor) i kapital för att få starta en dotterbank i Kina, och varje gång man ska öppna nya kontor eller enheter i Kina finns det höga byråkratiska hinder. Det gör det mycket svårt att växa organiskt. De fyra stora kinesiska bankerna – Bank of China, Industrial and Commercial Bank of China, Agricultural Bank of China och China Construction Bank – har 70 procent av marknaden och bortåt 30 000 kontor runt om i Kina.

Den kortare vägen till att få tillgång till kinesiska privatkunder, via uppköp, är stängd. Högst 25 procent av bankerna i Kina får ägas av utländska intressen.

De svenska bankernas ambitioner är nu främst att få fler kinesiska företagskunder. Men ambitionsnivån är än så länge ganska låg. I fallet Swedbank handlar det om företag som gör affärer med den svenska bankens kundföretag, för att hjälpa till med pengaflödet företagen emellan. De övriga svenska bankerna i Kina gör i dagsläget liknande affärer.

Kinas valuta är fortfarande hårt reglerad och alla pengaflöden in i och ut ur landet kräver tillstånd om det inte gäller för inköpt vara eller tjänst.

Tolv utländska banker har ansökt om att få bilda dotterbanker i Kina, berättar Fredrik Ektander. Bland dem finns många asiatiska storbanker, som Bank of East Asia men också brittiska Standard Chartered och amerikanska Citibank. I dag har utländska banker cirka två procent av marknaden, men den siffran väntas bara växa marginellt de kommande åren. Kina är visserligen med i WTO, men släpper inte kontrollen för det.

– I Kina är man definitivt protektionistisk. De 2 procent av bankmarknaden som utländska banker har i dag kan bli 3 procent om något år och kanske 4-5 procent på lite sikt, säger Johan Andrén.

– Kina sitter i en bra sits. De känner ingen större press. De går fram precis i den takt de själva vill, säger Fredrik Ektander.

– Det finns inga akuta behov. Pengar finns det ju hur mycket som helst av.

Handelsöverskottet är enormt och det enda som verkar kunna hota banknäringen just nu är en kris i USA:s ekonomi. Kina är mycket beroende av USA, och skulle det gå dåligt där kommer det att gå dåligt för den kinesiska exportindustrin, särskilt som Europa också väntas drabbas av USA:s nedgång. Då sitter Kinas banker på lån som inte kan betalas tillbaka. Det kan sluta i en situation där bankerna inte kan betala ut pengar till sina kunder, vilket är en politiskt mycket explosiv situation. Det är bland annat därför som Kina vägrar släppa taget.

Arvid Norin

______________________________

Fyra jättar

De fyra största bankerna – Bank of China, Industrial and Commercial Bank of China, Agricultural Bank of China och China Construction Bank – har i dag 70 procent av marknaden.

Utöver det kontrolleras 20 procent av marknaden av banker i mellanskiktet. Lokala banker och utlåningsinstitut har cirka 8 procent av marknaden.

Utländska banker har cirka 2 procent av marknaden.

Från och med den 11 december i år kan utländska banker även vända sig till kinesiska privatkunder. Detta är det sista kravet som WTO har ställt på Kina för att det ska uppfylla villkoren för medlemskap. Skulle nya frågor dyka upp kommer dessa förmodligen att behandlas bilateralt.

När Industrial and Commercial Bank of China togs till börsen i oktober i år var det världens största börsintroduktion hittills.